2018-01-11

I dagens och årets första blogginlägg bemöter Anders Blanck, VD för LIF – de forskande läkemedelsföretagen, den senaste tidens debatt om ökade kostnader för läkemedel i vården. I inlägget lyfter han perspektivet att läkemedelskostnaderna ökar i betydligt långsammare takt än övriga kostnader i hälso- och sjukvården.

I Läkemedelsutredningen SOU 2018:89 (Tydligare ansvar och regler för läkemedel) som lämnas över till regeringen idag, har man bland annat sett över kostnader för läkemedel.

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

AndersBlanck

Läkemedelskostnader i perspektiv

Anders Blanck

Kostnaderna för läkemedel verkar vara en aldrig sinande källa till debatt. Det är inte ovanligt med braskande rubriker om kraftigt ökade läkemedelskostnader, att de spräcker vårdbudgetar eller tränger ut annan angelägen vård. Det är onekligen lätt att få intrycket av att läkemedelskostnaderna skenar och att vi snart inte kommer att ha råd med någon annan vård än läkemedel. Men den bilden stämmer faktiskt inte, faktum är att vi lägger en allt mindre andel av våra gemensamma resurser på läkemedel.

Enligt SCBs Hälsoräkenskaper utgör läkemedelskostnaderna idag knappt 10% av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård och den andelen har kontinuerligt minskat de senaste åren. Detta sker trots att vi blir allt fler i Sverige och att vi lever allt längre, vilket gör att läkemedelsanvändningen ökar. Därutöver börjar nya och effektiva läkemedel användas. Sammantaget leder detta till en förväntad – om man ska tro de många prognosmakarna inom området – kontinuerlig årlig ökning av läkemedelskostnaderna om 3-5%.

Så hur ser det då ut i praktiken när det gäller utvecklingen över tid? Tittar man i SKLs databas (Kolada) framgår där att läkemedelskostnaden per capita ökade med sammanlagt 13% under perioden 2008-2017. Under samma tid ökade kostnaderna för specialiserad somatisk sjukvård med 30% och för primärvård med 36%. Tittar vi på de senaste 5 åren, så visar den senaste ekonomirapporten från SKL att landstingens kostnadsökning för läkemedel de senaste fem åren varit i genomsnitt 2,5%, medan kostnaderna för primärvård och specialiserad somatisk vård ökade med 4,2% respektive 4,6% i genomsnitt.
Det är alltså så att läkemedelskostnaderna ökar i betydligt långsammare takt än övriga kostnader i hälso- och sjukvården. Men detta faktum är det nog inte så många som har uppfattat.

Man kan förstås ha olika uppfattning om vad som är den korrekta eller rimliga nivån för läkemedelskostnaderna. Men oavsett är det viktigt att veta hur det faktiskt ser ut, och att komma ihåg att läkemedel endast utgör en mindre del av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna. För att ta ett exempel: Skulle läkemedelskostnaderna inte ha ökat alls mellan 2015 och 2016, så skulle detta bara ha bidragit till att bromsa ökningen för de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna 2016 från 4,2% till 3,9%. Och om samhället helt skulle sluta att betala för läkemedel skulle det ge en engångseffekt på hälso- och sjukvårdskostnaderna men därefter skulle kostnadsökningarna istället bli större eftersom läkemedel ofta ersätter dyrare behandlingsalternativ eller minskar behovet av annan behandling.

Det är därför det är så viktigt med de hälsoekonomiska analyser som ligger till grund för dagens modell för prissättning och prioritering av läkemedel eftersom analyserna faktiskt ger svar på vad läkemedelskostnaderna borde vara ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Jag vågar faktiskt sticka ut hakan och påstå att i många fall borde läkemedel användas mer än vad hälso- och sjukvårdsbudgetarna i realiteten medger.

anders-7

Anders Blanck är VD och Generalsekreterare för Läkemedelsindustriföreningen LIF. Han är medlem i regeringens Samverkansgrupp för Life Science och Kommittén för Kliniska Studier vid Vetenskapsrådet, liksom styrelsemedlem i Stiftelsen Swecare och i Forum för Health Policy. Anders är också ordförande i den svenska icke-vinstdrivande organisationen e-VIS som ansvarar för implementeringen av EU-direktivet om så kallad e-verifikation av läkemedel i Sverige.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *