20210520

I veckans blogg återkommer vi till Nära vård och denna gång ur ett nyttoperspektiv. Tina Crafoord, ordförande i Chefsföreningen Läkarförbundet, tar upp frågan om hur vi kan gå från glädjekalkyler som aldrig håller till att faktiskt omfamna komplexiteten och våga använda kostnads/nyttokalkyler för beräkningar som inkluderar alla aspekter. Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i texten.
Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier

Tina Crafoord foto_smal

Dags att mäta nytta och kostnader på riktigt!

Tina Crafoord

”Alla pratar om god och nära vård, men det händer ju inget” sa en vän till mig, tillika högt uppsatt chef i vård-Sverige. Många är vi nog som ivrigt väntar på att göra och inte bara prata.

Det finns redan exempel där man lyckats gå från ord till handling. Dock bara i mindre format. Varför är det så? Rädsla för förändring är en orsak men det handlar framför allt om styrsystemen. Som chefer följs vi upp i stuprör trots att vi uppmanas att samarbeta tvärorganisatoriskt. Vem vill, och vågar, arbeta mot nya mål som vi vet är bra för patienten/brukaren när det kostar för den verksamhet jag bedriver. Och när ingen följer upp var vinsterna hämtas hem?

Budgetprocesserna i offentlig verksamhet följer fortfarande samma gamla stuprörsstruktur. Uppskrivning täcker inte lönekostnaderna utan ett inneboende sparbeting. Kreativa lösningar sätts upp för att klara budgeten. ”Jo då, vi ska ändra arbetssätt på avdelning X men den ger ju framför allt en vinst på avdelning Y.” Vid årets slut låter det ”nej vi klarade inte det pga….” Känner ni igen glädjekalkylerna? Demoraliserande för alla inblandade och dessutom lämnar det en känsla av att det inte spelar någon roll vad jag gör som chef.

Misströsta inte. Det finns lösningar! Vi måste bara våga omfamna samhällsekonomin och nya nyttokalkyleringsmodeller där det tydligt beskrivs var vinsterna kan och SKA hämtas hem.

Jag ledde ett arbete som började med mobila lösningar men som landade i en hel vårdkedja för patienten. Och vad vården idag kostar jämte om vi gjorde föreslagna förändringar. Vi använde oss av den så kallade Ballongmodellen där vi radade upp vinster och uppoffringar/kostnader, kvalitativt likväl som monetärt. Därefter tog vi fram kostnader och lade ut ett scenario fram till 2030. Skillnaderna i utfall i de olika scenarierna var hisnande där vi såg att givet ränteutfall så skiljde det 460 Tkr per år. Men vänta… är inte det här en sådan glädjekalkyl som jag nämnde tidigare? Jo, risken finns om det saknas analyskunskap eller om ingen vet eller styr på var vinsten/skillnaden hämtas hem.

Plötsligt blev jag presenterad för Ekonomistyrningsverkets nyttokalkyleringsmodell. Den används av statliga myndigheter och företag för att beräkna både kostnader och nyttovärden. Det går att lägga in, svårigheter, komplexitet, antal organisationer som är berörda osv men framför allt kan man där lägga in i detalj vilka delar i organisationen där vinsten kan/ska hämtas hem för att just uppnå vinsten med hela förändringen! Där kan man se exakt när, var och hur en vinst kan hämtas hem.

Det finns säkerligen fler verktyg men det viktiga är att vi använder oss av dem och vågar se komplexiteten i vitögat. Vi måste bort från glädjekalkylernas tid och omfamna en seriös beräkning som tar hänsyn till alla aspekter. Om, eller när, styrningen av verksamheter stödjer de tydliga mål som finns med verksamheten så bildas en harmoni som främjar utveckling. Och då kan vi på riktigt börja gå från ord till handling när det gäller transformationen mot god och nära vård!

 

Tina Crafoord foto_smal

Tina Crafoord, ordförande Chefsföreningen Läkarförbundet och har flera olika ledningsuppdrag i Region Värmland samt arbetar på den nationella arenan kring nära vård, styrning och ledning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *