20210318

Fysiskt aktivitet skapar förutsättningar för bättre hälsa och kan förebygga framtida ohälsa.Varför satsas inte mer på preventivt arbete? Kanske är det dags att erbjuda och använda digitala hjälpmedel för att öka hälsan, särskilt för de som behöver det mest, menar läkare Jesper Aasa, veckans bloggförfattare.

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i texten.
Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Bild Jesper Aasa_smal

Glöm inte fysisk träning för personer med funktionshinder eller sjukdomsrelaterade begränsningar

Jesper Aasa

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att cirka 3,2 miljoner dödsfall sker varje år som resultat av fysisk inaktivitet. Nära på halva Sveriges befolkning lever idag med kronisk sjukdom och en fjärdedel är drabbade av två eller fler. Hur kan vården på bästa sätt möta dessa siffror?

En grupp som kommer lite i skymundan är individer med funktionella eller sjukdomsrelaterade begränsningar. Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att motivera och stödja dessa individer med träning.

Den fysiska aktivitetens fantastiska hälsoeffekter erkänns allt mer. Fysisk träning, eller så kallad medicinsk träning, har i större utsträckning kommit att bli en viktig strategi både i förebyggande syfte samt som komplettering till pågående behandling. Fördelarna med att erbjuda rätt anpassad träning till personer med kronisk sjukdom och/eller andra funktionella begränsningar är många. Det finns också utmaningar. När jag pratar om fysisk aktivitet med mina patienter märker jag att många av de med olika begränsningar är rädda för att börja träna eftersom de inte vet om de gör rätt. Andra vill börja träna men finner ingen aktivitet som är anpassad efter deras funktionsförmåga eller som följer deras målsättning.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen i Sverige, ska sjukvården ge vård på lika villkor och förebygga ohälsa. Sjukvården ska bedrivas utifrån ett holistiskt och personcentrerat synsätt där varje patient ses som en unik individ med unika behov, värderingar och förväntningar. Patienten ses som en expert av sin kropp och av sina upplevelser. För mig är det en självklarhet att alla, oavsett funktionsförmåga eller sjukdom ska få de verktyg de behöver för att långsiktigt kunna öka sin fysiska aktivitet och skapa en sundare livsstil. 

För att på bästa sätt kunna erbjuda patienter anpassade träningsmöjligheter behöver vi besvara några viktiga frågor: hur lätt är det egentligen för personer med någon typ av funktionell eller sjukdomsrelaterad begränsning att faktiskt få långsiktig hjälp med att ändra sin livsstil och öka sin fysiska aktivitet? Hur skapar vi motivation för träning hos den som har besvär så som smärta eller trötthet? Hur kan vi skapa förutsättningar för att patienten ska upprätthålla den motivation och kontinuitet som är så viktigt? Hur kan vi skapa en tjänst som anpassar träningen efter individens målsättning, funktionsförmåga och dagsform

Pandemin har lett till en kraftig ökning av anvädningen av digitala lösningar som är här för att stanna. E-hälsan är ett verktyg som bidrar med känslan av snabb hjälp, trygghet och mer tillgänglig vård. Ett hållbart och helt nödvändigt komplement till den traditionella vården. 

Vi har blivit bättre på att erbjuda vård digitalt. Min förhoppning är att vi också kan använda digitala hjälpmedel, inte minst till förbättrad sekundärprevention. 

Om vi lyckas aktivera gruppen med låg fysisk aktivitet och olika begränsningar kommer vi se stora positiva effekter både för individen själv men även för vården och samhället i stort. 

Jesper Aasa är AT-läkare på vårdbolaget Tiohundra samt grundare och VD till Vitala. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *