Forums blogg är tillbaka efter en månads sommaruppehåll!

Vi ser fram emot många spännande inlägg under hösten. Först ut är Kajsa Giesecke som ger ett konkret exempel på att innovation inte alltid behöver handla om produkter eller tjänster. Den organisatoriska innovationen är minst lika viktig, om inte viktigast, för en effektiv hälso- och sjukvård som verkligen möter de allra sjukaste patienternas behov.

Trevlig läsning!

En klinik för de sjukaste!

Kajsa Giesecke

Jag kontaktade AGA Linde 2009 i syfte att få finansiering till en klinik för stabila intensivvårdspatienter. Företaget hade redan byggt upp s.k. andningskliniker runt om i världen. Jag tänkte att den patientgrupp som jag själv sett mycket av som narkosläkare, den stabila patienten som ligger i respirator i månader på intensivvårdskliniker (IVA), mycket väl skulle kunna vårdas utanför akutsjukhuset om kompetensen fanns där. Enligt SIR (Svenskt Intensivvårdsregister) så tog en minoritet av patienterna, de s.k. ”långliggarna”, en majoritet av intensivvårdens resurser. Vårdplatserna på Stockholms olika sjukhus var ofta fullbelagda vilket ledde till att ca 300 patienter/år flyttades mellan olika IVA-kliniker – farligt för patienterna och källa till spridning av det största medicinska hotet – de multiresistenta bakterierna vilka framförallt frodas på en IVA.

Nu finns privatkliniken Remeo Stockholm sedan fem år tillbaka, (ägd av Linde Healthcare). Vi tar hand om patienter som kräver avancerat andningsstöd och rehabilitering. De flesta patienterna kommer direkt från en intensivvårdsklinik och har andningssvikt, är multisjuka, med stort omvårdnadsbehov och komplicerade hemplaneringar. Det är dessa patienter som Josefin Aldén beskriver i sitt utmärkta blogginlägg, ”patienter som inte passar in i vårdens organisation” och betraktas som ”ett ständigt problem”. Men med rätt diagnostik, vård, omsorg samt hemplanering kan dessa patienter komma ur sitt respiratorberoende, bli av med sin trachealkanyl, återvinna styrkan och få ett tryggt boende i hemmet eller på ett äldreboende. Patientens livskvalité optimeras. Och samhället har sparat in miljontals kronor i framtida kostnader för personliga assistenter.

Idag talar jag inte om att avlasta IVA-klinikerna utan om att rädda patienterna från att ligga där – den sämsta möjliga rehabiliteringsmiljön för dessa patienter trots personalens höga kompetens. Dessutom är en IVA-plats dyr, den kostar ca 55.000 SEK / vårddygn. Ett dygn på Remeo kostar mellan 9.000 och 32.000 SEK .

Enligt tidningen The Economist har gruppen äldre, kroniskt multisjuka under de senaste årtiondena växt från en tredjedel av patienterna till att nu utgöra närmare två tredjedelar. Enligt SLLs årsredovisning kan man utläsa att bara några få procent av patienterna tar ca 20% av resurserna. Våra patienter!

Det behövs ett nytänk kring vad denna växande patientgrupp behöver (och vad grupperna yngre vuxna och barn med liknande sjukdomsproblematik också behöver). Kanske borde varken akutsjukvården eller primärvården behöva involveras mer än för direkta frågeställningar som rör diagnostiken. Dessa patienter ligger idag medicinskt färdigbehandlade, ibland i veckor, på akutsjukhusen i väntan på nästa steg.

Idag ringer läkare från hela Sverige och ber att få skicka sina patienter till oss. Vårdpersonalens teamwork har drivit vår utveckling framgångsrikt (eftersom AGA Linde initialt saknade vårdkunskap). De patienter som, utan den kompetens vi utvecklat fortfarande skulle varit bundna till sin respirator, haft kvar sin trachealkanyl eller varit bundna till säng/rullstol resten av livet, är våra bästa supportrar.

Slutsatsen man kan dra av Remeos saga är att det finns en stor patientgrupp som borde få sin egen vårdprocess utanför akutsjukvården och att små, kliniska självständiga enheter som drivs av erfaren vårdpersonal verkligen kan avlasta, ge mer ändamålsenlig vård och bättre livskvalité till vissa patienter till ett lägre pris för skattebetalarna.

Kajsa

Kajsa Giesecke har startat upp Remeokliniken som hon också är verksamhetschef för. Kajsa är specialist i anestesi och intensivvård och har främst varit kliniskt verksam inom landstinget som narkosläkare/verksamhetschef. Hon har också varit studierektor för anestesiutbildning för tandläkare på Karolinska Institutet där hon byggt upp mentorprogrammet för medicine studerande. Hon har erfarenhet av arbete inom industrin och har också varit fackligt aktiv i Läkarförbundet där hon skapat ledarskapskurser och nätverk för kvinnor. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *