20210527

Veckans blogg är skriven av Daniel Anderberg, senior konsult, f.d. VD på CGM och ambassadör för Forum för Health Policy. Den dyker ner i frågor om lagar och regelverk, risker kontra nytta och kostnader med fokus på smarta beslutssystem och IT-stöd. Det är inga enkla frågor och vi behöver belysa dem på många olika sätt i arbetet med att förbättra hälso- och sjukvården. Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i texten.
Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier

DanielAnderbergPanorama

Bli smartare och våga väga digitaliseringens nytta mot risker och kostnader!

Daniel Anderberg

Den svenska regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har valt att ställa sig bakom en gemensam vision för e-hälsoarbetet 2025. Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

En grundläggande förutsättning för att ta tillvara potentialen i digitaliseringen är att det finns bra beslutsstödsystem som underlättar tolkning av samt omformar lagstiftning och regelverk till konkreta risker och åtgärder och därmed möjliggör en informationshantering med invånares behov i centrum. Riskanalysen ska tillsammans med en kostnadsanalys vägas mot den verksamhetsnytta och patientnytta som välfärden, industrin, företagen, akademi och forskning går miste om ifall digitaliseringen uteblir.

Således, digitaliseringens möjligheter för ökad hälsa och riskerna förknippade med att inte uppfylla gällande lagstiftning och regelverk, måste mer handla om vilka åtgärder som ska vidtas för att minimera de legala och regulatoriska riskerna, och inte enkom vilka regelverk och vilken lagstiftning som behöver utvecklas för att underlätta digitaliseringen.

Det är sedan länge ett populärt mantra att påtala att dagens lagar och regelverk utgör ett hinder för en patient- och brukardriven innovation och att regelverken hämmar potentialen att på ett smartare sätt möta invånarnas förväntningar och att skapa jämlika förutsättningar för hälso- och sjukvård. I Sverige finns det flera exempel på detta förhållande. Det finns även medvetenhet och kunskap om vilka juridiska förändringar som krävs för att ändra på detta. Fast allt detta hjälper föga i vardagen!

För att öka takten i genomförandet behöver gällande lagstiftning och regelverk utmanas i praktiken, och i och med detta skapas förutsättningar för ny praxis samt att utveckla och förbättra lagstiftning och regelverk. För att facilitera denna process krävs smarta beslutsstödsystem för att tolka och omforma de legala möjligheter som finns – med att nyttja potentialen i digitaliseringen – i konkreta krav som kan omformas i ändamålsenliga, säkra och tillförlitliga IT-lösningar.

För att exemplifiera detta så har exempelvis Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tagit fram ett självskattningsverktyg som ska understödja informationsklassning av verksamhetssystem och datalagring. Verktyget, KLASSA, är skapat för SKR:s medlemmar; kommuner och regioner. För andra organisationer som önskar att använda KLASSA finns en öppen version. Ansatserna med KLASSA är goda, och potentialen är stor. Fel använt så är risken att verktyget i viktiga avseenden motverkar sitt syfte.

En utvärdering och analys av KLASSA i arbetet med att etablera en molntjänst i region Jönköping visar att referenserna i flera fall inte är korrekta och att KLASSA inte tar hänsyn till alla tillämpliga lagar, förordningar och paragrafer. Exempelvis så förbiser KLASSA flera av de lagrum, stycken och paragrafer som riktar sig till en vårdgivare, men måste överföras direkt till en leverantör av en IT-lösning för att en vårdgivare ska kunna uppfylla sina lagkrav. Även de lagrum och paragrafer som medför att vårdgivaren behöver hjälp från leverantören för att fullgöra sina uppgifter, eller åtminstone delar av dessa uppgifter, förbises.

Sammantaget är detta att betrakta som en större brist då lagstiftning och regelverk ställer krav på att vårdgivarna upphandlar produkter och tjänster av leverantörer där leveransen regleras via såväl kommersiella avtal som personuppgiftsbiträdesavtal. Att då inte ha ändamålsenliga, säkra och tillförlitliga verktyg för att identifiera risker, åtgärder och krav i linje med gällande lagstiftning och regelverk bidrar inte till visionen för e-hälsoarbetet 2025.

Min önskan är att den lagstiftande församlingen och olika grenar av statsmakten i mycket större utsträckning uppmuntrar olika och oberoende risktagare i innovationsprocesser. För att Sverige ska ta tillbaka ledartröjan och bli bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter krävs mycket bättre metoder och verktyg för detta! På så vis så kan Sverige dra mycket större nytta av den mångfald av krafter som påverkar tekniska förändringar och ömsesidiga interaktioner mellan vetenskaplig och teknisk innovation. Här innebär osäkerhet inte endast beräkning av kalkylerbara verksamhetsmässiga, tekniska och juridiska risker och belöningar, utan även att hantera människans djupa okunnighet om det som ännu inte har uppfunnits. Före innovationen vet ingen vart tekniken är på väg!

Avslutningsvis vill jag rikta ett särskilt tack till Erik Samuelsson, IT-strateg i region Jönköping för sina värdefulla synpunkter på dagens bloggartikel.

DanielAnderbergPanorama

Daniel Anderberg är senior konsult och var fram till 2019 VD på CompuGroup Medical (CGM) Sverige och Area Vice President för Hospital Information systems Nordics. Han har 20 års erfarenhet av att arbeta med verksamhetsutveckling med IT som möjliggörare inom hälsa och life science, bl.a. inom Region Stockholm, Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet. Hanär också ambassadör för Forum för Health Policy.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *