2019-11-08

Forum har i olika sammanhang lyft fram vikten av en hållbar hälso- och sjukvård, exempelvis genom minskad materialanvändning. I dagens blogg skriver Björn Fagerberg och Ida Persson om hur klimathänsynen driver på sjukvårdens hållbarhetsarbete. Englands arbete mot en hållbar hälso- och sjukvård beskrivs och betydelsen av utveckling från högsta förvaltningsnivå, att främja engagemanget hos sjukvårdspersonalen samt att fånga upp, stimulera och stödja det lokala förändringsarbetet.

Som vanligt står skribenterna själva för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

FotoFagerbergPersson

Klimathänsyn driver på sjukvårdens hållbarhetsarbete

Ida Persson och Björn Fagerberg

Hållbarhet är ett användbart begrepp för att fånga upp sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i samhällsutvecklingen. Hälso- och sjukvårdens utmaningar med att uppnå en jämlik vård för en åldrande befolkning och bekosta nya medicintekniska produkter omfattas av samma aspekter. Hit hör också klimatkrisen då sjukvården å ena sidan orsakar stor klimat- och miljöpåverkan (1) men å andra sidan spelar en viktig roll i att dämpa alla de sekundära hälsoproblem som uppstår i klimatförändringarnas spår. De olika hållbarhetsaspekterna samverkar med varandra. Betydande synergistiska effekter med ökad effektivitet och ekonomiska besparingar har kunnat påvisas när miljö- och klimatarbetet inkluderats i hälso- och sjukvårdens övriga kvalitetsarbete (2).

I England påbörjades arbetet mot en hållbar hälso- och sjukvård redan 2008 i samband med den då nystiftade klimatlagen. Inom National Health Service startades ett nationellt projekt med syfte att nå en socialt, miljömässigt och finansiellt hållbar sjukvård. Som första tydliga mål för större förändringar valdes utsläppen av växthusgaser. En nationell, samordnande utvecklingsenhet inom hälsosektorn fungerade som motor, väckte engagemang och drev på förändringar inom samtliga verksamheter. Efter tio år sågs utsläppsminskningar med 18,5%, ökad klinisk effektivitet med 27% och ekonomiska besparingar på 1,8 miljarder brittiska pund, vilket var långt över uppställda mål. De främsta lärdomarna var vikten av att driva denna utveckling från högsta förvaltningsnivå, att främja engagemanget hos sjukvårdspersonalen samt att fånga upp, stimulera och stödja det lokala förändringsarbetet.

Inom den svenska hälso- och sjukvården har de olika hållbarhetsmålen inte sammankopplats som i England. Miljö- och klimatarbete hanteras fortsatt åtskilt från övriga utvecklingsområden. Ansvaret för omställningen är decentraliserat till regionerna och det saknas en nationell kartläggning över sjukvårdens samlade klimatavtryck.

Inköpta förbrukningsmaterial och tjänster orsakar 70% av alla utsläpp av växthusgaser från hälso- och sjukvården (1). De senaste decenniernas växande beroende av engångsprodukter leder både till sårbarhet för leveransstörningar och till ineffektiv resursanvändning avseende material- och energiåtgång, klimateffekter, ekonomi samt avfallshantering. Med livscykelanalyser kan alla dessa enskilda aspekter granskas och jämföras (3). Till de produkter som redan studerats hör operationstextilier, skålar, operationsinstrument samt insättningsutrustning för centrala venkatetrar (3,4). Åtskilliga studier från olika svenska regioner visar att flergångsmaterial är att föredra framför engångsmaterial, utan att patientsäkerheten hotas (3,4). I Region Skåne har det tagits fram en metod för att på kliniknivå kartlägga utsläppen, sätta in relevanta åtgärder och utvärdera resultaten. Förändringarna består i omläggning av patientflöden samt en effektivare resursanvändning i termer av material, personaltid, tjänster och transporter. Resultaten indikerar liksom i England att användandet av utsläppsminskning som utvecklingsmål utgör en effektiv strategi för att nå även andra hållbarhetsmål (5).

Läkare och sjuksköterskor spelar en viktig roll i omställningen till framtidens hälso- och sjukvård. Idag är det huvudsakligen miljöstrateger, administratörer och inköpare som sysslar med effektiv resursanvändning. Dessutom tycks det ha blivit regel att utesluta sjukvårdsprofessionerna från sjukvårdsplanering, vare sig det gäller planering av nya sjukhus eller omställning av sjukvården inför framtiden (6). Involvering av sjukvårdspersonalens kunskap och engagemang är dock en förutsättning för ett fungerande, framtida hälsosystem, liksom att inkludering av miljö- och klimataspekterna en förutsättning för omställningen till en hållbar sjukvård.

Fagerberg

IdaPersson

Björn Fagerberg, professor emeritus, medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; styrelseledamot i för Läkare för Miljön; medlem i Sjukhusläkarnas arbetsgrupp för klimat och hälsa; ingår i Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp för framtagande av en klimatpolicy.

Ida Persson, ST-läkare i allmänmedicin, Malmö; adjungerad till Läkare för Miljöns styrelse och initiativtagare till Läkare för Miljön Skåne; ingår i påverkansgruppen #doctorsforfuture samt i Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp för framtagande av en klimatpolicy.

Länkar:

  1. Health Care´s climate footprint – how the health sector contributes to the global climate crisis and opportunities for action
  2. En nationell, miljömässigt hållbar hälso- och sjukvård i sikte, Läkartidningen
  3. Hälso- och sjukvården påverkar klimatet, Läkartidningen
  4. Kan en övergång till flergångsartiklar minska sjukvårdens miljöpåverkan? – en livscykelanalys över insättningskit för centrala venkatetrar (CVK)
  5. Simple steps to reduce the climate impact of healthcare
  6. Omställningen av sjukvården har klara brister, Göteborgs-Posten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *