2020-12-11

I veckans blogg skriver Carl-Johan Glans, Takeda, att vi i Sverige har de bästa förutsättningarna för innovation. Han ställer sig dock frågan hur det står till med implementeringen av innovationer i svensk hälso- och sjukvård? Är vi lika duktiga där? Svaret är att det är vi nog inte men att det finns flera goda exempel på när det lyckats. Då har det handlat om samarbete och partnerskap. Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget.
Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

IMAGES FOR TAKEDA SWEDEN 2019

Sverige rankas högt på olika innovationsindex
– betyder det att vi gör rätt?

Carl-Johan Glans

Sverige har en  lång tradition  av innovation. Framförallt inom teknik, men också inom hälso- och sjukvården där vi  under flera år har fört en engagerad diskussion om ökade möjligheter till digitalisering och innovation, vilket bygger på de goda strukturella förutsättningar vi har i Sverige. En sådan är den stora mängden hälsodata som finns tillgänglig. Det finns flera bra exempel i form av pilotprojekt där hälsodata har använts för att skapa nytänkande lösningar som gör stor skillnad för patienter och sjukvård. 

Men det är också här utmaningen börjar: Vi har de bästa förutsättningar och vi är uppenbarligen bra på att skapa innovativa försöksprojekt – men hur blir vi också bäst på att implementera innovationerna i hälso- och sjukvården i en bredare skala?  

Disruptiva lösningar för att kunna implementera innovationer
Synbarligen har vi hittills inte helt lyckats med att implementera innovativa lösningar som verkligen förändrar system och processer inom vården i stor skala. Kan det bero på att den svenska sjukvården fortfarande bygger på en arbetslogik som skapades för mer än 100 år sedan? Grundstrukturerna inom sjukvården är i mångt och mycket väldigt bra men där finns också inbyggda begränsningar för hur man kan arbeta med innovation vilket idag ofta leder till att en innovation enbart sker inom strukturernas fördefinierade ramar.

 I dessa existerande ramar har vi i Sverige lyckats med en digitalisering, åtminstone i form av en konvertering av information och existerande processer från analog till digital form. Detta har  åstadkommit effektivisering lokalt, t.ex. på verksamhetsnivå, vilket säkert skapat lyckosamma mervärden för just den verksamheten. Det som är svårt att få till, givet systemets rigida struktur, är de disruptiva stora lösningar som hjälper flera och som med all sannolikhet kommer behövas för att lösa framtidens hälso- och sjukvård.  Det är dessa lösningar som ger möjlighet till spridning tvärs igenom grundstrukturerna. Vår målbild är att med hjälp av nya tekniska, och holistiska, lösningar effektivisera arbetssätt i vården som genererar ett verkligt värde för patienter, sjukvård, regioner samt näringsliv. Ett delat värde kan man säga.

Partnerskapsprojekt ger snabbare diagnos för patienter med sällsynta sjukdomar
Ett exempel på projekt som skapar ”delade värden” i flera led är initiativet Global Commission. Det är ett partnerskapsprojekt mellan EURORDIS, Microsoft och Takeda. Målet med projektet är att möjliggöra en snabbare diagnos för patienter med sällsynta sjukdomar. 

Genom användandet av global kunskap och data utvecklas algoritmer som hjälper läkaren med förslag på möjliga diagnoser baserat på olika labbvärden samt utseendekarakteristiska hos patienten. Projektet är globalt då det är sällsynt att en läkare stöter på någon av dessa ca 7000 olika diagnoser under sin praktik. För att minska tiden till diagnos, vilken idag är ca 3–5 år, kan istället en algoritm användas för att lösa sjukdomsbestämningen snabbare. 

Denna typ av innovativ lösning gör att patienten får en tidigare diagnos samt kan få det stöd som både hen och anhöriga behöver. Läkaren eller kliniken upplever ett värde i form av att resurserna för utredning och diagnosticering kan minskas men också ett värde i att snabbare kunna hjälpa sin patient. Samhället genererar ett värde i att patienten snabbare kan få vård och därmed också snabbare kunna komma tillbaka till skola, arbete osv., vilket i sin tur skapar ytterligare ett socialt värde för patienten och dess anhöriga. I dagsläget är två pilotprojekt på gång, ett i Spanien och ett i USA, där möjliga lösningar direkt kan komma att användas på ett globalt plan (https://www.globalrarediseasecommission.com/).

Involvera patienten och professionen i framtidens vårdlösningar
Vad behövs då för att nå denna målbild? Viktigast är att involvera patienten. Få personer vet så mycket om hur olika tekniska eller digitala lösningar kan underlätta att leva med sin sjukdom som patienterna själva. De är också de som på en gång kan redogöra för om en tänkt lösning på ett problem de facto genererar ett mervärde för för dem. 

Utöver detta måste vi ge mandat till den medicinska professionen att faktiskt bestämma vilka av alla lösningar som passar bäst i verksamheterna och som skapar ett mervärde för dem. Det finns inget företag, myndighet, eller IT-avdelning som kan avgöra detta utan det kan endast de själva svara på. 

Nationell systemanvändning av innovativa lösningar avgörande
Vi behöver också en digital infrastruktur som möjliggör nationell användning av framtagna lösningar på ett bättre sätt än idag. Därmed inte sagt att alla måste ha samma system – men alla system måste kunna kommunicera med varandra, för att möjliggöra en bred implementering av smarta lösningar. Framtagna lösningar ska inte behöva testas igen, justeras och omarbetas beroende på vilken region de ska användas i. Istället måste Sverige snabbt bestämma en gemensam teknisk infrastruktur som fungerar för hela Sverige och som är användbar mellan regioner, kommuner, privata och offentliga sjukvårdsaktörer.

Vi behöver ha tydliga och transparenta spelregler och ett tydligt regelverk  för vad som krävs för att en digital lösning ska kunna användas inom svensk hälso- och sjukvård. NHS (National Health Service, Englands statliga sjukvård)  har tagit fram detta för de lösningar som ska användas i det brittiska sjukvårdssystemet. Ett sådant regelverk utgör något att förhålla sig till och en försäkran att om man uppfyller dessa regler kan lösningarna användas alldeles oavsett  vilket “regional team” som utvärderat den. 

Svenska digitala innovativa vårdlösngar nästa exportsuccé?
Sveriges sjukvård har tillsammans med patienter och Life Science sektorn en fantastisk möjlighet att gemensamt skapa landets nästa stora exportsuccé om vi genom innovation skapar fungerande implementeringslösningar för vården som enkelt kan skalas upp oberoende av sjukvårdssystem. 

För att detta ska kunna ske behöver vi gemensamt lära av varandra och använda metoder som  kanske tagits fram för en helt annan sektor och flytta kunskaper över de imaginära gränserna. Detta angreppssätt måste initieras redan i designprocessen av arbetet med nya innovationer. 

Det är en stor gemensam utmaning att alla lösningar inte är universella eller att “one size – fits all”. Men vi måste ändå arbeta för att de som helhet eller i delar ska ha potential att kunna fungera oavsett inom vilka olika terpeutiska områden, sjukhus och regioner eller länder de ska användas. Vi måste börja se det som vi tar fram som “blueprint”-lösningar snarare än terapi-, klinik- eller sjukhusspecifika lösningar. Detta för att möjliggöra en bredare skalbarhet än vad som sker idag. 

Ett gemensamt partnerskapsåtagande för en framtida  hållbar sjukvård
Fundera på vilka möjligheter det ger att vi gemensamt som land skapar förutsättningar för att driva på  digital innovation som kan skalas upp på ett resurssparande sätt till en global nivå . Vilka värden detta skapar inte bara i Sverige utan även i andra länder som inte har samma förutsättningar som vi. Digitalt baserade innovationer kan hjälpa patienter och sjukvård i delar av vår värld som inte är lika resursstarka som Sverige, som inte har de senaste maskinerna tillgängliga mer än på någon eller några få platser i landet. 

Om vi i Sverige med vår hälsodata, innovativa ambitioner, smarta lösningar och i partnerskap kan hjälpas åt att till exempelvis bygga AI och algoritmer bidrar vi, utöver den rena exportaspekten även till en bättre sjukvård för patienter i vissa avlägsna och infrastrukturellt svagare regioner. 

Det är dags att vi gemensamt lyfter våra blickar från nischade “app-lösningar” som är skräddarsydda för en produkt, en klinik, ett sjukhus och istället tar oss an utmaningen att skapa holistiska lösningar som ger ett delat värde för såväl patienter som anhöriga, sjukvården, regionerna, näringslivet och samhället i stort. 

Detta angreppssätt kommer kräva mycket av alla som deltar: invanda mönster kan behöva brytas, prestige kan behöva släppas, “maktförskjutningar” kan komma att ske. Men om alla kan se det som ett stort gemensamt partnerskapsåtagande för att skapa en svensk hållbar sjukvård för framtiden kommer vi lyckas.

Låt oss gemensamt skapa en bättre och än mer innovativ miljö och låt Sverige och svensk hälso- och sjukvård ta på sig ledartröjan! 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *