Debattartikel publicerad i SVD, 20190518

För att vända trenden kring psykisk ohälsa i Sverige behövs ett helhetsgrepp och nytänkande, likt det omfattande program som New York har beslutat om. Nu behövs inte fler utredningar utan initiativ och verkstad, skriver flera debattörer.

Foto Isabell Höjman TT
Foto Isabell Höjman TT

DEBATT | PSYKISK OHÄLSA

Psykisk ohälsa, med besvär som oro, ångest och sömnproblem, har ökat kraftigt under de senaste tjugo åren. Sedan 2014 är psykiatriska diagnoser också den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Nästan 200 000 barn och unga vuxna lider av någon form av psykisk ohälsa enligt Socialstyrelsen. Över en miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel.

Tar politikerna den psykiska ohälsan på tillräckligt allvar?

I slutbetänkandet av den nationella samordnaren för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa (2018:90) konstateras att ”den nationella styrningen präglats av kortsiktighet och projektstyrning. Vilka effekter de nästan 13 miljarder kronor som satsats på att förbättra livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa – varav över 10 miljarder de senaste tio åren – fått är oklart”.

Ett stort problem är att personalen inte räcker till för att möta behoven. Nyligen vittnade 28 verksamhetschefer, medicinskt ledningsansvariga överläkare och chefsöverläkare enbart från barnpsykiatrin att det inte är möjligt att förlita sig på att barn- och ungdomspsykiatrin ska klara den stora ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga (SvD 22/3).

Så vad bör göras?

Psykiatrin kan nå fler med nya och digitala arbetssätt. Till exempel kan kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet enligt övertygande vetenskaplig evidens ge likvärdig effekt som sedvanlig KBT och samtidigt öka effektiviteten genom att dyr behandlingstid sparas in.

Primärvården måste ges förutsättningar att bli en nyckelaktör i vårdsystemet för psykisk ohälsa. Många patienter får sin huvudsakliga vård för psykisk ohälsa inom primärvården, men alltför ofta begränsas behandlingen till enbart medicinering. Alternativa, kostnadseffektiva och individanpassade modeller för psykologiskt stöd och behandling som utförs av psykologer/terapeuter och beteendevetare finns och tillämpas på olika platser i landet, men utbudet är alldeles för begränsat i förhållande till de växande behoven.

Att anställa patienter med egna erfarenheter av psykisk sjukdom ökar möjligheterna för vården att utformas och utvecklas utifrån patienternas verkliga behov. Ett exempel är de brukarinflytandesamordnare som finns inom psykiatrin i Region Stockholm, vars uppgift bland annat är att lyssna på vad patienterna behöver. Det kan handla om allt från bättre samtalsstöd, ökade möjlighet till aktiviteter eller en mer inkluderande vårdplanering.

Det pågår en rad initiativ till förbättringar inom den psykiatriska vården i Sverige men utmaningen är så pass stor att det behövs kapacitet även utanför hälso- och sjukvården. En viktig, men i Sverige ofta underskattad, resurs är organisationer i civilsamhället. De bör kunna engageras i större utsträckning än i dag. I Sverige finns ett antal organisationer som ger stöd till personer med psykisk ohälsa. Tilia är ett exempel – en ideell förening, av unga för unga, med lättare psykisk ohälsa. Föreningen erbjuder olika former av stödaktiviteter.

Det pågår en internationell diskussion om möjligheten att ge personer en avgränsad utbildning i syfte att kunna identifiera, fånga upp och stötta människor som upplever psykisk ohälsa i varierande grad. ”Mental health workers” är vanligare i låginkomstländer men börjar användas allt mer även i rika länder som USA, England och Australien.

I New York City har borgmästaren gett hälsoadministrationen uppdraget att utveckla och genomföra en omfattande strategisk plan för bättre hälsa. ”Thrive New York City” är ett helt nytt grepp, som inkluderar alla politikområden, för att stärka den psykiska hälsan i staden. Under en fyraårsperiod har New York City investerat närmare 1 miljard kronor för att genomföra handlingsplanen. Den inkluderar bland annat att utbilda 250 000 personer i första hjälpen för psykisk ohälsa (mental health first aid), identifiera och behandla alla gravida mödrar med depression, inrättande av en organisation med 400 stödpersoner i primärvården, rekrytering av 100 konsulter inom psykisk ohälsa i form av socialarbetare och psykologer/psykoterapeuter att arbeta i skolor och satsning på att utbilda föräldrar i större skala.

Totalt handlar det om 54 olika initiativ. Särskilda datalabb har ansvaret för att samla in viktig statistik och resultat från olika enkäter för att följa och utvärdera effekter. Hela folkhälsoprogrammet baseras på tydliga strategier, kontinuerlig insamling av data och konkreta uppföljningsbara mål. Programmet omgärdas av enkla och lättillgängliga digitala kommunikationskanaler. I fokus står individen.

För att vända trenden kring psykisk ohälsa i Sverige behövs ett helhetsgrepp och nytänkande, likt programmet i New York. Tidiga insatser, digitala hjälpmedel, komplementära utbildningar, involvering av patienter och samarbete med organisationer i civilsamhället är bara några exempel. Nu behövs inte fler utredningar utan initiativ och verkstad.

Catharina Barkman
projektledare Forum för health policy, före detta innovationsdirektör i Stockholms läns landsting
Peter Graf
ordförande Forum för health policy, läkare, forskare och vd för vårdbolaget Tiohundra
Fredrik Lindencrona
ansvarig för FOU och internationellt samarbete, Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och landsting

Fotnot: Forum för health policy är ”en ideell, oberoende tankesmedja med syfte att inspirera och driva på utveckling och innovation i vård och omsorg”.

CatharinaPeterFredrik

Image-1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *