Debattartikel publicerades i Dagens Medicin 1 april 2020

”Coronapandemin är raketbränsle för den digitala transformationen”

En gemensam teknisk plattform som fungerar för hela Sverige, användbar mellan regioner, kommuner, privata och offentliga sjukvårdsaktörer, behöver snabbt utvecklas, skriver debattörer från Forum för Health Policy.

Vi översköljs med information om spridningen av coronaviruset och inte minst livsviktig kunskap om hur vi ska bete oss för att skydda och isolera våra äldre och dem med underliggande sjukdomar. Samtidigt ser vi att krisen kräver att vi använder digitala verktyg i vård och omsorg i betydligt högre utsträckning än tidigare. Personalen kan inte och ska inte vara nära patienterna om det går att undvika. Patienterna vill inte och ska inte vara fysiskt nära personal med tanke på smittspridningsrisker. Nu exploderar den digitala transformationen i vården.

Catharina Barkman, Project Director i Forum för Health Policy.

Enligt Folkhälsomyndigheten har Sverige en samhällsspridning av coronaviruset som för med sig en överbelastning av hälso- och sjukvården. Planerade operationer ställs in. Enligt en prognos från Folkhälsomyndigheten kan 800 personer behöva sjukhusvård bara i Stockholm när smittan är som värst. Målet med rekommenderade åtgärder är att förhindra en alltför snabb spridning av pandemin. Det är dock osäkert när toppen på smittokurvan kommer att nås.

Kriser ökar trycket på innovation och utveckling. Forskningen efter vaccin går på högtryck. Pensionerade sjuksköterskor kallas in, läkarstudenter efterfrågas som hjälp, snabbutbildningar införs, företag börjar producerar testkit och sprittillverkare slår om produktion till ren sprit för desinficering inom sjukvården. Exemplen är många och det finns ett otroligt engagemang i samhället.

I pågående kris ökar också behovet av användningen av digitala verktyg i sjukvården än mer än tidigare.

Peter Graf, ordförande i Forum för Health Policy.

Vård online är bara ett bland flera digitala verktyg som är helt nödvändigt att använda i betydligt högre utsträckning än tidigare. Digitalisering generellt innebär stora möjligheter till kvalitetsförbättringar och effektiviseringar i hälso- och sjukvård. Flera studier visar på minskade kostnader med relativt enkla åtgärder. Det kan handla om administrativa stöd, diagnosstöd, journalanteckningar med mera.

Ny teknik i hemmen underlättar till exempel egenvård för personer med kroniska sjukdomar och skapar såväl högre livskvalitet som frigör resurser när inläggningarna på sjukhus blir färre. Ny teknik kan ge förutsättningar för en mer jämlik vård, bland annat genom digitala beslutsstöd. AI-baserade diagnosstöd har ibland bättre träffsäkerhet än även de mest erfarna läkarna trots att utvecklingen av dessa stöd bara är i sin linda.

Redan 2007 infördes internet-KBT i sjukvården i Stockholm. En utvärdering tio år senare, se Läkartidningens sajt 2017, visade enligt god vetenskaplig evidens att den gav likvärdig effekt som sedvanlig KBT. Dessutom möjliggjordes en produktivitetsökning som innebar att minst fyra gånger fler patienter kunde få hjälp med internet-KBT.

Utmaningarna var stora för svensk hälso- och sjukvård redan innan coronakrisen. Regionernas utgifter för sjukvård har tillåtits öka långt snabbare än inkomster i gemen. I sjukhusvården har antal läkare per tusen invånare ökat med 28 procent under 2000-talet. Ändå minskade vårdtillfällena och patientbesöken där. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har produktiviteten, mätt som kostnad i fasta priser per DRG-poäng i sjukhusvården, fallit med 12 procent bara under de senaste fem åren.

Coronapandemin har ökat trycket på vård och omsorg på nivåer som inte skådats i mannaminne. Imponerande arbetsinsatser och krisberedskap är i full gång med snabba beslut från dag till dag, inte minst med frigörandet av flera IVA-platser, samordning av hela svenska sjukvården samt bra samarbete mellan offentliga och privata vårdgivare. Allt för att undvika den kollaps som ansvariga läkare varnar för. Ingen vet hur lång den förhoppningsvis tillplattade kurvan blir.

Coronakrisen kostar samhället enormt. Men krisen ökar också tempot på användningen av redan befintliga digitala verktyg och innovation av nya, något som är nödvändigt för sjukvårdssystemet oavsett en pandemi. När Forum för Health Policy anordnar workshops på temat digitalisering i vården med företrädare för såväl offentliga som privata vårdgivare, patienter, medarbetare, forskare och politiker med flera, så framkommer en bred samsyn kring behovet av att anpassa nuvarande system för att möta dessa utmaningar med hjälp av den nya tekniken.

Det saknas fortfarande incitament i sjukvårdssystemet i form av teknikneutrala ersättningssystem som uppmuntrar utveckling av arbetsprocesser som innefattar både digital och fysisk vård. Regionernas ersättningsmodeller är inte i takt med utvecklingen.

En gemensam teknisk plattform som fungerar för hela Sverige, användbar mellan regioner, kommuner, privata och offentliga sjukvårdsaktörer, behöver snabbt utvecklas.

För att kunna nyttja digitaliseringens potential krävs att regelverk och lagstiftning ändrar inriktning från organisation till individ, möjliggör samverkan över alla gränser (mellan huvudmän, mellan privata och offentliga vårdgivare och mellan digital och fysisk vård) och främjar kompatibla system. I dag utgör regelverket ofta ett hinder både för innovation och för en patient- och brukaranpassad vård och omsorg.

Det svenska samhället visar nu att snabba beslut kan fattas när det verkligen gäller, till exempel beslut om en ny lag som möjliggör stängning av skolor eller direktupphandling av material utan konkurrensutsättning. Ur denna mycket allvarliga kris kan komma något gott. Starka solidariska innovativa samarbeten möjliggör den snabba digitala transformation som vi behövde innan corona och som vi behöver ännu mer nu.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *