2019-08-23

Forum för Health Policy lanserade under Almedalsveckan 2019 rapporten Vem styr hälso- och sjukvården? I dagens blogg skriver Catharina Barkman om rapporten och de initiativ och ambitioner som finns runt om i landet utifrån en genomgång av alla regioners budgetar och planer. Men hur stort är förändringstrycket, sker tydliga prioriteringar och hur involveras verksamheterna?

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

CatharinaBarkman190823

Vem styr egentligen den svenska hälso- och sjukvården?

Catharina Barkman

Under Almedalsveckan 2019 lanserade Forum för Health Policy rapporten Vem styr hälso- och sjukvården? på ett fullsatt seminarium. Nu när ledigheter och sommaren lider mot sitt slut och budgetar och verksamhetsplaner diskuteras runt om i landet är rapporten än mer aktuell. Frågan är hur kursen i de nya regionstyrena ser ut sedan valet 2018. Var läggs pengarna och hur beskrivs den förändring som ska åstadkommas? Svarar förslagen upp mot sjukvårdens stora utmaningar där vi vet att pengarna inte kommer räcka till? Forum för Health Policy gav Petter Odmark, från analysbyrån Re-Think – , en del av Reform Society, i uppdrag att granska budgetar och regionplaner i samtliga regioner för att svara på dessa frågor.

En genomgång av regionernas planer visar att det inte saknas ambitioner. Däremot är det svårare att hitta tydliga prioriteringar och konkreta verksamhetsförändringar i den önskade riktningen. Några exempel; Region Gävleborg har tagit fram en ambitiös plan för ”God och nära Vård i Gävleborg” med en helt ny vårdstruktur. Det finns däremot inget förslag på hur en tydlig förändring av relationen mellan primärvård och övrig vård ska ske, inte heller förslag på förändring av resurser i den ekonomiska planen för 2021-2022. Region Skåne slår fast i sin regionplan att primärvårdens resurser ska öka med en miljard och att dess andel av de samlade resurserna ska öka. Ser man till de två senaste fyraårs- perioderna framgår det dock att den planerade ökningen inte skiljer sig anmärkningsvärt från tidigare år. Även om planen följs är det alltså långt ifrån uppenbart att det rör sig om en relativ förstärkning av primärvården.

Digitaliseringen beskrivs som medlet för att ge mer kontroll till medborgarna och många regioner betonar att individen ska bli medaktör och ges möjlighet till mer egenvård. Däremot nämns sällan utmaningarna för digitalisering och vad stora upphandlade system ska leda till. I en ny studie från Center for Data Innovation i USA, ”Who is winning the AI Race: China, the EU or the United States?” framgår att USA är ledande på Artificiell Intelligence inom fyra av sex områden, Kina är ledande inom två områden. Europa är inte bäst på något område. Detta är särskilt intressant eftersom hälso- och sjukvårdssektorn och life science är strategiska områden där artificiell intelligens är avgörande för utvecklingen. I genomlysningen av regionernas planer nämns artificiell intelligens i en handfull planer men då ofta mer som en omvärldsspaning än som tydliga förändringsambitioner.

I regionernas planer och budgetar skrivs det dessutom oftast i allmänna termer om effektivisering och besparing. I de ekonomiska planerna är det svårt att hitta några konkreta formuleringar som förklarar på vilket sätt detta ska ske, trots att många regioner upplever en svag ekonomi.

Några slutsatser i rapporten handlar om att:

  • Förändringstrycket måste höjas med tydliga prioriteringar och en överordnad idé om var förändringskraften ska läggas.
  • Besparingar behöver tas hem och ekonomin komma med. Region Jönköping beskriver t.ex. det som att Förflyttningen behöver ske successivt med överföring av budget, uppdrag och medarbetare från den specialiserade vården till den nära vården, egenvård och förebyggande insatser. Förändringen måste synas i den ekonomiska planeringen. En bredare och djupare analys behövs när det gäller hälso- och sjukvårdens tillkortakommanden.
  • Förändringar bör byggas på verksamheternas idéer. Det finns redan ett glapp mellan planvärlden och verksamheternas vardag. Utan en förändring av styrning och ledning kommer klyftan att vidgas när förändringstrycket ökar. Den gemensamma målbilden samt konkreta åtgärder behöver diskuteras och förankras i hela organisationen.

Forums rapport hittar du här! Värd att läsa.

Catharina B

Catharina Barkman är Project Director på Forum för Health Policy och tidigare bland annat Innovationsdirektör inom Stockholms läns landsting.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *