2019-03-22

Den traditionella vården behöver avlastas med nya arbetssätt och digitala hjälpmedel. Allra störst effekt får man genom att möta behoven hos de individer som har frekvent kontakt med vården. Individanpassade digitala lösningar, i kombination med en nära och trygg vård- eller omsorgkontakt, är vägen framåt. Det skriver Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicinen, i dagens blogginlägg. 

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

ChristerRosenberg

Öka vårdkvaliteten och spara miljarder – ja det går faktiskt! 

Christer Rosenberg

Den största resursen i hälso- och sjukvårdssystemen är inte våra sjukhus eller primärvårdsenheter – det är invånarna själva. Med rätt anpassade verktyg är de, med aktivt stöd av vården, kapabla att själva bidra till att vårdkvaliteten ökar och kostnaderna sänks. Paradigmskiftets utmaning är inte införande av nya digitala verktyg – det är att ta utgångspunkt i individen, och knyta ihop vården fullt ut, utifrån hans eller hennes specifika behov. 

De kommande 10 åren kommer, enligt SKL, det demografiska vårdbehovet öka betydligt mer än arbetskraften [1]. Antalet invånare över 80 år kommer öka med drygt 50 %, medan invånare i arbetsför ålder ökar med 7-8 % och då mest i storstadsregionerna och mindre, i vissa fall minskar, i övriga regioner [2]. Vi kommer inte kunna möta våra patienter fysiskt lika mycket i framtiden som vi gör nu då tillgången till arbetskraft inom vården inte svarar mot behoven.

Mandatperioden 2019 – 2022 visar SKL:s sammanlagda budgetprognos ett minus på 150 miljarder kronor [3]. Vi kan alltså inte förvänta oss mer pengar till vården. Samtidigt står 3 – 4 % av befolkningen, de flesta multisjuka sköra äldre, för 50 % av Sveriges totala hälso- och sjukvårdskostnader [4]. Våra politiker, och hälso- och sjukvårds- och omsorgsledare ställs inför svåra prioriteringar när skattekakan blir mindre – färre ska försörja fler, färre ska vårda fler.

Vårdcentralen, specialistmottagningen och hemsjukvården hinner idag inte med att reaktivt hjälpa alla med omfattande vård och omsorgsbehov. Reaktiva mobila team i samarbete med kommuner har förbättrat situationen, men teamen är få och för dyra för att kunna hjälpa alla med omfattande vård och omsorgsbehov. Multisjuka sköra äldre och de med allvarlig kronisk sjukdom åker ofta in på sjukhus på grund av en onödig försämring av sitt allmäntillstånd. Vid utskrivning får de inte sällan några dagars vistelse på kommunalt korttidsboende. Återkommande reaktiva sjukhusinläggningar är avhumaniserande, ger stort lidande, försämrad livskvalitet och stora kostnader för samhället. Det är långt från målet om god och jämlik vård 365 dagar om året [5].

Kontinuerlig hälso- och sjukvård behöver inte bedrivas enbart i det fysiska mötet på vårdcentralen, sjukhuset, specialistmottagningen eller kommunen – inte ens för de med störst vårdbehov. Den högsta vårdkvaliteten nås när den fysiska vården kompletteras av individanpassade digitala lösningar, så att vården även virtuellt kan flytta hem till den med störst behov. Digitala verktyg med daglig hemmonitorering i händerna på multisjuka, äldre och hos de med allvarlig kronisk sjukdom har i flera studier i Sverige, Norden och internationellt gett högre livskvalitet, bättre medicinsk kvalitet, mer hållbart arbetssätt för vårdens och omsorgens medarbetare, färre återinläggningar, färre vårddygn i akutsjukvården och med ett bättre utnyttjande av sjukvårdens och omsorgens resurser än tidigare [6-11].

Proaktiv hemmonitorering kan skapa omedelbara effektiviseringar på, lågt räknat, 20 miljarder kronor årligen i regioner och kommuner, utifrån systematiska översikter gjorda i Sverige och internationellt, genom att ge invånarna, anhöriga och medarbetare i vården tillgång till teknik och arbetssätt[6-14].

Men för att avsevärt öka vårdkvalitet och frigöra besparingar krävs att vi fokuserar på de med störst behov. Och då kan vi inte peka på en app-store och skicka med en instruktionsfilm. Patientgrupper med störst behov behöver för dem anpassade lösningar, som gör att även en helt digitalt oerfaren individ kan involveras i förbättrad vårdmodell. Med anpassade helhetslösningar med en trygghet och känd kontakt på vårdcentralen, sjukhuset eller kommunen kan individen lära sig använda digitala verktyg som visar vad som är normalt respektive onormalt och själva sköta sina läkemedel, sin kost och sitt leverne. Invånare kan på sina egna villkor få det stöd som behövs – när man så önskar – på den plats man väljer – och på det kommunikationssätt som passar [6-11].

Digitalisering med hjärta och hjärna startar där behoven är störst [15].

Bild Christer Rosenberg

Christer Rosenberg är specialist i allmänmedicin och medlem i Svensk Föreningen för Allmänmedicins Kvalitets- och patientsäkerhetsråd, SFAM Q. Han är också senior rådgivare till Cuviva AB som erbjuder en kommunikationsplattform för individuellt anpassad vård i hemmet, med fokus på sköra äldre och multisjuka. 

Referenser

  1. Molin R. (2017) Effektiviseringsutmaningen, föredrag, Sveriges kommuner och landsting Xfile:///C:/Users/HP/Desktop/Konsult/Rapporter/roger-molin-effektiviseringsutmaningen-sammanfattning-nhd-170420.pdf
  2. Statistiska Centralbyrån (2017) framtaget ur Statistikdatabasen, http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0401__BE0401B/Befolkprogn/?rxid=c597c0c6-587d-4401-8ca2-a5bebe5551d9
  3. Dagens Samhälle (2018) Underskotten växer i välfärden, Wallenskog A. Prognos 2017-2018, kalkyl 2018-2022, Sverige Kommuner och Landsting https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/underskotten-vaxer-i-valfarden-20720
  4. Socialdepartementet (2016) slutbetänkande Effektiv vård (SOU 2016:2) http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf
  5. Socialdepartementet (2018) delbetänkande God och nära vård – en primärvårdsreform, Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) https://www.regeringen.se/remisser/2018/07/remiss-sou-201839-god-och-nara-vard—en-primarvardsreform/
  6. Melchiorre MG, Lamura G, Barbabella F, on behalf of ICARE4EU Consortium (2018) eHealth for people with multimorbidity: Results from the ICARE4EU project and insights from the “10 e’s” by Gunther Eysenbach. PLoS ONE 13(11): e0207292. https://doi.org/10.1371/journal. pone.0207292
  7. Region Örebro,(2018) Interaktiv telemedicin vid långvariga sjukdomstillstånd, 91 Systematiska översikter, https://www.regionorebrolan.se/Files-sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/Forskning/Forskningsenheter/CAMT%C3%96/Interaktiv%20telemedicin%20vid%20l%C3%A5ngvariga%20sjukdomstillst%C3%A5nd.pdf
  8. Helse- och omsorgsdepartementet (2016) Velferdsteknologi i Sentrum, Innføring av velferdsteknologi i sentrumsbydelene i Oslo https://helsedirektoratet.no/Documents/Velferdsteknologi/Velferdsteksnologi%20i%20sentrum_delleveranse%202%20av%202.pdf
  9. Kotb A, Cameron C, Hsieh S, Wells, (2015) Comparative Effectiveness of Different Forms of Telemedicine for Individuals with Heart Failure (HF): A Systematic Review and Network Meta-Analysis, PlosOne http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0118681
  10. Niksch I., Rothman B,(2014) The Value of Remote Patient Monitoring (RPM) Physicians’ Perspectives, HIMSS, http://himss.org/value-remote-patient-monitoring-rpm-physicians-perspectives?ItemNumber=36893
  11. Research Update Remote Physiological Monitoring,(2008) New England Health Care Institute, http://www.nehi.net/writable/publication_files/file/rpm_research_update.pdf
  12. Socialstyrelsen (2011), De mest sjuka äldres vård och omsorg – en beskrivning utifrån nationella indikatorer https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18518/2011-12-6.pdf
  13. Sveriges kommuner och landsting (2011) Bättre liv för sjuka äldre – en kvalitativ uppföljning 2011 https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-763-4.pdf
  14. Socialstyrelsen (2018) Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2018 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20857/2018-2-7.pdf
  15. Digitaliseringen av Hemsjukhuset i Borgholm – ett samarbete mellan Hälsocentralen i Borgholm och Cuviva, cuviva.com

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *