20210304

I veckans blogg jämför Robin Molander, numera läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som tidigare arbetat i Danmark, det svenska primärvårdssystemet med det danska. Han pekar på en dygnsöppen primärvård med fast läkarkontakt för de som vill och remisskrav till akuten som några åtgärder. Han menar att vi kanske har en del att lära och hämta inspiration från – kanske Danmark kan hjälpa oss?

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget.
Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

robin_smal

Att inspireras av Danmark kan hjälpa oss

Robin Molander

Vår primärvård har under lång tid varit underdimensionerad med brist på allmänläkare(1). Kontinuiteten har minskat, där enbart 26 procent av patienterna har en fast läkare, och endast 60 procent har förtroende för primärvården(2, 3).

Jämfört med våra grannländer står vi som enda land utan en dygnsöppen primärvård(4). Detta leder till att akutmottagningen istället får sköta utredning och behandling av icke-akuta patienter, något som den inte är designad för. Egeninitierade besök, alltså besök utan remiss från läkare, utgör 47-61 procent av alla besök på akutmottagningen.  Våra akutmottagningar har tidigare klarat av en underdimensionerad primärvård med otillräcklig tillgänglighet, men nu påtalar IVO år efter år stora brister och ökade väntetider även i vår akutsjukvård(5-7).

Vi bör lyfta blicken och inspireras av Danmarks vårdsystem;

  • Förutom kontakt via 112 arbetar man med ett ”grindvaktssystem”, där det krävs att man som patient blivit bedömd/remitterad av en läkare för att komma in till akuten. På jourtid behöver patienten först ringa till ett jourläkarnummer och informera om sina symptom. Jourläkaren bedömer därefter om patienten kan avslutas via telefon, behöver ytterligare undersökning på jourcentralen, är i behov av hembesök, kan besöka vårdcentral dagen efter eller direkt ska utredas/behandlas vidare på en akutmottagning(4, 8).
  • Primärvården drivs av privatpraktiserande läkare, som vanligtvis arbetar enskilt eller i små samarbeten(9). Alla patienter har möjlighet till en fast läkare, och upp till 99 procent har valt detta(8). Här är 88 procent nöjda med tillgängligheten, och 97 procent är nöjda med läkare-patient-förhållandet(10). Flera studier har visat att god kontinuitet med en fast läkare som känner till patientens medicinska bakgrund minskar antalet besök på akuten(11-13).
  • Jourcentralerna är dygnsöppna och jourläkarna är till största del specialister i allmänmedicin. Läkarna har tillgång till både patientens journal och medicinsystem från vårdcentralen vilket gör det enklare att göra en korrekt bedömning. Jourläkarna bemannar även jourtelefonen, och på grund av deras specialistkompetens kan 57 procent av alla kontakter avslutas per telefon. Det finns tydliga vårdnivåer beroende på patientens symptom och behov vilket minskar trycket på akutvården. Detta är påtagligt då upp till 60 procent av patienterna som kommer till akutmottagningen läggs in på en vårdavdelning jämfört med Sveriges 32 procent(4, 7, 14).

Statens offentliga utredningar i Sverige utkom 2016 med rapporten ”Effektiv vård” där man bland annat föreslog att vården skulle ges närmare befolkningen, att primärvården skulle vara lättillgänglig dygnet runt och ha det primära akutuppdraget. Man föreslog även remisskrav till akutmottagningen likt det i Danmark(15).

Delar av dessa förslag hörsammades när riksdagen 18/11-20 beslutade att ställa om hälso- och sjukvården med målet att primärvården ska bli det centrala navet i vården. Primärvårdens grunduppdrag ska omdefinieras och målet är att patienten ska få en god, nära och samordnad vård. Regeringen satte även upp målet att hälften av befolkningen ska ha en fast läkare 2022(16, 17).

Allt detta är steg i rätt riktning, men för att skapa ökat förtroende och trygghet i både akut- och primärvården bör vi inspireras av det danska vårdsystemet. Primärvården behöver vara dygnsöppen och utöver kontakt via 112 bör remisskrav till akuten införas för att våra akutmottagningar ska få ägna sig åt just det som är akut. En fast läkarkontakt måste finnas för alla som vill ha det. Här skulle till exempel både geriatriker och internmedicinska läkare kunna komma till hjälp inom primärvården under en tid. Med ökad tillgänglighet, kontinuitet och remisskrav som grundstenar kan vi tillsammans bygga ett system som knyter samman hela vården.

 

robin_molander

Robin Molander

Läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Tidigare läkare Aalborg Universitetshospital och akutmottagningen Regionshospital Nordjylland.

 

 

Referenser

  1. Svenska distriktsläkarföreningen. Strategier för att öka antalet allmänmedicinska specialistläkare. 2013.
  2. Myndigheten för vård och omsorgsanalys. Primärt i vården. En studie om befolkningens syn på kontinuitet vid vårdcentraler. Rapport 2020:9.
  3. Myndigheten för vård och omsorgsanalys. En primär angelägenhet – kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum. Rapport 2017:3.
  4. Lone F, Grete M, Morten C, Peter V, Frede O. Den danske lægevagt i internationalt perspektiv – en sammenlignende undersøgelse af lægevagter i Danmark, England, Norge, Holland og Sverige. Forskningsenheden for Almen Praksis i Århus, Aarhus Universitet 2010.
  5. Inspektionen för vård och omsorg. Hur står det till med våra akutmottagningar? – IVO 2015-76.
  6. Inspektionen för vård och omsorg. Vad har IVO sett 2019? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2019.
  7. Socialstyrelsen. Väntetider och patientflöden på akutmottagningar – Art Nr 2015-12-11.
  8. Clas R. Vem vårdar bäst? en ESO-rapport om svensk sjukhusvård i ett jämförande perspektiv. Statens offentliga utredningar 2019.
  9. https://www.laeger.dk/PLO/Praksisformer-i-almen-praksis.
  10. Praktiserende lægers organisation. PLO analyse – Høj tilfredshed med almen praksis. 2019.
  11. Michael J van den Berg, Tessa van Loenen, Gert P Westert,Accessible

and continuous primary care may help reduce rates of emergency

department use. An international survey in 34 countries, Family Practice, Volume 33, Issue 1, February 2016, Pages 42–50, https://doi.org/10.1093/fampra/cmv082.

  1. Ionescu-Ittu R, McCusker J, Ciampi A, et al. Continuity of primary care

and emergency department utilization among elderly people. CMAJ. 2007;177(11):1362-1368. doi:10.1503/cmaj.061615.

  1. McCusker J, Roberge D, Lévesque JF, Ciampi A, Vadeboncoeur A, Larouche

D, Sanche S. Emergency department visits and primary care among adults

with chronic conditions. Med Care. 2010 Nov;48(11):972-80. doi:

10.1097/MLR.0b013e3181eaf86d. PMID: 20856143.

  1. Danske regioner, Sundhedsstyrelsen, Sundheds og Ældreministeriet. De danske akutmodtagelser – Status 2016.
  2. Göran Stiernstedt. Statens offentliga utredningar. Effektiv vård. SOU 2016:2.
  3. Sveriges riksdag. Inriktning för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform. Socialutskottets betänkande 2020/21:SoU2.
  4. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/01/varannan-svensk-ska-ha-fast-lakare-nasta-ar/.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *