Debatt i Dagens Medicin:
Ur debattartikeln:
”Politiker på alla nivåer måste ta krafttag för utveckling och förbättring av sjukvården efter valet, skriver Peter Graf och Catharina Barkman som har tio förslag.
1. Tillgängligheten måste förbättras
Den bristande tillgängligheten är något som invånarna framhåller som den absolut viktigast sjukvårdsfrågan. Långa väntetider riskerar både lidande och försämring för patienterna. Olika insatser behövs; en väl fungerande och stärkt primärvård med effektiva arbetssätt och både fysiska och digitala besök. Andra åtgärder är minskad administration (vilket visade sig vara möjligt under coronapandemin), effektiva it-system, nyttjandet av digitaliseringen och ekonomiska incitament för kortare väntetider. Vi föreslår också en plattform där patienter och läkare snabbt kan se vilka kliniker i den egna eller andra regioner som har de kortaste väntetiderna.
2. En it-infrastruktur som fungerar och där patienten äger sin egen data
Data kan fortfarande inte delas mellan sjukvården och omsorgen och heller inte delas fullt ut inom regionerna, något som har efterfrågats i decennier. Patientorganisationer, medlemmar i Forum för Health Policy och politiker från alla partier har gemensamt framhållit vikten av att patienterna äger sin data. Det skulle underlätta informationsöverföringen av labbsvar, remisser, hälsoinformation direkt till mobiltelefon med mera. Vi behöver skapa en nationell infrastruktur och lagring av patientdata oberoende av vilka system som nyttjas i regioner, hos privata vårdgivare, digitala tjänster och applikationer. Här måste politikerna ta ett övergripande ansvar.
3. Regionerna behöver stärka incitamenten för första linjens sjukvård
En väl fungerande primärvård är av största vikt för rätt behandling, omhändertagande på rätt nivå, prevention, sammanhållning och uppföljning av vårdprocessen för patienten och mycket mer. I internationella undersökningar framgår att patienter och läkare är missnöjda med både samordning och informationsöverföring i Sverige. I dag saknas incitament för första linjens sjukvård att ta det omfattande ansvar som åligger den.
4. Regioner behöver gemensamt med kommuner utveckla ersättningsmodeller
Ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvården stimulerar sällan samordning och prevention och utgör ofta hinder för den tekniska utvecklingen. Regioner och kommuner bör gemensamt skapa ersättnings- och uppföljningssystem som stärker koordineringen av individens hela vård- och omsorgsbehov. Den medicinska kompetensen och dokumentationen inom den kommunala vård- och omsorgen måste stärkas.
5. Regionerna bör öppna upp för nya utfallsbaserade finansieringsmodeller
Innovativa finansieringsmodeller som stödjer satsningar på prevention prövas nu. Så kallade utfallskontrakt är en struktur för finansiering och organisering av samverkan mellan idéburet, offentligt och privat där finansiärer fonderar en budget för en specifik insats. Parterna kommer överens om vem som skall driva insatsens olika delar och vilken operativ samverkan och styrning som krävs. Om insatsen leder till avsedda resultat och överstiger överenskomna tröskelvärden för ekonomiska och sociala utfall får finansiären tillbaka sin kapitalinsats. Ett exempel är Region Stockholms hälsoobligationer till stöd för satsning på prevention för diabetes typ 2.
6. Utveckla användandet av digitala lösningar
Digitaliseringen har lett till förbättrad tillgänglighet, inte minst för patienter med psykisk ohälsa. Möjligheten till olika kontaktvägar till vården underlättar. Patienter som annars inte skulle ha sökt vård kan få stöd. Dessutom kan onlinebesök kännas tryggare i hemmiljö och effektivare för att slippa resandet. Distansmonitorering och egenmonitorering innebär självständighet och sparar tid för patienterna.
7. Underlätta upphandling av en sammanhållen vårdkedja.
Coronapandemin har tydligt visat på behov av en bättre samordning och/eller förändrat huvudmannaskap rörande hälso- och sjukvårdsinsatserna. Närmare samarbete mellan vård och omsorg har efterfrågats. Samtidigt finns det bara en organisation i hela Sverige som har en landstingskommunal gemensam styrning. Förenkla förutsättningarna för samarbeten mellan regioner och kommuner genom exempelvis upphandling av en eller flera vård- och omsorgsgivare (offentlig eller privat) som kan ta ett helhetsansvar för både regionernas och kommunernas sjukvård och omsorg.
8. Skapa förutsättningar för samarbete mellan fler aktörer
Det finns stor potential att tänka innovativt och samverka med andra aktörer för att göra skillnad, särskilt för äldre. Apoteken skulle kunna ha en starkare roll med fokus på prevention, hälsa, livsstil och egenvård och därmed avlasta vård och omsorg. Civilsamhället, byggbolag, vård- och omsorgsbolag, försäkringsbolag och andra aktörer kan bidra till en bred och konstruktiv diskussion kring förbättringar. Regioner och kommuner behöver gemensamt underlätta och uppmuntra till innovativa samarbetsprojekt.
9. Förenkla dokumentationen och skärp uppföljning och utvärdering
Ökad kunskap om vård och omsorg är en förutsättning både för bättre policybeslut och för nya innovationer. Variationer i vårdens resultat utgör underlag för förbättring. Regioner i samarbete med både staten och kommunerna bör förenkla dokumentation och uppföljning, införa samma dokumentationskrav i hela landet, ställa krav på färre men relevanta uppföljningsmått och undvika dubbelregistreringar.
10. Informationsdriven vård – lär av Region Halland
Sverige har en lång tradition av att samla in och presentera data, och närmast unika datakällor som belyser variationer i vården. Dock används de i alltför liten utsträckning för förändringar. Region Halland har inga problem med överbeläggningar eller utlokaliseringar, mycket tack vare satsning på informationsdriven vård. Statistik analyseras för att få en faktabaserad bild. AI används för att leta mönster och på så sätt skapa smidigare och mer ändamålsenliga processer, till exempel vid stroke.”
Läs hela artikeln här: https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/tio-punkter-dar-varden-maste-forbattras/