Igår avslutades årets upplaga av Vitalis – Nordens ledande eHälsomässa, där aktörer från olika delar av vård- och omsorgssystemet samlas för att diskutera hur ny teknik kan nyttjas på bästa sätt. Daniel Anderberg, f.d. VD på CGM och ambassadör för Forum för Health Policy, vad där och spanade! I dagens blogginlägg reflekterar han kring hur såväl Vitalis som systemet i stort utvecklats de senaste 20 åren. Inom vilka områden har de stora framstegen gjorts och vad återstår att göra för att maximera nyttan med digital teknik?

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna här på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

DanielAnderbergPanorama

Vitalis 2019 – på spaning efter den tid som flytt 

Daniel Anderberg

Sedan premiärmässan av Vitalis 2003 så har mötesplatsen för eHälsa genomgått en enorm utveckling. Då hade Vitalis 1 800 besökare. I år samlas över 5 000 deltagare med över 350 seminarier. Bredden av ämnen är större än någonsin.

Det är imponerande att uppleva att teknik, som var science fiction för 15 år sedan, nu gör avancerade ingrepp i kroppen säkrare och snabbare. Anatomiska 3D-hologram hjälper kirurgerna navigera och skära rätt. Inom vården kan AI assistera vid t.ex. diagnosticering och dosering av läkemedel, men även vid planering, logistik och prediktiv analys. AI-baserade sjuksköterskor triagerar lika många patienter som en hel region, med förslag på journaltext och beslutsstöd med stöd för differentialdiagnoser. IT-stöd för integrerade vårdkedjor förhindrar irrvägar i vården, avlastar vårdprofessionen och förbättrar för patienten. På intensivvårdsavdelningen ger digitaliseringen patienten förbättrad övervakningsnivå. I demensvården kan digitala hjälpmedel vara ett stort stöd för både den som är sjuk och för anhöriga, som det extra minnet och en hjälpsam röst. Digitalt behandlingsstöd för att hjälpa individer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa har fått större genomslag och betydelse. Det är imponerande att ta del av det målmedvetna, komplexa samarbetet mellan sakkunniga på E-hälsomyndigheten, SKL, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, regioner m.fl. för att hantera ett till synes litet lagkrav att dokumentera ”administreringssätt”.

Trots den imponerande utvecklingen är eHälsans ekosystem till stora delar fortfarande en värld av brottstycken, en ouppfylld önskan om att allt – patienter, vårdpersonal, system och maskiner – ska kunna kopplas samman, med stöd av standardisering och interoperabilitet, för att skapa en mer personcentrerad, säkrare, effektivare hälso- och sjukvård med högre kvalité till samma eller lägre kostnad.

Det råder konsensus kring nyttan av att använda ny smart teknik för att göra patienten mer delaktig i sin egen vård. Även om nyttovärderingar/-utvärderingar förekommer idag så behövs det mer insatser inom detta område för att säkra att vi gör rätt saker på rätt sätt.

Efter 20 år i branschen så vet jag att vi i grunden har samma vårdinformationssystem, funktioner och processer i hälso- och sjukvården idag som 2003, även om det har skett en hel del vidareutveckling och förbättringar. Det stora trendskiftet idag är att 75 % av marknaden för vårdinformationssystem är under upphandling. Systemen som jag och många med mig har växt upp med ska ersättas och kommer inte att utvecklas vidare i större omfattning. Det påverkar de kommande årens digitalisering och innovationsförmåga. Mycket återstår att lösa när Region Stockholm, Skåne, Västra Götaland och Sussa-regionerna ska uppgradera sin vård med nya vårdinformationsmiljöer. Stora personella och ekonomiska resurser behövs för att införa de nya lösningarna.

För att ge utlopp för all den energi som patienter och eHälsoarbetare bär på krävs tveklöst en mer tydlig inriktning och strategisk plan, som utgår ifrån en sund hälsopolitikoch nya policyalternativ som stimulerar till innovation och digitalisering. Visionen eHälsa 2025 är otillräcklig. Genom en nationell plan så skapar vi ett mer ordnat införande till stöd och vägledning till vårdgivare och företag. Viktiga frågor att adressera för framtiden är:

  • Hur skapar vi förutsättningar att utveckla ledarskapet inom hälso- och sjukvården så att vi klarar av den förändringsresa som vi har framför oss?
  • Hur tillser vi en nationell planför ett mer ordnat införande som kan bidra till stöd och vägledning till vårdgivare och företag?
  • Vilka krav ska vi ställa på nyttovärderingaroch nyttoutvärderingar som grund för realisering av digitala produkter och tjänster?
  • Hur ska det regulatoriska ramverket utformas för att stödja breddinförande av digitala produkter och tjänster?
  • Vad krävs för att gå från pilot till breddinförande av digitala produkter och tjänster. Hur säkrar vi en långsiktig förvaltning och hur blir spelreglerna tydliga för berörda intressenter?
  • Vilka blir konsekvenserna av att vården allt mer flyttas hem till patienten, med digitala stöd, och hur behöver vårdens struktur, kultur och arbetssätt utvecklas och anpassas för att understödja detta?
  • Allt fler vårdgivare från olika vårdnivåer erbjuder liknande digitala tjänster.Hur ska regioner och kommuner samverkaför att e-hälsotjänster och välfärdsteknik inte ska kannibalisera på varandra?

DanielAnderberg

Daniel Anderberg var fram till nyligen VD på CompuGroup Medical (CGM) Sverige och Area Vice President för Hospital Information systems Nordics. Han har 20 års erfarenhet av att arbeta med verksamhetsutveckling med IT som möjliggörare inom hälsa och life science, bl.a. inom Region Stockholm, Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet. Hans nuvarande roll är bland annat som ambassadör för Forum för Health Policy.

Daniel arbetar enligt devisen ”delad kunskap växer” och utgår från att vi med en patientcentrerad ansats, digitalisering & innovation kan skapa ett förbättrat bemötande och en mer ändamålsenlig, jämlik, säker samt tillgänglig hälso- och sjukvård.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *