Tisdagen den 2 oktober 2018 arrangerade Forum för Health Policy en välbesökt workshop med syftet att diskutera möjligheter och risker med vård online samt policyrekommendationer. Patientrepresentanter, politiker, vårdföretagare, entreprenörer, forskare med flera deltog. Forum kommer att publicera en policy brief på grundval av eftermiddagens diskussioner.

Bland talarna fanns Mårten Blix, som forskar om digitalisering. I dagens blogginlägg om vård online lyfter han och Johanna Jeansson fram vikten av uppdaterade regelverk och enklare och mer transparenta ersättningssystem som uppmuntrar till fortsatta innovationer.

Som vanligt står skribenterna själva för innehållet i inlägget. 

Trevlig läsning!

Samtliga presentationer från workshopen kan laddas ner här.

MartenJohanna

Nätläkare och innovationer i primärvården

Mårten Blix och Johanna Jeansson

“Kunden har alltid rätt” är ett mantra som ofta hörs på konkurrensutsatta marknader. Den svenska marknaden för sjukvård är inte som alla andra, men även här borde kunden, eller patienten, ha rätt att ha lite rätt.

Vård och omsorg är en grundpelare i vår svenska välfärdsmodell där ett centralt inslag är att plånboken inte ska spela roll för möjligheten att få vård. Samtidigt uppger medborgare ofta att bristande tillgänglighet i den svenska sjukvården är ett problem. Befolkningen vill ha mer vård och vem kan säga att detta är fel utan att förklara varför just dagens nivå är den rätta? I det perspektivet borde digital vård ses som en positiv innovation.

I den mån patienter väljer digital vård via ett videosamtal istället för att besöka en vårdcentral uppstår flera samhällsvinster. Patienter slipper besväret att resa, läkarens tid kan användas mer effektivt och smittorisken från ett fysiskt besök undviks. En stressad storstadsbo kanske slipper en besvärlig resa med sina barn till vårdcentralen och i glesbygd kanske en patient får vård för något som hen annars hade ignorerat.

Bara det att nätläkare använder en digital anamnes sparar tid då vårdsamtalet istället kan fokusera på väsentligheter. En digital anamnes kan också användas som e-triagering för att säkerställa att det är rimligt med läkarsamtal eller om vårdbehovet kan lösas på ett billigare sätt, exempelvis genom information från en hemsida eller samtal med en sjuksköterska.

Några kritiserar nätläkare för att vara dyra, men faktum är att kostnaden för skattebetalarna numera är cirka tre gånger högre vid ett genomsnittligt besök till en fysisk vårdcentral.

Invändningar har också riktats mot problem att ställa videodiagnoser, men där finns goda erfarenheter från forskningen från en omfattande Cochrane-översikt. En utredning av IVO, som granskat rutiner och arbetssätt för en patientsäker vård, har inte heller kunnat identifiera några särskilda svagheter.

Ytterligare en kritik bottnar i landstingens tröga och anakronistiska system där ersättning per listad patient via kapitering krockar med ersättning per besök för nätläkare. För fysiska vårdgivare finns även en osäkerhet om framtida ekonomiska villkor och huruvida man har råd med de investeringar som krävs för att konkurrera med nätläkare.

Både offentliga och privata vårdcentraler uttrycker även en oro för att den ekonomiska ersättningen inte reflekterar sammansättningen av deras patienter. Det finns en risk att patienter med lindriga eller lättbehandlade besvär i högre utsträckning vänder sig till nätläkare medan de svårbehandlade – och i många fall dyrare – patienterna blir kvar.

Den ekonomiska utsattheten för fysiska vårdgivare förvärras ytterligare av omständigheter de inte själva rår på. I åtta landsting (däribland Blekinge, Dalarna och Västernorrland) får vårdcentralerna lägre ersättning när deras listade patienter kontaktar nätläkare.

Fler privata aktörer på den reglerade svenska marknaden för primärvård har varit positivt för patienterna – av landets 100 mest uppskattade vårdcentraler drivs 72 i privat regi, enligt en sammanställning av Vårdföretagen. De tekniska innovationer som underlättar tillgängligheten inom primärvården bör också ses som positivt och just nu drivs den utvecklingen på av nätläkarbolagen men även i stigande grad av andra privata vårdgivare. Däremot behöver regelverken uppdateras för att ökad konkurrens om patienterna inte ska slå fel.

Det är ofta frestande att skjuta svåra reformer på framtiden. Risken är dock att senfärdighet leder till att bra vårdcentraler slås ut, medan de stora vårdgivarna får mer monopolliknande ställning. Högt på önskelistan står därför ett enklare och mer transparent ersättningsystem som minskar den ekonomiska osäkerheten och som samtidigt uppmuntrar till fortsatta innovationer. Alla vårdgivare, oavsett regi, ska behandlas lika.

image1 MårtenBlix press2

Mårten Blix är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och
Johanna Jeansson är fristående analytiker och skribent i Dagens Industri.

Fler inlägg från skribenterna:
”Synliga vårdbehov och osynliga kostnader.” Dagens Samhälle. 16 april 2018.
”Nätläkare ger nya möjligheter.” DN Debatt. 3 april 2018. Och slutreplik.
”Nätläkare i primärvården – lindring eller lidande?” Ekonomisk Debatt. Nr. 3. 2018.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *