Integrering av primär- och sekundärvård – ett exempel från det Nederländska arbetet med ParkinsonNet
Denna workshop kommer att presentera framgångsrikt arbete med patientcentrerad vård. Patienter med Parkinsons sjukdom får ofta vård på flera vårdnivåer och av flera vårdgivare med ett antal olika perspektiv liksom gränsövergångar. Framgång med patientcentrerad innebär att ta ett helhetsgrepp på denna komplexa vård, och en framgångsfaktor för det Nederländska exemplet är viljan att skapa ett sammanhang för systematisk utvärdering av innovativt arbete genom att integrera hälso- och sjukvård, vetenskap samt management.
Program
- Baastian Bloem
- Inger Ekman
- Panel & diskussion
Panel: Sara Riggare, PhD Student KI & Anne Carlosson, ordförande Reumatikerförbundet
Moderatorer: Prof Richard Saltman & Peter Daneryd, MD, PhD
Internationell gäst:
Professor Baastian R. Bloem
Professor Baastian Bloem kommer i sin presentation bland annat att fokusera mot:
En nulägesbeskrivning av det Nederländska ParkinsonNet-arbetet med bevisad kostnadseffektivitet samt vad som faciliterar respektive försvårar denna utveckling.
En översikt över pågående arbeten vilka syftar till att vidareutveckla mot nästa generation av ParkinsonNet:
- Utveckling och implementering av ett nationellt kvalitetsregister
- Nytt system med ¨pay for performance¨, istället för det gamla systemet med ¨ fee for service¨
- Olika möjligheter till internationell expansion av modellen
- Olika möjligheter att använda modellen för andra kroniska sjukdomar
Svensk expert:
Professor Inger Ekman
Inger Ekman kommer att presentera sitt aktuella arbete kring personcentrerad vård, som nyligen sammanfattats i boken Personcentrering i hälso- och sjukvård – från filosofi till praktik. Boken beskriver ett begynnande paradigmskifte inom den svenska hälso- och sjukvården. I boken diskuteras personcentrering inom vård, rehabilitering och omsorg utifrån ett filosofiskt och etiskt perspektiv, men läsaren får också ta del av erfarenheter hämtade från olika hälsoprofessioner och verksamheter.
Författare: Inger Ekman, Astrid Norberg, Bengt Kristensson Uggla, Karl Swedberg, Irma Lindström Kjellberg, Jesper Hök, Axel Wolf, Eric Carlström, Eva Lidén, Staffan Svensson, David Edvardsson, Kerstin Dudas, Jerzy Kaczynski, Lars-Eric Olsson, Charlotta Saldert, Andreas Fors, Ingela Skärsäter, Mathias Klang, Håkan Hedman, Anne-Marie Boström, Per-Olof Sandman, Ewa Stenwall, Kristina Kindblom
Referat
Denna workshop hade som målsättning att fokusera mot de stora utmaningar som akademiska entreprenörer står inför när man skall implementera nya arbetssätt med patienten i centrum och går från mikrosystemet och vidare mot ett macro-perspektiv. Det internationella perspektivet presenterades av professor Baastian Bloem, Nederländerna och det nationella perspektivet av professor Inger Ekman, Sahlgrenska Akademin. Patientperspektivet förmedlades dels av Sara Riggare, ingenjör och doktorand samt patient med Parkinson´s sjukdom, och dels av Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet.
En viktig princip för Forum är att den svenska experten skall sammanställa kunskapsläget genom en rapport som alla deltagare får sig tillsänt innan workshop. Denna gång fick deltagarna istället en helt nyutkommen textbok med rubriken ¨Personcentrering inom hälso- och sjukvård ¨ (med Inger Ekman som redaktör).
Professor Baastian Bloem
Director Parkinson Center Radboud University Nijmegen, the Netherlands.
Professorn i neurologi Bas Bloem är en pionjär såväl inom utveckling av multidisciplinärt omhändertagande av patienter med Parkinson’s sjukdom, som inom utveckling av användande av IS och IT som stöd för nya arbetsformer. Plattformen för detta arbete är en stark värdegrund och tro på att patienten skall vara en partner i ett nära samarbete med vårdgivaren, oavsett vilken yrkestillhörighet som vårdgivaren har. Samarbetet bygger på att vården tydligt efterfrågar patientens besvär, svårigheter och behov både i den direkta kontakten och via frågeformulär. Utgående från dessa behov skapas ett multiprofessionellt samarbete med patienten. Formerna för samarbetet bygger till stor del på att ta vara på det friska hos patienterna, exempelvis genom att uppmuntra och stödja patienternas egna tekniska konstruktioner för att underlätta vardagen.
The Dutch ParkinsonNet startades av professor Bloem år 2004 och är ett nätverk av professionella aktörer vilka kan behövas för patienten och som finns inom ett rimligt geografisk avstånd från patientens bostad. Vid starten var 16 fysioterapeuter i Nederländerna anslutna till nätverket och idag finns 2800 personer inom tolv yrkesgrupper. Detta innebär inte endast en geografisk täckning av en större del av landet utan även en ökad formalisering och möjligheter till systematisk uppföljning, även på systemnivå. Vinsterna avseende ökad kvalitet på vården liksom ekonomiska resultat är betydande.
Framgångsfaktorer för att lyckas med denna typ av projekt är att man ser patienten som en partner och att hela systemet är transparent d v s att den medicinska dokumentationen och resultaten är desamma både för patienten och för det multidisciplinära teamet. Vidare krävs ett vetenskapligt förhållningssätt till systematisk uppföljning och att vårdresultat efterfrågas, redovisas för alla involverade och används aktivt av alla involverade. Sist men inte minst krävs incitament för att tänka nytt och sedan omsätta nytänkandet i praktiskt handlande.
Ladda ner Baastian Bloems senaste artikel i ämnet här
Professor Inger Ekman
Leg. Sjuksköterska, professor i omvårdnad och centrumföreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC)
På Sahlgrenska Akademin i Göteborg finns Centrum för Personcentrerad vård (GPCC) med professor Inger Ekman som centrumföreståndare. Detta centrum rymmer en av de snabbast växande FoU-verksamheterna i Göteborg (och Sverige) idag och har stora forskningsanslag både från Sverige och från EU.
Personcentrerad vård tar sin utgångspunkt i patientens upplevelse av situationen och utgår från personens resurser, förutsättningar och förmågor. Av stor betydelse är att den hittills använda benämningen ¨patient¨ indikerar ett underläge.
Förhållningssättet utgår från att patienten/människan är kapabel istället för funktionsnedsatt samt att denne/denna har en berättelse. Med denna grund skapas ett tydligt samarbete mellan patient, närstående och professionella vårdare. Av central betydelse är att använda det friska hos patienten/människan samt fantasi, vilja och lyhördhet.
Konceptet har visat sig framgångsrikt i mikrosystemet och är noga vetenskapligt utvärderat, varför man nu arbetar med implementering i meso-systemet och snart även mot macro-systemet. Det finns bevis för att detta sätt att arbeta leder till förbättrade vårdresultat och till en lägre kostnad.
Ladda ner och läs Inger Ekmans artikel: Person-centered care — Ready for prime time
Sara Riggare, ingenjör och doktorand
¨Vården är en ytterst liten del av mitt liv som Parkinson-patient¨
Sara Riggare forskar inom hälsoinformatik på Karolinska Institutet. Eftersom den tid hon har i direkt-kontakt med sin neurolog vid de två årliga besöken är så begränsad, måste det mötet göras optimalt. Patienten känner till avgörande saker om sitt hälsotillstånd, vilka personalen i hälso- och sjukvården inte känner till och inte heller frågar om. Detta skapar ett viktigt glapp i kunskapen och kan bland annat lösas genom att vården mer systematiskt kommunicerar med patienten och efterfrågar feedback.
Patientens perspektiv på vården skiljer sig ofta påtagligt från vårdens perspektiv på patienten. Sara refererade till två olika synsätt beskrivna av Tom Ferguson, en av grundarna till e-patientrörelsen redan 1995. Det ena synsättet (¨The Industrial Age Medicine¨) betonar att ekonomiska styrmedel ofta inte stärker egenvården utan istället styr mot specialistvården, vilket synsätt fortfarande dominerar i vårt hälso- och sjukvårdssystem. Det andra synsättet (¨The Information Age Healthcare¨) bygger på ett system som istället styr patienten mot att klara sig själv så länge som det går, och först när detta inte räcker skall patienten närma sig hälso- och sjukvården.
Enlig Sara Riggare måste vården bättre ta vara på patientens engagemang, vilket bygger på att man bygger in ökade möjligheter i strukturen för patienten att påverka sin vård liksom incitament för vården att arbeta enligt ¨The Information Age Healthcare¨.
Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet
¨Delaktighet förbättrar vården¨
Reumatikerförbundet medverkar till utvecklingen av vården på flera olika sätt. Ett sätt är att verka för att patienten skall bli involverad och engagerad på olika sätt. Vägledande för detta arbete är bland annat grundprinciperna för det som beskrivs i personcentrerad vård vid dagens övriga presentationer. Ett viktigt område är att öka smart användning av IT i vården för att öka delaktighet och följsamhet till behandling och därigenom uppnå bättre behandlingsresultat till en lägre kostnad och öka patientnöjdheten. I den direkta kontakten mellan patient och vårdgivare kan man därigenom fokusera på patientens aktuella behov och inte på ¨det som man ändå kan läsa sig till i journalen¨.
Anne Carlsson beskrev att många patienter upplever att vården är mer skeptisk till IT än vad patienterna är, vilket hämmar utvecklingen mot ökad patientmedverkan i vården. Man undrar varför man inte kan träffa sin doktor via Skype. Men det finns även en rad andra IT-funktioner som skulle kunna vara helt naturliga stödfunktioner i vårdsituationen. Med hjälp av dessa skulle man kunna arbeta betydligt smartare. Problemet är inte så mycket en resursfråga som en ledarskapsfråga enligt Anne Carlsson. Många framgångsrika vårdorganisationer i det internationella perspektivet har kommit betydligt längre och utvecklad användning av IT är en tydlig framgångsfaktor.
Diskussion
En stor del av de 55 deltagarna vid denna workshop bidrog engagerat med sina kunskaper och erfarenheter i diskussionerna. Deltagarna hade som vanligt en rad olika yrkesbakgrunder och kom som vanligt från en rad olika organisationer.
Alla var överens om att ämnet för dagen var närmast avgörande för framgång och möjligen även paradigmskifte i vårt hälso- och sjukvårdssystem. Läkarkåren bedömdes som en nyckelgrupp vilken måste medverka i förändring, och grundläggande kunskap måste förmedlas redan under den grundläggande utbildningen (liksom gäller för övriga yrkesgrupper i vården).
Det framgick tydligt både av presentationer och av diskussionsinlägg att det inte saknas goda exempel och goda idéer, och utmaningen är att sprida dem för bättre vård för patientens bästa och bättre ekonomiska resultat för samhällets bästa.