2020-03-27

Catharina Barkman och Peter Graf, Forum för Health Policy, skriver i dagens blogg om samhällsspridningen av coronaviruset i Sverige. Trycket på hälso- och sjukvården blir allt högre, planerande operationer ställs in och imponerande arbetsinsatser och krisberedskap är i full gång. Det finns ett otroligt engagemang i samhället att lösa krisen och den digitala transformationen är en viktig del i detta!

Som vanligt står skribenterna själva för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

Covid-19 panorama

Coronapandemin – raketbränsle för den digitala transformationen

Catharina Barkman & Peter Graf

Vi översköljs med information om spridningen av coronaviruset och inte minst livsviktig kunskap om hur vi ska bete oss för att skydda och isolera våra äldre och de med underliggande sjukdomar. Samtidigt, ser vi att krisen kräver att vi använder digitala verktyg i vård och omsorg i betydligt större utsträckning än tidigare, här och nu. Personalen kan inte och ska inte vara nära patienterna, om det går att undvika. Patienterna vill inte och ska inte vara fysiskt nära personal med tanke på smittspridningsrisker. Nu exploderar den digitala transformationen i vården. 

Folkhälsomyndigheten konstaterar att vi har en samhällsspridning av coronaviruset. Många människor blir sjuka och många människor kommer att avlida. Trycket på hälso- och sjukvården är högt och ökar. Planerade operationer ställs in. Målet med de åtgärder som rekommenderas är att förhindra att pandemin sprids för snabbt med förödande konsekvenser där vården imploderar. Enligt en prognos från Folkhälsomyndigheten kan 800 personer behöva sjukhusvård i Stockholm när smittan är som värst. 250 personer kan samtidigt komma att behöva intensivvård, vilket innebär en knapp tredubbling av Stockholmsregionens ordinarie IVA-kapacitet. Det är dock oklart när toppen på smittokurvan kommer att nås. Vi är verkligen i stormens öga.

Kriser ökar trycket på innovation och utveckling. Forskningen efter vaccin går på högtryck. pensionerade sjuksköterskor kallas in, läkarstudenter efterfrågas som hjälp, snabbutbildningar införs, företag börjar producerar testkit på bara några veckor, sprittillverkaren Absolut slår om delar av sin produktion och satsar på att tillverka ren sprit som kan användas till desinficering inom främst sjukvården. Exemplen är många och det finns ett otroligt engagemang i samhället att lösa krisen.

I pågående kris ökar också behovet av användningen av digitala verktyg i sjukvården än mer än tidigare.

Vård online är bara ett bland flera digitala verktyg som i nuläget med pågående smittspridning är helt nödvändigt att använda i betydligt högre utsträckning än tidigare. Digitalisering generellt innebär stora möjligheter till kvalitetsförbättringar och effektiviseringar i hälso- och sjukvård. Flera studier visar på minskade kostnader med relativt enkla åtgärder. Det kan handla om administrativa stöd, enklare uppföljning, diagnosstöd, journalanteckningar mm. Ny teknik i hemmen underlättar till exempel egenvård för personer med kroniska sjukdomar och skapar såväl högre livskvalitet som frigör resurser när inläggningarna på sjukhus blir färre. Ny teknik kan också ge förutsättningar för en mer jämlik vård, bland annat genom digitala beslutsstöd, där social bakgrund inte blir en hämmande faktor för god vård. AI-baserade diagnosstöd har dessutom ibland bättre träffsäkerhet än även de mest erfarna läkarna trots att utvecklingen av dessa stöd bara är i sin linda.

Utmaningarna var stora för svensk hälso- och sjukvård redan innan coronakrisen. Regionernas utgifter för sjukvård har tillåtits öka långt snabbare än inkomster i gemen. I sjukhusvården har antal läkare per tusen invånare ökat med 28 procent under 2000-talet. Ändå minskade vårdtillfällen och patientbesöken där. Enligt SKR har produktiviteten, mätt som kostnad i fasta priser per DRG poäng i sjukhusvården, fallit med 12 procent bara under de senaste fem åren.

Coronapandemin har samtidigt ökat trycket på vård och omsorg på nivåer vi inte skådat i mannaminne. Imponerande arbetsinsatser och krisberedskap är i full gång med snabba beslut från dag till dag, inte minst med frigörandet av flera IVA-platser, samordning av hela svenska sjukvården, bra samarbete mellan offentliga och privata vårdgivare etc. Allt för att undvika den kollaps som ansvariga läkare varnar för som innebär kraftfulla medicinska prioriteringar mellan vilka som ska få tillgång till vård. Ingen vet hur lång, den förhoppningsvis tillplattade, kurvan blir.

Coronakrisen kostar samhället enormt. Men krisen ökar också tempot på användningen av redan befintliga digitala verktyg och innovation av nya, något som är nödvändigt för sjukvårdssystemet oavsett en pandemi. Det saknas fortfarande incitament i sjukvårdssystemet i form av teknikneutrala ersättningssystem som uppmuntrar utveckling av arbetsprocesser som innefattar både digital och fysisk vård. Regionernas ersättningsmodeller är inte i takt med utvecklingen. En gemensam teknisk plattform som fungerar för hela Sverige, användbar mellan regioner, kommuner, privata och offentliga sjukvårdsaktörer behöver snabbt utvecklas. För att kunna nyttja digitaliseringens potential inom vård och omsorg krävs att regelverk och lagstiftning ändrar inriktning från organisation till individ, möjliggör samverkan över alla gränser (mellan huvudmän, mellan privata och offentliga vårdgivare och mellan digital och fysisk vård) och främjar kompatibla system. I dag utgör regelverket ofta ett hinder både för innovation som för en patient- och brukaranpassad vård och omsorg.

Det svenska samhället visar nu att snabba beslut kan fattas när det verkligen gäller, t.ex. beslut om en ny lag som möjliggör stängning av skolor eller direktupphandling av material utan konkurrensutsättning. Ur denna mycket allvarliga kris kan komma något gott. Starka solidariska innovativa samarbeten möjliggör den snabba digitala transformation som vi behövde innan corona och som vi behöver ännu mer nu. 

Catharina-751x1024        

Catharina Barkman är Project Director på Forum för Health Policy och tidigare bland annat Innovationsdirektör inom Stockholms läns landsting. Peter Graf är ordförande i Forum för Health Policy och VD för vårdbolaget Tiohundra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *