Den 2 oktober arrangerar Forum för Health Policy en workshop om vård online. Under eftermiddagen bjuder vi in till en strategisk diskussion mellan vårdgivare, som på olika sätt erbjuder vård på distans, forskare, patientrepresentanter och företag för att diskutera möjligheter och utmaningar. Ofta lyfts patientperspektivet i denna fråga men mer sällan arbetsmiljön för de läkare som väljer att arbeta digitalt. Om detta har Pauline Georgy skrivit en uppsats som hon berättar om i dagens blogginlägg. 

Trevlig läsning!

Pauline Georgy

Läkarnas arbetsmiljö i den digitala vården

Pauline Georgy

För några år sedan äntrade de digitala läkarna den svenska vården. Det digitala arbetssättet präglas av ett flexibelt upplägg där läkaren själv kan välja tider, dagar och arbetspassens längd efter egna preferenser. Det tillåter även utrymme för läkaren att själv bestämma var någonstans arbetet ska utföras – på kontoret, i köket eller i sommarstugan. Det nya arbetssättet kan således klassificeras som en form av distansarbete i vården, där gränser upplöses på ett nytt sätt.

Den digitala vården har varit ett hett diskussionsämne, där frågor kring t.ex. patientsäkerhet, tillgänglighet och besöksutveckling ofta lyfts. Mer sällan diskuteras hur den nya arbetsmiljön faktiskt upplevs av läkaren. Det var därför ett givet ämne för mitt examensarbete inom arbetsvetenskap – digital vård och läkares arbetsmiljö. Ett syfte med min uppsats är att fokusera på själva arbetsmiljön från läkarnas utgångspunkt.

Tio läkare från olika vårdföretag deltog i studien och materialet samlades in genom kvalitativa djupintervjuer. Samtliga läkare arbetade digitalt men hade också erfarenhet från att ha arbetat i den traditionella vården.

Resultaten visar att läkarna till stor del har valt att arbeta i den digitala vården på grund av det inflytande över tid och rum som arbetet ger. Läkarna upplever också att de kan sätta patienten i fullt fokus och göra ett gott jobb, mer än i den traditionella vården. När läkarna själva har möjlighet att förlägga arbetet efter både arbetets och privatlivets olika åtaganden så ökar den upplevda kontrollen över arbetet samtidigt som en balans i livet (mellan arbetsliv och fritid) främjas.

Läkarna menar däremot att de inte riktigt utmanas i samma grad i den digitala vården som i den traditionella. Som digital läkare får man oftast bara ta de enklare patientfallen vilket några respondenter uttryckte vara en potentiell risk för kompetens och kunskapsutveckling i längden. Det gick även att identifiera vissa upplevda risker ur en fysisk arbetsmiljösynpunkt. På längre sikt finns det risk för upplevd social isolation om läkarna enbart arbetar online.

Samtliga tio läkare, i min studie, trodde inte den digitala vården helt kan ersätta fysiska besök. Däremot menar flera att läkare ”online” kan komplettera den traditionella fysiska vården.  En kombination av de två arbetssätten finns redan idag och är säkerligen något vi kommer se mer av framöver.

PaulineG

Pauline Georgy tog examen i juni 2018 i arbetsvetenskap vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hon har ett brinnande intresse för hur digitala och tekniska förändringar påverkar arbetsmiljö. Pauline arbetar som arbetsmiljösamordnare på den interna företagshälsan i Varbergs kommun.

Följ länken för att läsa hela uppsatsen:
MEDARBETARE PÅ DISTANS – En kvalitativ studie om läkares upplevda arbetsmiljö i den digitala distansvården.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *