2019-04-05

”Juridiken kommer alltid sist” brukar det heta i innovationssammanhang*. Innovationer som kan skapa nytta för patienter och medborgare fastnar ibland i implementeringsprocessen på grund av juridiska hinder. Policylabb och regulatoriska ”Sandboxes” är exempel på samarbetsmodeller där innovativa start-ups, innovatörer och myndigheter kan mötas för att finna nya vägar framåt för testning och implementering av innovationer, i samverkan, utan att tumma på grundläggande principer om t.ex. rättssäkerhet och patientsäkerhet. Om detta skriver Jakob Hellman från Vinnova i dagens blogginlägg. 

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

*Innovation är ett av Forum för Health Policys tre fokusområden, och flera av våra aktiviteter kretsar kring detta tema. Förra året arrangerades t.ex. en workshop om hinder och möjligheter för innovation i hälso- och sjukvården.

JakobHellman

Så blir våra regelverk innovationsfrämjande

Jakob Hellman

När jag var innovationschef på Stockholms läns landsting stöttade vi arbetet med den fantastiska innovationen SMS-Livräddare genom landstingets innovationsfond. Även om lösningen var testad, beforskad och allmänt uppskattad och dessutom hade utretts av vissa landstingsjurister så fastnade införandet ett par år inne på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Frågeställningar kring tolkningar av sekretesslagstiftning samt hälso- och sjukvårdslagen bromsade upp. Det visade sig att precis samma farhågor och vankelmod uppkom hos flera landsting runtom i Sverige. Idag används innovationen i flera regioner och fler kommer att följa. ”Nu har landstinget kommit fram till att det handlar om att rädda liv och att det då går före de strikta kraven om sekretess som finns i hälso- och sjukvårdslagen”, som det uttrycktes i Dalarna.

Något som blev tydligt för mig var hur stor del av framgången hos en innovation som handlar om juridiska tolkningar hos enskilda tjänstemän. Innovationer utmanar alltid det befintliga och då är det inte märkligt att jurister kan uppleva det som svårt. I sjukvården har vi sett alltifrån nätläkarnas genombrott till tester av mer avancerad digital teknik som utmanat våra befintliga regelverk. Vi måste självfallet behålla och värna grundläggande principer kring rättssäkerhet, patientsäkerhet och objektivitet. Samtidigt behöver innovationsutveckling och regelutveckling bättre gå i takt.

Hur kan vi minska trösklarna och rädslan för det nya i en tid där teknikutvecklingen går allt snabbare? Vad finns det för nya arbetssätt för offentlig förvaltning som är mer flexibla och proaktiva? 

Så kallade regulatoriska sandlådor har blivit mer använt världen över. Kortfattat innebär det en samarbetsmodell mellan en reglerande myndighet och innovativa startups. Det land som leder utvecklingen är Singapore som jag besökte tidigare i år. Värt att nämnas är den ”Sandbox” som Ministry of Healthlanserade förra året inom digital hälsa där elva bolag just nu ingår. Syftet är att kunna utveckla och testa nya innovativa sjukvårdsmodeller i en säker och kontrollerad miljö.

Ytterligare arbetssätt som blivit populärt internationellt är så kallade policylabb. Det innefattar att ”låna in” innovationsmetodik från startup-världen och implementera på policy- och regelutveckling för användarcentrering, behovsdrivna arbetssätt och snabba tester för feedback-loopar. Vinnova har haft ett regeringsuppdragunder två år där vi har stöttat reglerande och tillsynande myndigheter i deras utvecklingsarbete för att bli mer innovativa och innovationsfrämjande. Utvecklingsarbetet har bedrivits genom att sätta upp just policylabb tillsammans med andra myndigheter. Både Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg har ingått. Men även Transportstyrelsen där drönare skulle kunna förändra transportlogistik inom sjukvården. Vi har sett många spännande resultat och en kulturförändring som växer fram. Regeringen har dessutom tillsatt en kommitté för teknologisk innovation och etiksom ska underlätta för policyutvecklingen. Ett av de prioriterade områdena är precisionsmedicin.

Istället för att enbart fråga oss vad risken med förändring är så behöver vi även fråga oss vad risken med status quo är.

IMG_0420

Jakob Hellman är statsvetare med innovation i offentlig sektor som huvudinriktning. Han har arbetat i ledande positioner inom stat, landsting samt näringsliv med strategi, policyutveckling, kommunikation och analysfrågor. Idag är han ansvarig för området Smart policyutveckling på Vinnova.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *