Forum för Health Policy har nära kontakt med en rad universitet och forskningsinstitut, varav SNS är ett exempel. I dagens blogginlägg skriver Ilinca Benson om en ny rapport från SNS som beskriver utmaningar och behov som den medicinska utbildningen på alla nivåer står inför.

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

Ilinca Benson panorama

Digitalisering och AI – hur påverkar det vårdens kompetensbehov?

Ilinca Benson

Artificiell intelligens och visualiserings- och simuleringstekniker skapar nya möjligheter för hälso- och sjukvården. Men den medicinska utbildningen släpar efter, vilket ökar riskerna i vården. Därför behövs formella krav på läkares fortbildning. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från SNS om hur den medicinska utbildningen bör anpassas till framtidens vård.

Li Felländer-Tsai, Annika Östman Wernerson och Anders Bergenfelz, alla överläkare och professorer, har identifierat ett antal brister på samtliga nivåer i den medicinska utbildningen. Sverige är ett av få länder i Europa som inte har reglerad fortbildning av specialister, trots de höga risker som finns inom hälso- och sjukvården. I dag uppstår vårdskador vid cirka åtta procent av alla vårdtillfällen, varav hälften hade kunnat undvikas. Formella vidareutbildningskrav skulle kunna bidra till att ny teknik används på ett säkert och effektivt sätt, enligt forskarna.

De menar också att urvalet till specialistutbildningarna, framför allt inom kirurgi, behöver systematiseras och standardiseras för att minska risken för felrekrytering.

– Vi kan lära av flygindustrin. Där används beprövade urvalsinstrument för att bedöma kandidater till pilotyrket. Dessutom är regelbunden utvärdering en självklarhet. Men det här saknas tyvärr nästan helt inom vården, säger Anders Bergenfelz.

Metoder och arbetssätt inom läkarutbildningen måste också uppdateras. Nya simuleringstekniker borde användas mer under utbildningen för att låta läkarstudenter träna på moment redan innan de träffar patienter, exempelvis nedsövning. Men simulering kan även användas för att träna icke-tekniska färdigheter, såsom samarbetet i ett vårdteam. Studenterna kan använda simuleringsövningar för att reflektera över sådant som kan upplevas som jobbigt i det dagliga vårdarbetet.

– Det är viktigt att vi rustar de blivande läkarna för känslomässigt svåra situationer. Personalomsättningen och sjukfrånvaron är hög inom vården och vi behöver arbeta aktivt för att fler ska må bra och stanna kvar i yrket, säger Annika Östman Wernerson.

 

Illica Benson

Ilinca Benson är vice VD och kommunikationschef på SNS.

Ladda ner rapporten
Rapportens författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.

Rapporten är författad av:

  • Anders Bergenfelz, professor, överläkare i kirurgi, Lunds universitet och Skånes Universitetssjukhus
  • Li Felländer-Tsai, professor, överläkare i ortopedi, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset
  • Annika Östman Wernerson, professor, överläkare i patologi, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *