2020-02-14

I dagens blogg för Forum för Health Policy skriver Johanna Langer om behovet av att minska antalet vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården. Följsamhet till hygienrutiner som omfattar städning, handhygien och klädsel är avgörande i arbetet. Att kombinera kunskapen om vad vi behöver göra för att minska vårdrelaterade infektioner med teknikutveckling och datahantering är en annan viktig förutsättning. 

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

Johanna Sodexo

Rum för innovation – ett sätt att minska vårdrelaterade infektioner

Johanna Langer

Enligt en rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR) drabbas varje år närmare 65 000 personer av vårdrelaterade infektioner. Drygt 1 400 av dem dör. Det är nästan fem gånger fler än vad som dör i trafiken varje år. Det som håller mig vaken om natten är inte främst hur det ser ut, utan vad som går att göra åt det.

En vårdrelaterad infektion innebär självklart lidande för den enskilde men den utsätter också vårdpersonalen för risker och kostar pengar. Stora pengar och i många fall också stort lidande.

Följsamhet av hygienrutiner som omfattar städning, handhygien och klädsel är avgörande för att minska risken för vårdrelaterad infektion. Följsamheten mäts genom observationsstudier där någon tittar på vilken omfattning vårdpersonalen följer uppsatta hygiensteg och klädregler. År 2019 gjordes 27 990 observationer vid ett tillfälle under två veckor. Resultatet visar att följsamheten i samtliga steg låg på 74,5 procent. Men vad säger egentligen siffran och är den tillförlitlig?

I en ännu opublicerad pilotstudie satte man istället RFID-taggar (Radio frequence ID) på vårdpersonalen och sensorer vid handfat och spritdispensrar. Då visade det sig att följsamheten av hygienrutinerna var betydligt lägre än vad dagens mätmetoder visar. Betyder det att vi fattar beslut, skapar rutiner och förbättringsaktiviteter på osäkra underlag? Och vad vet vi egentligen om återsmutsningsgraden på ytor i till exempel ett undersökningsrum som städas en gång per dag? Hur många människor passerar och hur rena är ytorna efter 2, 10 eller 20 timmar efter städning?

Jag har inte svar på alla frågor men vet hur vi genom breda samarbeten kan kombinera kunskapen om vad vi behöver göra för att minska vårdrelaterade infektioner med teknikutveckling och datahantering. Aldrig tidigare har vi haft så bra förutsättningar som nu. Det finns en outnyttjad potential.

Rum för innovation
För att komma en bit på vägen finns nu en gemensam forskningsplattform i samarbete med näringslivet, start-up-företag, Stockholms Universitet (Innovation) och KTH (Sensorer och Intelligenta systemkopplingar). Baserat på ledande forskning inom förändringsledning har vi anammat en förändringsmetod, 3T, där första steget är att skapa ”Rum för Innovation”. Det är en plats, till exempel en vårdmiljö, där engagerade individer från vården och näringsliv i samverkan kan testa och verifiera nya processer, metoder och rutiner som stöttas av förenklade tekniska lösningar och prototyper. I våra rum för innovation arbetar vi enligt devisen öva, pröva, se och lär och just nu skapas i samverkan spännande lösningar för att:
• Följa och monitorera återsmutsning av ytor i realtid med hjälp av sensorteknik
• Förutse behov av hygieninsatser genom att kombinera sensorteknik och information som till exempel bemanning, patientbeläggning, riskpatienter, säsongsfaktorer och trender
• Underlätta och förenkla för vård- och servicepersonal att öka följsamheten till hygienrutiner i det dagliga arbetet.
• Skapa kontinuerlig evidens på hur punkterna ovan skapar förbättringar

Hittills har vi lärt oss att på två månader med rätt team, metoder och teknik går det att förbättra processer och skapa förutsättningar som kan rädda 350 liv per år. För att komma framåt behöver vi fortsätta bygga fler ”Rum för innovation”. Vi behöver fler vårdmiljöer där vi får svar på hur det ser ut idag. Sedan är frågan vad vi kan göra åt problemet?

Uppskattningsvis skulle mer än 30 procent av de vårdrelaterade infektionerna gå att undvika genom förbättrad hygien. Är det tillräckligt eller borde vi ha en nollvision precis som i trafiken? Frågan är om WHOs riktlinjer och olika regionala planer räcker till.

På vårt kontor i Solna har vi byggt upp ett ”Rum för innovation”. En testmiljö för gemensamt lärande dit du som vill veta mer om forskningsplattformen och våra pågående aktiviteter är varmt välkommen!

Johanna Sodexo II

 

 

 

 

 

 

Johanna Langer, Business Transformation lead Nordic på Sodexo, tidigare Marknad och affärsutvecklingschef inom affärsområdet Healthcare i Norden

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *