2020-08-27

Cecilia Karlsson på Digitalwell Arena, Region Värmland ser ljust på framtiden i veckan blogg. Hon lyfter att det är tillsammans som vi kan rädda livet på framtiden. Hon inspirerar oss till att använda vår stora innovationskraft för att bygga ett proaktivt hälsosystem. Hon menar att vi för att lyckas behöver minska behovet av vård genom att använda den outnyttjade resurs som redan finns i varje människa. Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

190307-cecila-karlsson_smal005 (kopia)

Tillsammans räddar vi livet på framtiden

Cecilia Karlsson

En modig inledning? Kanske, men det är just denna utmaning som ger mig energi att vara med på en framtidsresa. En framtidsresa där vi gemensamt skapar förutsättningar för ett hälsosamhälle. Vad är då ett hälsosamhälle? Vi har inte svaret, men att fokusera på hälsa och inte bara vård och vända de negativa scenarierna i våra samhällsutmaningar till handlingskraft i positiv framtidstro är en början.

Arenor för innovation
Som nationellt vinnväxtinitiativ* är DigitalWell Arenas uppgift att via samarbeten gå från en låg till en hög innovationsförmåga för att lösa komplexa utmaningar inom hälsa och välfärd. Kraften är en arena för utveckling och innovation.

Fristående arenor för samverkan och innovation behövs som brobyggare. De har inte själva något egenvärde. Arenor med uppdrag att arbeta med samhällsutmaningar finns för  andra som kan identifiera utmaningar och problem.

Innovationskraft 
Vi fick snabbt pröva vår förmåga att göra skillnad i en svår situation under våren. Sjukvårdsorganisationer runt om i landet hade redan ställt om med enorm kraft, för att möta de medicinska behov som stundade i pandemin. Ett utvecklings- och innovationsarbete som sällan skådats i svensk sjukvård. Med min bakgrund inom sjukvården kände jag stort ansvar och behov av att hjälpa till utifrån en ny roll, som processledare i ett initiativ för framtidens digitala hälsotjänster.

Det blev hög tid att omsätta ord till handling – i skarpt läge. Vi testade möjligheterna med DigitalWell Arena och gjorde en utlysning, om två miljoner kronor för innovationsstöd till företag som har innovativa idéer som kan göra skillnad i en svår situation.

Vi fick gensvar direkt. På mindre än tre månader kom det in ansökningar från över 40 bolag som vill utveckla tjänster och innovationer. Genom en snabbt uppbyggd innovationssupport engagerades aktörer från offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhället och kunde på så vis erbjuda 70 stödinsatser av olika slag som genomfördes av experter från närmare 20 olika organisationer. För oss blev det beviset på att tillsammans är nyckelordet. Vi blev arenan som samlade experterna, visionärerna och medmänniskorna som påbörjar utvecklingen av lösningarna och förflyttar oss från det gamla till det nya. Några exempel kan nämnas, en digital tjänst som i tidigt stadie identifierar elevers behov för att tidigt anpassa ”speciella åtgärder” för att nå läroplanens mål anpassad till distansundervisning. En digital tjänst inom suicidprevention, en motivationsapp som omvandlar steg till bonuspoäng är några exempel på digitala innovationer för bättre hälsa.

Därför vågar jag sticka ut hakan och säga: Tillsammans räddar vi livet på framtiden genom att samla krafterna och kompetenserna i en förflyttning från ett reaktivt vårdsystem till ett proaktivt hälsosystem, som minskar behovet av vård genom att använda den outnyttjade resursen som redan finns i oss människor.  Det innebär att varje individ blir mer delaktig, ansvarstagande och inkluderade i framtidens utveckling av hälso- och sjukvård.

Vi tillsammans blir en ”impact unicorn” som påverkar och stödjer människor till att leva i ett hållbart hälsosamhälle.

Där vill jag vara med – för att jag kan, vill och måste.

Cecilia Karlsson

190307-cecila-karlsson

Cecilia Karlsson är Innovation Manager på Digitalwell Arena, Region Värmland som också är medlemmar i Forum för Healthpolicy.

 

* Vinnväxtinitiativ främjar hållbar regional tillväxt genom att utveckla internationellt konkurrenskraftiga forsknings-och innovationsmiljöer inom specifika tillväxtområden.

 

 

 

Isis Amer-Wåhlin

Till den dag kvinnan och hennes kropp tillerkänns samma värde, resurser samt medicinska intresse lever hon i både ofrihet och ojämlikhet jämfört med den man som fortfarande utgör normen i medicinsk vetenskap och vård.

Är det en beskrivning av SaudiArabien?
Nej, det är svenska situationen som beskrivs av Agnes Arpi – svensk journalist med inriktning på vård – i antologin Feminism, som utkom våren 2020. Hon ger oss 30 sidor av upprörande exempel och siffror om hur kvinnors sjukdomar i allmänhet och deras reproduktiva åkommor i synnerhet behandlas okunnigt och nonchalant i vården. Och tiden är som sagt år 2020!

Arpi beskriver hur:

  • kvinnor med olika sjukdomar berättar om år av lidande och år av vårdsökande, och en kronisk brist på information, stöd och respekt.
  • kvinnors sjukdomar förutsätts ha psykologisk grund – psykiatrin blir en slasktratt för diverse besvärliga tillstånd.
  • klass spelar roll – lågutbildade får sämre cancervård. Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade när det gäller sjuklighet och dödlighet kopplat till graviditet och förlossning.
  • studier visar att män får snabbare vård, längre sjukskrivning medan kvinnor får billigare läkemedel, sämre tillgång till dialys och mindre hemtjänst.
  • hysteri under århundraden använts för att beskriva olika tillstånd hos kvinnor. Numera må denna etikett ha försvunnit men arvet lever kvar genom att kvinnors sjukdomar ivrigt tolkas som psykiskt orsakade. Arpi skriver: ”Hysterins moderna motsvarigheter används för att fylla och dölja kunskapsluckorna …effektivt undergräver hennes framtida trovärdighet och sätter punkt för vidare undersökningar.”
  • kvinnor har exkluderats som studieobjekt inom medicinsk forskning. Ibland rena absurditeter: I en studie om risken för hjärtsjukdom deltog 8341 män men ingen kvinna.
  • kvinnors underliv och sexualitet har dragits med tabun i alla tider. Kvinnor med förlossnings-skador – smärtor, läckage av både urin och avföring. De kan inte sitta, gå, ha sex eller lyfta sina barn, trots detta är det först på senaste åren som förlossningsskador börjat registreras systematiskt. Ungefär 10 procent av alla kvinnor har endometrios med svåra smärtor vid mens sedan barnsben. Dom kräks, svimmar och blöder men utredning, diagnos och behandling är ändå inte självklar.

Stora framsteg har gjorts för kvinnor på många områden, utbildning, jobb, lön, dagis, bemötande. Men varför har vi som kämpat och kämpar för kvinnors rättigheter försummat kvinnors hälsa?

Arpi pekar på bristande utbildning och kunskap inom vårdyrken. Karin Johannisson, idé- och lärdomshistoriker, har i sin forskning gått ner i djupt liggande föreställningar om kvinnor och kvinnors ohälsa. I boken Den sårade divan från 2015 tar hon oss tillbaka till efterkrigskvinnan med följande ord:

”Kvinnan (hemmafrun) framställs som ett kroniskt osäkert kort. I skönlitteratur och särskilt amerikansk ”kvinnofilm”, med spridning också i Sverige, gestaltas en bred repertoar av problematisk kvinnlighet i form av ångest, hysteri och depression”.

Den svenska folkhemspolitikens annektering av kvinnofrågorna kommer, enligt Karin Johannisson, paradoxalt nog att öka den utstötning av icke-anpassad kvinnlighet som synliggörs i svarta praktiker som galenskapsstämpling, steriliseringar och lobotomier….En subgenre etablerar konstitutionell psykisk labilitet och kortare eller längre vistelse på psykiatrisk klinik som normalläge. Det är ett tema som följs upp i flera filmer av bl.a Ingemar Bergman (Tystnaden, Persona)” (sid 53).

Det är hög tid att säkra resurser för att fylla de kunskapsgap som 2020 fortfarande finns kring kvinnors anatomi, fysiologi och patofysiologi framförallt när det gäller underlivet. Hur kan vi annars hävda att Sverige är ett jämlikt land med allomfattande medicinsk kunskap?

Kanske har både vårdgivaren och patientens skam hämmat utvecklingen?

Referenser:

Feminism : en antologi
Jesper Ahlin Marceta , Lena Andersson, Agnes Arpi, Louise Persson, Susanne Wigorts Yngvesson, Myra Åhbeck Öhrman, Isobel Hadley-Kamptz, Amanda Broberg. 2020

Den sårade divan : Om psykets estetik (och om Agnes von K, Sigrid H och Nelly S)
Karin Johannisson 2015

 

IsisAW 

Isis Amer-Wåhlin har sin bakgrund som sjukhusläkare i både offentligt och privat driven vård i Sverige och internationellt. Hon är forskare på Karolinska Institutet och senior rådgivare på Rise. Hon är grundare och VD på kliniken  2Heal – medical. Hennes huvudområden är inom teknologi, säkerhet och hållbarhet inom hälso- och sjukvården. Hon har arbetat med sjukvårdsstyrning och utveckling, bl.a. som innovationsledare inom Stockholms läns landsting, och har även arbetat med affärsutveckling och R&D inom life science branschen. Isis är också ledamot i Forum för Health Policys forskarnätverk.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *