2019-09-13

Tisdagen den 8 oktober anordnar Forum för Health Policy en workshop kring framtidens hälso- och sjukvård. Om du inte redan är anmäld till workshopen så anmäl dig gärna nu!

Ämnet Framtidens vård är dock aktuellt redan i dagens blogg där Anders Kärnell skriver om framtidens vård och bl.a. reflekterar över att kostnader och investeringar skall ses i relation till de samhällsekonomiska värden de skapar och att det finns ett uppdämt investeringsbehov och uttalat IT-strukturbehov. I kombination med sjunkande produktivitet och svårighet att trygga personalförsörjningen inom vården kommer det finnas utmaningar framöver!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

Anders KärnellFramtidens vård

Anders Kärnnel

Att den medicinska vetenskapen ständigt når nya framsteg, och att vår förmåga att bota och lindra sjukdomar ökar är väl känt. Framtida medicinsk behandling kan förhöja både livskvalitet och arbetsförmåga, men också bota sjukdomar på ett sätt som vi inte kunde föreställa oss för bara tio år sedan. Samtidigt ökar kostnaderna för avancerad behandling och läkemedel, och en allt äldre befolkning behöver mer och bättre tillgång till högkvalitativ vård. Vilka är de största utmaningarna för framtidens vård, och hur kan myndigheter och näringslivet hantera dessa var några av frågor som diskuterades när Liberala ekonomklubben anordnade ett seminarium* på temat ”Framtidens vård” före sommaren.

Gunnar Eliasson inledde kort om hur avancerad teknologi  inom hälso- och sjukvården redan nu kan, men framför allt i framtiden kommer att kunna användas till att med stor precision  diagnosticera och behandla allt fler patienter, och med ett  minimum av biverkningar. Men det kostar. Han betonade emellertid att kostnader och investeringar skall ses i relation till de samhällsekonomiska värden de skapar. De industriella och andra möjligheter som teknikutvecklingen skapar får inte gå förlorade för Sverige. Mer än tidigare kommer återställande av livskvalitet och arbetsförmåga att bli möjligt och detta gör att även mycket dyra behandlingar per patient kommer att kunna bli samhällsekonomiskt lönsamma. För att främja en både industriellt och samhällsekonomiskt optimal, och socialt önskvärd utveckling av de möjligheter skräddarsydd medicinsk behandling möjliggör krävs reformer. Det var därför dags, avslutade han, att diskutera privata kompletteringar till det nuvarande offentliga försäkringssystemet i Sverige.

Jag tog min utgångspunkt i begreppet sällsynta sjukdomar, i EU definierat som högst fem drabbade per 10 000 invånare. Det låter inte mycket men det är faktiskt 27-36 miljoner drabbade fördelade på 5000-8000 olika diagnoser. Vissa av diagnoserna är sällsynta med få personer som har just den sjukdomen. Endast för ett mindre antal sjukdomar och patienter finns specifik behandling (orphan drugs), men inte för det stora flertalet. Sjukdomarna är dessutom ofta allvarliga och svåra att upptäcka. “Problemet med sällsynta sjukdomar är att de är sällsynta”.

Därefter diskuterade jag begreppet precisionsmedicin; ”diagnos, behandling och uppföljning som är skräddarsydd efter individens egenskaper, utifrån biomarkörer och bildbiomarkörer för identifiering av genotyp och fenotyp, i syfte att förbättra hälsa”. Alla goda krafter bör engageras för att satsa på precisionsmedicin! Det finns enorma möjligheter som precisionsmedicin innebär för framtidens vård. Medicinteknologiska framsteg såsom storskalig gensekvenseringdär man kan upptäcka och förstå vilka gener som ligger bakom en viss sjukdom, att genterapi -där det i vissa fall kan räcka med en enda behandling- är på väg att få sitt genombrott, att det tillkommer nya molekylärbiologiska insikter, biosensorer, möjlighet till uppkoppling från patienten till sjukvården, avancerad datainformatik, maskininlärning, artificiell intelligens och mycket annat. Allt detta skapar enorma möjligheter att identifiera för vilka patienter en viss behandling kan vara botande, så att vi kan få specifik skräddarsydd behandling med bättre effekt och färre biverkningar – dvs verkligen precisionsmedicin! Med sådan precision blir varje enskild patientgrupp mindre men resultaten bättre och det är ju det absolut viktigaste för individen, vården och för Sverige!

Joakim Ramsberg konstaterade att vi i Sverige är bra på sjukhusvård, men sämre på prevention och primärvård. Han berättade att den demografiska utvecklingen är sådan att det blir fler äldre de närmaste åren, till exempel kommer andelen över 80 år att öka med 47% de närmaste nio åren.  Kroniska sjukdomar är vanligare hos äldre och kroniska sjukdomar står för 80% av sjukvårdskostnaderna och därför blir det högre kostnader när fler blir äldre. Samtidigt har landstingen ekonomiska utmaningar och det finns ett uppdämt investeringsbehov och uttalat IT-strukturbehov. I kombination med sjunkande produktivitet och svårighet att trygga personalförsörjningen inom vården kommer det finnas utmaningar framöver.

Framtidens vård är ett högaktuellt område som berör oss alla. Viktigt är att hålla diskussionen levande för att hela tiden hitta förbättringsmöjligheter.

AndersKärnell2019

Anders Kärnell är medicinsk chef på MSD och läkare med specialistkompetens inom infektionssjukdomar och klinisk bakteriologi.

*Liberala ekonomklubben  (LEK) anordnade den 11/6 ett seminarium om ”Framtidens vård”. Inbjudna talare var Dr Joakim Ramsberg, utredare på myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, Gunnar Eliasson, professor emeritus KTH och Anders Kärnell, medicinsk chef på MSD.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *