Hur får vi ¨rätt¨ vårdprofessionella i framtiden? Vilken betydelse får utbildningar? arbetsvillkor? lön? belöningar? invandring?

Målsättning

Denna workshop kommer att fokusera mot strategier för att utbilda, rekrytera och behålla en kompetent kår av vårdprofessionell arbetskraft i en vårdmiljö som blir alltmer krävande. Den kommer också att hantera strategier för att planera kompetensförsörjning, både som en del i pågående strategiskt arbete och satt i sammanhang av kända (och okända) framtida trender. Det finns många dimensioner som kan bidra till en lösning, inkluderande förbättrad utbildning av ny såväl som befintlig arbetskraft, ökad rekrytering av dem som fått sin utbildning utomlands, samt andra både icke-ekonomiska och ekonomiska mekanismer. Ytterligare perspektiv som ska diskuteras är nya vägar att definiera och utveckla både team och teamarbete och koppla dessa till innovativa sätt att ytterligare utveckla de vårdprofessionella. Utmaningen för deltagarna i diskussionen vid denna workshop blir att identifiera lovande strategier och goda lösningsorienterade mekanismer, och att hantera hur olika mekanismer interagerar och kan förstärka varandra.

Experter

James Buchan 
professor, Queen Margaret University, Edinburgh, Scotland

Powerpointbiler

Lena Larsson leg. Psykolog, tidigare HR-direktör i Västra Götalandsregionen

Rapport: Långsiktighet och komplexitet

Film

Del 1

Del 2

Referat

Årets fjärde workshop hade som målsättning av hantera de grundläggande frågorna om hur man ska säkerställa ¨rätt¨ vårdpersonal i framtiden. Med nödvändighet rymmer frågorna definitionen av vad ¨rätt¨ vårdpersonal är samt begreppet kompetensförsörjning.

Inbjuden internationell expert var Jim Buchan, professor vid Queen Margaret University, Edinburgh, samt University of Technology, Sydney. Han inledde med definitionsbehovet, där hälso- och sjukvården som kunskapsorganisation under kontinuerlig utveckling har ett behov av att definiera kompetenser, nya roller och funktioner och inte minst vårdens behov. Utmaningarna ur ett policyperspektiv är att identifiera incitament, rollen för HR, utveckling av teamarbete samt att säkerställa rätt kompetens för uppdraget mot patienten. Ur ett utbildningsperspektiv är alla delar från det teori till praktik satta under utvecklingstryck. Härtill kommer ett ekonomiskt tryck för att säkerställa produktiviteten. Vetenskaplig evidens finns främst avseende läkare och sjuksköterska, från höginkomstländer och har begränsad omfattning i typ pilotstudier. Det finns en stark koppling mellan utgifter för hälso- och sjukvård och bemanning. ¨Skill mix¨ varierar mellan organisationer och hälso- och sjukvårdssystem och det finns inte någon bevisad generellt sett optimal ¨skill mix¨. Möjligheten att utveckla vården genom att flytta arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper, ¨task shifting¨, kommer naturligt upp i dessa sammanhang. Det finns endast begränsad forskning på området och främst avseende förflyttning av arbetsuppgifter mellan läkare och sjuksköterska, där det sannolikt går utmärkt att flytta vissa arbetsuppgifter och med ett kostnadseffektivt resultat. Politiker vill i allmänhet ha policy-baserade evidens, inte evidens-baserad policy, vilket styr beslutsfattandet. Mot bakgrund av exemplet nurse practitioners i US, beskrevs fem kritiska steg i utvecklingen av nya roller från en kommunicerad överenskommelse till ordnad introduktion under monitorering. Avslutande reflektioner var att utvecklingen måste bygga på existerande program, lokal kunskap och nätverk, men att inslag av ¨top down¨ kan underlätta. Interdisciplinär ansats är viktig.  Kunskapsbasen måste dock förbättras och vidgas samt nya roller sättas in i ett helhetsperspektiv.

Den svenska expertöversikten av leg. psykolog Lena Larsson, tidigare mångårig HR-direktör i Västra Götalandsregionen, hade rubriken ¨Långsiktighet och komplexitet – faktorer för att utveckla kompetens inom hälso- och sjukvård¨. Kompetens beskrevs som ett samlingsbegrepp för det som krävs för att agera och lösa en uppgift, och kan ses både dynamiskt och statiskt. Tre olika logiker styr hälso- och sjukvården: professionella logiken, administrativa logiken och politiska logiken. Samtliga påverkar varandra samt kompetens- och personalförsörjningen. Trots en numerär ökning av vårdpersonal, så lider hälso- och sjukvården kronisk personalbrist. Därför behövs ett arbetsupplägg som ger mer tid till kärnuppgifter, och de administrativa uppdragen måste bättre beredas och konsekvensanalyseras innan de implementeras. Sjukvårdens stora utbildningsuppdrag ger unika möjligheter jämfört med andra branscher genom den väl utvecklade ¨traineeverksamheten¨. Vårdstrukturfrågor innehåller alltid bemanningsfrågor och eftersom personalkostnaden är den dominerande, så krävs kunskap genom kompetensförsörjningsplaner för att undvika kortsiktighet. Ett helhetsperspektiv på komplexiteten av kompetens på de tre nivåerna individ, team och organisation (även kallat strukturkapital), är nödvändigt för samordning. Utveckling av ny kunskap och nya metoder sker på olika sätt i olika delar av vården, och det förbättringsarbete som har sin bakgrund i industrin tas inte alltid tillvara av vården, sannolikt för att man inte känner igen sig.

Tidsbegreppet är viktigt i vården som kompetenstung verksamhet: ersättning? vem bestämmer över tiden? schema, både på kort och på lång sikt? Det som härtill gör innehållet i arbetet viktigt är upplevelsen av meningsfullhet, uppskattning från patienter, kollegor och chefer, samt återkoppling avseende effekterna av den egna arbetsinsatsen. Slutsatserna i den svenska expertöversikten är att de mest kritiska faktorerna är tillgång till och utveckling av kompetens. Sjukvårdens ledning behöver bli överens om detta, eftersom man själv har ansvaret då man inte kan ¨ropa av¨ tillgång till kompetens. Viktiga framtidsfrågor att diskutera är rätt ekonomisk styrning, åtagandet för varje organisatorisk nivå, pedagogik för de komplexa frågorna, samt vikten av alternativa förhållningssätt.

Inbjudna kommentarer var från Eva Kärrman, undersköterska och ordförande för Kommunal i Västsverige, samt Monika Göl, medicinsk sekreterare och ordförande i Vision Region Skåne och medlem i förbundsstyrelsen. Båda såg stora utmaningar i att ta vara på och utveckla kompetensen även hos dem som inte har s k legitimationsyrken i vården, och däribland finns den dominerande delen av medlemmarna i dessa båda organisationer. Vårdens stora behov av många kompetenser ger egentligen stora möjligheter för nya arbetssätt och ny arbetsfördelning, men dessa möjligheter tillvaratas inte fullt ut. Utveckling av teknik och informationssystem förändrar också arbetsinnehåll, men med hjälp av ett robust kompetensförsörjningsarbete och planering kan alla dessa faktorer arbetas in på ett sätt som gagnar alla i en utveckling, inte minst patienten.

Den avslutande diskussionsdelen i denna workshop blev omfattande och engagerade i stort sett alla deltagare, vilka bidrog med viktiga ytterligare perspektiv på expertpresentationer och inbjudna kommentarer. Som moderator kan man sammanfatta att vid vår workshop framkom en nu-lägesbeskrivning som vittnar om ett omfattande och komplext behov av ett bättre utvecklat kompetensförsörjningsarbete i hälso- och sjukvården, men också en rad utvecklingsmöjligheter vilka dock måste sättas in i ett mycket bättre helhetstänkande än vad som gäller idag.