Teknikutvecklingen inom vård och omsorg går snabbt just nu. Den nya tekniken kan underlätta för både patienter och brukare. Ny teknik i hemmen underlättar till exempel egenvård för personer med kroniska sjukdomar och skapar såväl högre livskvalitet som besparingar i form av färre inläggningar på sjukhus. Ny teknik kan också ge förutsättningar för en mer jämlik vård, bland annat genom digitala beslutsstöd, där social bakgrund inte blir en hämmande faktor för god vård. AI-baserade diagnosstöd har dessutom många gånger bättre träffsäkerhet än även de mest erfarna läkarna trots att utvecklingen av dessa stöd bara är i sin linda.

Digitaliseringen underlättar även för vårdens medarbetare. Personal i vård och omsorg behöver moderna tekniska hjälpmedel för att effektivisera arbetet och för att arbetsmiljön ska upplevas som attraktiv.

Digitala vårdmöten appellerar till en stor del av befolkningen. Trots att de digitala besöken ökar, utgör de fortfarande endast 1-2 procent av det totala antalet primärvårdsbesök per år. Den snabba utvecklingen har dock lett till en het debatt om digital vård, och visst finns det utmaningar.

Ny innovation kommer alltid ha barnsjukdomar, inte minst för att ekosystemet runt omkring inte är anpassat efter den nya innovationen. När ekosystemet börjar anpassa sig accelererar användarvärdet av den nya innovationen vilket leder till en så kallad digital transformation.

Det finns en rad väl kända utmaningar i hälso- och sjukvården, som långa köer, dålig samordning av vård mellan landsting och kommuner och bristande delaktighet från patienterna.

Det råder en bred samsyn kring behovet av att anpassa nuvarande system för att möta dessa utmaningar med hjälp av den nya tekniken. Detta blev tydligt vid Forum för Health Policys workshop om vård online tidigare i höstas, där företrädare för såväl offentliga som privata vårdgivare, patienter, medarbetare, forskare och politiker deltog.

Rätt nyttjad kan den nya tekniken både sätta patienten i centrum och effektivisera hela hälso- och sjukvårdssystemet.

Vi presenterar fem enkla men viktiga rekommendationer. Här handlar det om politisk vilja att öka tempot i digitaliseringen och bättre nyttja dess fördelar.

1. Ta fram en politisk vision för en modern hälso- och sjukvård
Det behövs en politisk framåtsyftande vision där digitala verktyg och digitala vårdbesök är en naturlig och integrerad del av hälso- och sjukvården. Bygg en gemensam teknisk plattform som fungerar för hela Sverige, kompatibel mellan regioner, kommuner, privata och offentliga sjukvårdsaktörer.

2. Byt perspektiv från organisation till person
Utgå från individens behov istället för organisationens. Genom att aktivt och lyhört lyssna på och skapa tillsammans med invånare, patienter och brukare kan utvecklingen styras utifrån individens resurser, möjligheter och behov.

3. Utveckla och anpassa ersättningssystemen
Skapa teknikneutrala ersättningssystem med fokus på resultat. Digitaliseringen av vården innebär stora möjligheter men kräver också anpassningar av styrsystemet. Landstingens ersättningsmodeller är i otakt med utvecklingen. Det behövs incitament för vårdgivarna att ge en sammanhållen och förebyggande vård, över huvudmannagränserna, och över digitala och fysiska gränser, utan att uppmuntra till överutnyttjande.

4. Använd digital teknik för att skapa moderna arbetssätt
Digital teknik ska användas för att skapa moderna arbetssätt. Genom olika digitala teknikstöd kan vårdpersonalens kompetens bättre nyttjas vilket ökar yrkets attraktivitet.

5. Modernisera lagstiftningen
Skapa tydliga principiella regelverk utan detaljstyrning och ha tillit till användarna. För att kunna nyttja digitaliseringens potential inom vård och omsorg krävs att regelverk och lagstiftning ändrar inriktning från organisation till individ, möjliggör samverkan över alla gränser (mellan huvudmän, mellan privata och offentliga vårdgivare och mellan digital och fysisk vård) och främjar kompatibla system. I dag utgör regelverket ofta ett hinder för såväl innovation som för en patient- och brukaranpassad vård och omsorg.

Vi noterar att man inom andra områden i samhället kommit betydligt längre.

Transportsektorn blir allt mer uppkopplad, digitaliserad och automatiserad. För att bejaka en snabb introduktion av automatisering som en del i ett större sammanhang har en gedigen genomlysning gjorts i utredningen ”Vägen till självkörande fordon” (SOU 2018:16 del 1 och del 2) med konkreta lagförslag, definitioner, bedömningar och mål för alla olika aspekter kopplade till självkörande fordon. Förslag finns för en direkt anpassning av regelverken så att dessa inte utgör hinder utan underlättar för nya lösningar. Något motsvarande behövs för att bejaka digitaliseringen av hälso- och sjukvården.