Forum för Health Policy höll den 13 februari en workshop med över 100 deltagare om effektiv samordnad vård och omsorg. Vi bad en av deltagarna, Martin Irding – VD för Frisq*, att ge några personliga reflektioner kring detta viktiga tema 

Trevlig läsning!

Dags att pröva nya modeller för ökad samverkan i vård-Sverige!

Martin Irding 

Forum för Health Policy bjöd in till workshop för att diskutera behovet av ökad samverkan i vård-Sverige. Det är uppenbart att det finns utmaningar eftersom intresset var så överväldigande stort!

Hur kommer det sig då att svensk sjukvård som är bra i många avseenden är så dålig på koordineringen av patienternas vård? Även om det finns bra exempel på initiativ som syftar till ökad samverkan, såsom TioHundra där samma vårdbolag ansvarar för både sjukvård och omsorg, begränsas ändå samarbete av att lagstiftningen inte harmoniserar mellan sjukvården och omsorgen. Detta bidrar också till att IT systemen inte hanterar informationsöverföring mellan sjukvård och omsorg på ett smidigt sätt. Det finns dock stora förbättringar vi kan göra, även med nuvarande lagstiftning.

Utifrån diskussionerna den 13 februari skulle jag framför allt vilja se tre förändringar för en ökad samverkan i vård-Sverige.

1. Vi behöver tänka ut helt nya innovativa ersättningsmodeller med helhetsansvar för patienten

Vårdvalet har ökat tillgängligheten och valfriheten men många menar att vården har blivit mer fragmentiserad och att incitamenten till samarbete minskat. Även om trenden går mot ökad kapitering (betalning per listad patient och inte per besök), och därmed ökade incitament att se till patientens helhetssituation, räcker det inte. Det krävs mer!

Vi behöver tänka oss helt nya innovativa modeller med helhetsansvar för patienten. Det går att göra på flera sätt. Ett exempel kan vara att patienten får med sig en ”ryggsäck” pengar och kan välja att lista sig hos en av flera valbara sjukvårdsorganisationer (offentliga eller privata) som då får patientens ”ryggsäck” med pengar. Sjukvårdsorganisationen skulle ha det fulla betalningsansvaret för patienternas hela sjukvård och omsorg och därmed ha stora incitament att koordinera patientens vård i systemet.

2. Vi måste våga tro på patienten och ge verktyg så att man kan ta kontroll över sin hälsa

Många patienter i Sverige idag betraktas tyvärr ofta som passiva spelpjäser som flyttas runt i systemet. Samtidigt som vi vet att patienters delaktighet och utvecklingskraft förbättrar vården. Socialstyrelsen har också slagit fast att patientdelaktigheten behöver öka. Vi behöver ändra vårt ”mindset” och inse att patienten har vilja och förmåga att göra betydligt mer än idag om de bara får verktyg och information som möjliggör det. Det finns stor potential genom att skapa nya digitala verktyg till patienten inom nuvarande lagstiftning. Det  som krävs är vilja och intresse hos landsting/regioner och vårdgivare.

3. Vi behöver prioritera IT stöd som stödjer patientcentrerade processer där patienten involveras i sin egen vård

Vi har gjort en hel del bra inom eHälso-området på senare år i Sverige. Ett exempel är  Ineras nationella tjänsteplattform som fungerar som en ”telefonväxel”  för att olika delar av vårdsystemet ska kunna prata med varandra. Samtidigt behöver IT system övergå från att vara digitala dokumentationsverktyg till att bli patientcentrerade processtöd som utgår från patientens resa i hela vårdsystemet. Verktyg ska ge löpande stöd även mellan vårdbesöken vilket gör patienten mer involverad i sin egen vård. Idealt sett sätts patientens process i centrum så att aktiviteterna hos olika yrkesroller och olika vårdenheter kan utgå från denna. Genom patientens informerade samtycke kan informationen delas med stöd av gällande lagar och regler.

Om vi både har ersättningsmodeller som stödjer ett helhetsansvar för patienten, börjar se patienten som medskapare till sin egen vård och dessutom fokuserar på IT verktyg som stödjer en helhetsprocess med patienten i centrum – då har vi löst många av de utmaningar vi har framför oss!

PS. För den som är nyfiken på hur vårdinformatiken för patientprocesser kan se ut på ett enhetligt sätt rekommenderas Swelifes rapport ”Från öar av data till kunskap för samhällsnytta”.

Martin-Irding-FRISQ-Featured-328x328

FRISQ arbetar med att ge individer och deras anhöriga bättre tjänster och verktyg samt ökad hälso- och sjukvårdsinformation i syfte att ta kontroll över sin hälsa. Martin har lång erfarenhet som konsult inom hälso- och sjukvården, särskilt med frågor rörande styrning, organisation och ersättningsmodeller.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *