2020-05-08

Kostnaderna för hälso- och sjukvården har historiskt ständigt ökat och en konflikt mellan effektivitet och den professionella yrkesutövningen har ofta framträtt. Rationaliseringar av vårdsystemet har ibland genomförts med felaktigt applicerade industriella metoder. Barbro Fridén menar i dagens blogg för Forum att det är nu vi har möjlighet att dra lärdom av det framgångsrika fokus på patienten som vården anammat under Covid-19 pandemin. Det är också ett gyllene tillfälle att anamma flexibla lösningar inom vården som bygger på professionellt kunnande och moderna metoder!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Trevlig läsning!

Barbro

Vi har inte råd att låta bli

Barbro Fridén

Den pågående pandemin, trots att den är förfärlig, påverkar inte oss bara negativt. Inte minst har den svenska vården visat hur väl man kan fokusera och på ett flexibelt och snabbt sätt anta nya, allvarliga utmaningar. Relativt snart kommer det dock ett ”efteråt”, när pandemin har gått över och vi befinner oss i en ny verklighet. Oavsett om det då kommer att finnas tillskott av nya resurser eller kanske mindre resurser än tidigare, så kommer det ställas krav på fortsatt kreativitet, kunskap och gott ledarskap. 

Sett i backspegeln har sjukvårdens kostnader kontinuerligt ökat. I Baumols ”tjänstedilemma”, beskrivet på sextiotalet, förklarar den amerikanske nationalekonomen varför vården hela tiden blir dyrare. Hans resonemang utgick från konstens värld och han analyserade resursåtgången för att spela en av Beethovens symfonier när den skrevs på 1800-talet och konstaterade att det krävs lika stora resurser idag att framföra den. Dock kostar det mångdubbelt mer idag eftersom lönerna för dessa välutbildade proffs följt lönerna inom industrin. Där har avsevärda förbättringar och effektiviseringar gjorts sedan 1800-talet genom den industriella revolutionen, vilket rättmätigt höjt lönenivåerna.

Baumols tes förklarar inte allt, men beskriver på ett tydligt vis en konflikt vi haft i sjukvården mellan effektivitet och den professionella, hantverksmässiga yrkesutövningen. Den stadiga kostnadsökningen inom professionella yrken, till exempel vården, beror bland annat på att man inte kan höja effektiviteten på samma sätt som industrin har gjort.  Ändå är det precis vad vi har försökt göra under de senaste 15-20 åren. Vi har ibland försökt rationalisera hela vårdsystem med felaktigt applicerade industriella metoder. Det har förvisso skett forskningsdrivna, dramatiska förbättringar inom medicinen och vi kan erbjuda en helt annan vård än tidigare, men rationaliseringarna har bara fungerat till viss del.  Ofta har själva genomförandet av metoderna saknat förankring och djup kunskap om vad som egentligen är målet, vilket har lett till en hel del ”tappade sugar” för vårdens professioner och missnöje bland många vårdtagare. Kostnaderna har ökat snabbare än BNP.

För att tackla sjukvårdens kvalitet och kostnader framöver krävs att vi kan driva flera perspektiv samtidigt.  Viktigast är att fortsätta fokusera på det som är viktigt – för patienterna – vilket gjorts så framgångsrikt under den pågående pandemin. 

Vilket mål ska egentligen uppnås? I några mycket lyckade exempel i vården av multisjuka äldre på Öland, svårt sjuka KOL-patienter i Västra Götaland och människor med psykiatriska sjukdomar i Stockholm har man identifierat livskvalitet, trygghet och för Stockholmspatienterna dessutom förmågan att försörja sig själva som de ultimata målen för vården. Med stor kunskap om de bakomliggande medicinska frågeställningarna, i samarbete med patienterna, har flera nya verktyg tagits i anspråk anpassade till uppdraget. IT-baserad analys och hantering av vårdresultat ger lärande och optimering av vårdmetoder, digitala metoder används för övervakning och kontakt på patienternas villkor och industriella metoder garanterar kvalitet och utveckling med basen ur behoven. Men djup, personlig kunskap om varje patient och hens tillstånd är grunden för vården, som är personligt anpassad och som ger läkande möten. Det visar sig i alla dessa exempel att målen nås, patienterna är nöjda, medarbetarna trivs och är stolta och vården blir billigare, inte minst genom reducerat antal besök på akuten och slutenvårdstillfällen som kan undvikas.

De som leder vården måste alltså förstå att det finns arbetsuppgifter som bara kan utföras av en välutbildad och kunnig person. Det personliga mötet är hela ”tjänsten”, som konsumeras i stunden och bidrar till att skapa värde, antingen det sker via en skärm eller i levande livet. Det kan röra sig om kirurgiska ingrepp, tröstande samtal, kliniska undersökningar och omvårdad, där den mänskliga, professionella kontakten och den djupa erfarenheten måste få ta den tid det tar för att skapa resultat. Det är viktigt att noga identifiera, respektera och försvara dessa insatser. Det är här en stor del av kunskapsutvecklingen i sjukvård och omsorg sker. Den delen av sjukvården måste få kosta, men genom att vi kreativt bryter ny mark inom de delar som kan ”industrialiseras” kan vi säkerställa resurser för det.

Under pandemin har vi sett passionen inom vårdyrkena komma tillbaka och nya flexibla lösningar baserade på djup kunskap har varit möjliga trots en nästan omänsklig belastning på sina håll. Vi har därför ett gyllene tillfälle att lägga om och förändra de delar av vården som inte fungerar optimalt. Med all rätt kommer våra medborgare att kräva detta. Man kommer kräva att den vård som ges skapar bästa möjliga resultat, att den fortsätter att utvecklas genom lyhördhet till patienternas behov och baseras på solid vetenskap, men effektivt och med moderna metoder. Låt oss ta vara på det professionella kunnandet samtidigt som vi tar klivet in i den digitala revolutionen! Vi har inte råd med något annat!


Barbro Fridén, Med Dr och Specialist i Obstetrik och Gynekologi, har sin kliniska bakgrund framför allt inom Reproduktionsmedicin. Sedan början på 00-talet har Fridén lett ett antal sjukvårdsorganisationer, bland annat Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.  2015 erhöll hon utmärkelsen Årets Ledare av tidningen Veckans Affärer med motiveringen ”sjukvård som ska utgå från patienten”. Idag har Fridén ett antal styrelseposter inom affärsdrivande företag och ideellt för Svenska Sjöräddningssällskapet och Sophiahemmet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *