Idag erbjuds allmänna hälsoundersökningar utanför den landstingsfinansierade vården, något som skapat mycket debatt. Kan de bidra till prevention och lägre kostnader eller skapar de tvärtom högre kostnader och ökad hälso-oro? I dagens blogginlägg reflekterar Henrik Almkvist, läkare med bakgrund som chef inom hälso- och sjukvården, kring detta. 

Som vanligt ansvarar skribenten själv för innehållet. 

Trevlig läsning!

Konsten att lura dig till en onödig och dyr hälsoundersökning

Henrik Almkvist

Du möter nu dagligen erbjudanden och helsidesannonser där du lockas att göra en onödig hälsoundersökning. Ibland i termer av ”Brons”, ”Silver”, ”Guld” – eller för den ängslige ”Platina”.

Grundidén för dessa affärsidéer är att vi alla i varierande grad är oroliga för vår hälsa och dessutom tror att det är seriöst – något annat kan det inte vara eftersom både legitimerade läkare och sjuksköterskor står bakom…. Hälsoångesten späds på av kvällstidningarnas återkommande skrämmande rubriker: ”Du kan ha (artros, demens, cancer, hjärtsvikt utan att veta om det!)”

Det finns förvisso vettiga hälsokontroller och screening att göra. Det gör du genom att tacka ja till landstingens erbjudanden om till exempel mammografi, gynekologisk hälsokontroll, kontrollera att du inte har blod i avföringen eller screening av bukaorta. Dessa undersökningar är inte gratis; de är däremot ofta avgiftsfria och finansierade via landstingsskatten. Att gå till distriktssköterskan för kontroll av blodtryck och blodsocker är klokt om du inte har gjort det de senaste 3-5 åren. Om du har symtom från kroppen så ska du självklart inte dröja med att söka. I första hand 1177 eller din allmänläkare.

Men om du nu är i arbetsför ålder och mår bra – kan det trots allt inte finnas en oupptäckt hjärt- eller lungsjukdom som borde behandlas i tid?

Så här undersöker du det själv: gå uppför tre trappor eller en backe. Om du då inte får ont i bröstet och om andfåddheten går över snabbt så lider du inte av hjärtsvikt, kärlkramp eller KOL! Och inte har du heller någon påtaglig blodbrist.

Du är 50 år och har trots allt nappat på erbjudandet och tagit en massa prover. Då får du kanske det smickrande men falska beskedet: ”Du har prover som en 20-åring!” Till 20-åringen säger dessa företag aldrig: ”Du har värden som en 50-åring!”…
Fakta är att åldersvariationen för normalvärden hos vuxna är försumbar. Hormonanalyser är förstås ett undantag.

För blodanalyser anges normalvärden baserade på 1000-tals analyser som om de plottas bildar en Gauss-kurva. Ett avvikande värde uppåt eller neråt kan tyda på sjukdom – men du kan likaväl vara frisk! Och den som gläds åt att ”alla prover är bra” kan ändå vara sjuk.

Men det kan väl ändå inte vara farligt att ta alla prover och göra en total MR-undersökning av kroppen. För det mesta är det ofarligt. Men om undersökningarna kräver fördjupade prover med till exempel punktion av organ så finns förstås alltid en risk för infektion. Värst av allt är nog analyser av mineraler och vitaminer hos symptomfria individer. Ett undantag är om du alltid bär heltäckande kläder med ansiktsskydd så att du helt undviker lite sol – då kan det vara skäl att kontrollera vitamin D.

Sammanfattning: om du känner dig helt frisk och inte har särskilda skäl som exempelvis ärftlig belastning så nöj dig med ditt landstings screeningkontroll. Och kontroll av blodtryck och blodsocker hos distriktssköterska är bra om du inte gjort det på flera år.

henrik-almkvist-f-fredrik-persson

Henrik Almkvist är specialist i allmänmedicin och är f.d. chefläkare i Stockholms läns landsting. Henrik har också varit divisionschef för Astrid Lindgrens Barnsjukhus och landstingsdirektör i Gävleborg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *