EU Health Policy, workshop 19/5-2015

Målsättning

Målsättningen med denna workshop är att belysa hur realpolitik och en rad strategiska överväganden påverkar den svenska hälso- och sjukvården och omsorgen, såväl direkt som indirekt genom påverkan på forskning och Lifescience.

Målsättningen är att utgå från vilka mål som är satta inom några områden och vad som idag är känt om hur dessa mål ska uppnås. Den stora utmaningen för diskussionen i denna workshop blir att på ett lösningsorienterat sätt hantera frågan om kongruens mellan den svenska utvecklingen och den för EU samt vad man kan/bör/måste göra för att nå målen.

Referat

Ni som missade denna utmärkta workshop får här ett referat, vilket förhoppningsvis även kan tjäna som påminnelse för anmälan till våra kommande workshops.

Martin Seychell

Deputy Director-General, DG SANTE, European Commission

EU-kommissionens uppgift är att tillföra värde till medlemsländers beslutsfattande. Utveckling av sjukvården är en viktig fråga för alla EU-länder och har därför hög prioritet för EU. För framtidens sjukvård måste vi förbättra samtliga system och utveckla nya för att erbjuda mer vård till fler människor. Anpassning av system för att bättre använda teknologin som finns tillgänglig i dag är därför viktig. Sjukvården måste dessutom bli mer patientcentrerad och anpassa sig efter dagens behov. Dess uppdrag kan sammanfattas i tre punkter: patienter ska ha tillgång till vård av hög kvalitet, resultatet av sjukvården ska vara önskvärt och system inom sjukvård ska vara hållbara. För att bemöta dessa punkter bör vi tänka på tre nyckelord: effektivitet, tillgänglighet och ”elasticitet”. Effektivitet är viktig för att sjukvården ska uppnå den kapacitet som behövs för att möta befolkningens behov. Pengar som spenderas på sjukvårdsystem ska leda till förbättring. Tillgänglighet innebär att sjukvården ska nå ut till människor. Viktigt att tänka på är hur långt bort geografiskt sjukvården finns från människor samt hur långa väntetiderna är. Varje EU-land bör definiera sitt eget “vårdpaket” som de erbjuder sina medborgare. ”Elasticitet” innefattar sjukvårdens förmåga att anpassa sig. Många system inom sjukvården är anpassade efter hur världen såg ut på 1950-talet. Dessa system måste anpassas efter dagens ekonomiska, sociala och teknologiska verklighet.

Nyckeln till utveckling är utvärderingar och jämförelser av sjukvården. Genom att jämföra och utvärdera sjukvård i olika EU-länder kan system effektiviseras genom att utnyttja de bästa befintliga systemen i en större utsträckning. EU är dessutom optimalt för att utföra jämförande mätningar eftersom vi har 28 aktörer som använder olika metoder för att nå samma mål. Huvudmålet för EU-kommissionen är att förse EU-länder med verktyg för att underlätta beslutsfattande och jämförande mätningar är ett sådant verktyg. Att samla in relevant och jämförbar information från EU-länder som kan användas för att utvärdera och förbättra sjukvården är högt prioriterat av EU.

Knut Rexed

Ekonom och konsult

Politikers jobb i sjukvården är att förse den med de resurser som behövs i form av teknologi, personal och system. Hantering av teknologiska möjligheter är bristande i svensk sjukvård. Teknik i sig förbättrar ingenting, utan vi måste göra förändringar i strukturer och processer för att kunna dra nytta av tekniken som finns till hands. Systemet för patientjournaler skulle kunna effektiviseras om vi anpassar det för att bättre använda dagens teknik. Ett strukturerat och i större utsträckning än i dag automatiserat journalsystem på nationell nivå kan minska behovet av administrativt arbete. Det finns alltså stor effektiviseringspotential i systemet för patientjournaler menar Knut Rexed.

Utöver ett bättre journalsystem på nationell nivå bör man se över sjukhusrutiner på EU-nivå. För tillfället behöver patienter som till exempel opererats utomlands behandlas med särskild försiktighet i hemlandet för att undvika spridning av infektioner. Detta på grund av att man inte kan känna sig trygg i att sjukhuset utomlands har likvärdigt säkra hygienrutiner. Detta bör granskas mer på EU-nivå för att minska mängden resurser som behöver läggas på extra försiktighet vid vård av patienter som behandlats i ett annat EU-land.

Rapport: ”Next Steps in European Health Policies”

Sören Berg

Seniorrådgivare, Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL

Hur kan Sverige dra nytta av samarbetet inom EU? För det första kan EU-direktiv hjälpa svensk sjukvård att lösa befintliga problem. Ett exempel är arbetstidsdirektivet som 2003 skapade stor oro i Sverige. Detta var positivt eftersom arbetstiderna i sjukvården behövde ses över och detta direktiv från EU agerade som en katalysator. En fråga som EU-samarbetet är viktigt för är ”Cross-border Healthcare”. För att upprätthålla likhet trots rörlighet och öppenhet behövs direktiv från EU i frågor som denna. Utöver det kan EU hjälpa till att driva frågan om patientperspektivet. Till exempel har alla EU-länder fått en rapport om hur patienter själva kan rapportera biverkningar av mediciner. Sören Berg anser dock att Sverige har varit dåligt på att möjliggöra detta för våra patienter. EU har också en viktig roll i att skapa standarder för att framställa jämförbar statistik. Sammanfattningsvis kan EU-samarbetet på olika sätt hjälpa Sverige att lösa problem.

Rapport: ”EU in Swedish Healthcare – game-changer, part of the process or just bumps on the road?”

Olivia Wigzell

Generaldirektör, SBU

Det är viktigt för Sverige att samarbeta med EU för att få ta del av de verktyg som EU erbjuder och för att hjälpa, och ta hjälp av, andra länder för att förbättra sjukvården och öka jämlikheten. Utvecklingskraft är en viktig del av sjukvården. Därför måste vi sträva efter att ha tillräckliga resurser för att möta framtida utmaningar. Arbete relaterat till utvecklingskraft kan dock inte grundas på bevis, utan endast på kvalificerade antaganden. Ett viktigt verktyg från EU är möjligheten att ta fram jämförbar information och statistik. Det är dock viktigt att denna information används på rätt sätt. Utan analys säger inte informationen någonting om hur sjukvården kan förbättras. Ett exempel är att Sverige har ovanligt många läkare per patient, men ovanligt få patientmöten. Är detta en svaghet eller en styrka? En analys måste göras för att dra nytta av sådan information. Olivia Wigzell upplever att det överlag finns en positiv inställning bland medlemsländerna och kommissionen till att samarbete kring sjukvård för att förbättra.

Hämta programmet här