2020-02-28

Med rätt träning och fysisk aktivitet kan många med reumatisk sjukdom må så mycket bättre och fungera väl både på arbetet och i vardagen. Bra rehabilitering leder även till minskade kostnader för sjukskrivningar och sjukersättning.  I dagens blogg för Forum för Health Policy skriver Lotta Håkansson, Reumatikerförbundet, om det stora glapp som finns idag mellan utbud och efterfrågan kring rehabilitering. 

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

Lotta H

Rehabilitering sparar pengar

Lotta Håkansson

Över en miljon personer i Sverige har idag någon reumatisk sjukdom vilket innebär att ofta leva med smärta, försämrad rörlighet och sämre livskvalitet. Rehabilitering är avgörande för att kunna vara fysiskt aktiv. På sikt minskar rehabilitering också risken för svåra följdsjukdomar som kan innebära en för tidig död eller en svår funktionsnedsättning. I tidigare studier framgår att kostnaderna för reumatiska sjukdomar är cirka 37 miljarder om året. Men av denna stora summa utgör endast en mindre del kostnader för vård, läkemedel och rehabilitering. Lejonparten handlar om produktionsbortfall till följd av sjukskrivning och förtidspensionering/sjukersättning.

En av de viktigaste frågor som lyfts fram av våra medlemmar är möjligheten att få tillgång till rehabilitering. Med rätt träning och fysisk aktivitet kan många må så mycket bättre och fungera väl både på arbetet och i vardagen.

Reumatikerförbundets enkätundersökning från 2019 visar på ett stort glapp mellan utbud och efterfrågan, Reumatikerförbundets medlemmar vill ha betydligt mer rehabilitering än de får i dag. Drygt hälften, 57 procent, av de närmare 5 000 personer som svarade hade inte fått någon rehabilitering alls de senaste 10 åren. En majoritet av dessa, 73 procent, uttryckte en önskan om rehabilitering. 57 procent av de som svarade tyckte inte heller att de fått tillräcklig information om vilka rehabiliteringsinsatser som finns. Av de som fått rehabilitering i någon form svarar cirka 65 procent att rehabiliteringen har haft stor effekt, cirka 80 procent uppger att de klarar vardagen bättre, 70 procent uppger att de har mindre ont än tidigare och är mindre trötta.

Vi vet att regioner stänger ned eller minskar utbudet av rehabiliteringsformer som till exempel träning i varmvattenbassäng, teamrehabilitering och träning i varmare länder, så kallad klimatvård. Ofta sägs anledningarna vara att man tror att biologiska läkemedel gjort att rehabilitering inte längre behövs, men det är fel. Forskning bekräftar att dessa läkemedel fungerar bra för en tredjedel av alla med reumatisk sjukdom, hyggligt för en tredjedel och inte alls för en tredjedel. För att få en bättre funktionsförmåga och minska sjukdomsbesvären krävs även fysisk träning och rehabilitering, till exempel genom teamrehabilitering på sjukhus eller i varmt klimat.

Socialstyrelsens arbete med att revidera de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar kommer under våren 2020 att presenteras. Utvecklingen inom reumatikervården går snabbt framåt och vi ser fram emot en revidering där rehabilitering finns med i tillräcklig omfattning. Bra rehabilitering innebär att människor ges möjlighet att träna rätt, må bättre, få en ökad livskvalitet och en ökad arbetsförmåga. Det som skrivs i Socialstyrelsens riktlinjer kommer därför att ha stor betydelse inte bara för de över en miljon människor som lever med en reumatisk sjukdom. Bra rehabilitering leder till minskade kostnader för sjukskrivningar och förtida p/sjukersättning.
Lotta Håkansson

 

 

 

 

Lotta Håkansson är ordförande i Reumatikerförbundet.

Reumatikerförbundet är medlem i Forum för Health Policy.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *