2019-01-18

Vi lever i ett land fullt av möjligheter, med sunda statsfinanser och ökande inkomster bland hushållen. Trots det mår många dåligt, och de utmaningar vi står inför inom hälso- och sjukvården är tuffa. I dagens blogginlägg lyfter Kristina Ström Olsson, Hälsostrateg och chef Public Affairs på Länsförsäkringar, vikten av de förebyggande hälsoinsatserna. Att förflytta fokus från reaktiva till proaktiva insatser, och att göra det både i och utanför sjukvården, skulle gynna såväl individer som samhällsekonomin i stort. 

Missa inte att anmäla er till Forum för Health Policys workshop om psykisk ohälsa den 13 mars. Då kommer vi bland annat diskutera hur flera samhällsaktörer kan involveras för att förebygga den psykiska ohälsan. 

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

KristinaStrömOlsson

Med rätt fokus klarar vi utmaningarna inom hälso- och sjukvården

Kristina Ström Olsson

En stor andel av Sveriges befolkning upplever psykiska besvär. En av tio i yrkesverksam ålder. Två av tio bland de äldre. Tre av tio bland våra barn och unga.

En annan stor utmaning är de livsstilsrelaterade sjukdomarna. Alltfler drabbas av till exempel diabetes typ 2, högt blodtryck eller hjärt- och kärlsjukdomar. Förutom att psykisk ohälsa och livsstilsrelaterade sjukdomar medför ett stort lidande för individen så drabbar det företag och hela samhället med produktionsbortfall och höga kostnader. Bara psykisk ohälsa kostar samhället närmare 200 miljarder kronor årligen.

Parallellt har vi den demografiska utmaningen. Vi lever längre, vilket är positivt, samtidigt som det innebär ett ökat tryck på samhällets vårdresurser. Att vända utvecklingen med psykisk ohälsa och livsstilsrelaterade sjukdomar är en av de viktigaste uppgifterna vi står inför. Detta är en stor utmaning även globalt och här skulle Sverige kunna agera föregångsland.

Vad kan vi göra? 

Den medicinteknologiska utvecklingen går snabbt och innebär fantastiska möjligheter som politiker, landsting och privata vårdaktörer måste bättre ta tillvara för snabbare tillgång till rätt vård, större delaktighet för patienterna och bättre vårdresultat.

En annan möjlighet handlar om att ge arbetsgivare rätt verktyg och förutsättningar för att stärka den sociala arbetsmiljön. Arbetsplatsen är viktig för hälsan och innehåller både frisk- och riskfaktorer. Det är viktigt att alla bidrar till ett gott arbetsklimat och att rollfördelningen är tydlig. Men det gäller även att hålla koll på arbetsbelastning och att minimera riskerna för olycksfall och psykisk ohälsa. Här har arbetsgivaren ett stort ansvar men för små företag, där en stor del av jobben finns, saknas ofta både tid och kompetens för det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Den tredje och kanske viktigaste möjligheten är att låta förebyggande hälsoarbete ta en mer central plats i hälso- och sjukvården bland politiker, hos arbetsgivare och hos enskilda individer. WHO räknar med att 80 procent av alla livsstilsrelaterade sjukdomar kan undvikas. Den siffran är både skrämmande och upplyftande. Om målet är friskare individer, produktivare företag och ett livskraftigare samhälle måste vi jobba mer verkningsfullt med förebyggande insatser. Det är i allra högsta grad en hållbarhetsfråga.

En god hälsa behöver prioriteras på ett tydligare sätt av politiker. Idag går till exempel merparten av den offentliga finansieringen till reaktiva vårdinsatser, och endast ett par procent till att förebygga ohälsa. Om vi sträcker blicken längre än till nästa mandatperiod och bort från den reaktiva vården så ser vi att det är minst lika viktigt att investera i insatser för att undvika ohälsa, både personcentrerade insatser och som allmän folkbildning. I detta arbete är det många aktörer som bör hjälpas åt.

Fungerande modeller för förebyggande insatser

Över 600 000 personer i Sverige har en privat sjukvårdsförsäkring, enligt svenskförsäkring.se. 70 procent av försäkringarna bekostas av arbetsgivaren. En anledning som arbetsgivare anger är behovet av snabbt stöd för att undvika långtidssjukrivning och underlätta snabb återgång i arbete. Med en modell som innehåller snabb tillgång till vård, förebyggande hälsotjänster, arbetslivsinriktad och medicinsk rehabilitering sker fokus på hela vårdkedjan.  Erfarenhet visar att tidiga insatser för att förhindra ohälsa fungerar.

Att lyckas hålla människor friska är en enorm vinst i sig, men det innebär också att försäkringsbolagen får minskade skadekostnader, som gör att priset för försäkringen kan hållas nere. Principen om att hålla människor friska med stöd av väl fungerande vårdkedjor borde gälla samhället i stort. Här kan offentliga och privata aktörer lära av varandra för att hitta effektiva och fungerande modeller där människor får snabb hjälp.

Ur ett ekonomiskt perspektiv så kostar vi samhället pengar när vi är sjuka och inte kan arbeta och på motsvarande sätt genererar vi pengar när vi är friska och jobbar. Med förebyggande hälsoinsatser i och utanför sjukvården gynnas både individer, företag och hela samhällsekonomin.

Kristina Ström Olsson (1)

Kristina Ström Olsson är Hälsostrateg och chef Public Affairs på Länsförsäkringar. Hon har lång erfarenhet av socioekonomiska analyser inom arbetsmarknad, social trygghet, skatt och pensioner. Kristina har en passion för att skapa förutsättningar för hälsosamma och hållbara liv och att förbättra välfärdssystemet i samarbete mellan olika intressenter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *