Digitalt seminarium 14 januari kl 16:30-18:00
I vårt samhälle och våra liv är det digitala numera vardag och så även inom hälso- och sjukvården – även om den utvecklingen inte varit lika snabb.
Hur kan vi främja utvecklingen av digital vård? Hur kan vi göra det utan att kostnaderna skenar okontrollerat? Varför är det så svårt att skapa ett fungerande ersättningssystem? Frågan har dragits i långbänk i många år. Vi har samlat några av de främsta experterna inom området på detta seminarium.
Medverkande:
- Mats Henningsson, chef för Hälsoval Region Sörmland
- Daniel Forslund, utvecklingsansvarig för digitalisering, forskning, innovation och Life ScienceVårdföretagarna
- Laura Hartman, utvecklingschef Blodtrycksdoktorn och docent i nationalekonomi
- Eva Helmersson, ordförande Neuroförbundet
- Leif Dahlberg, medicinsk chef Joint Academy, seniorprofessor i ortopedi
- Louise Lind, FoU Mindler, leg. psykolog
- Ghassan Darwiche, medicinsk chef Blodtrycksdoktorn, docent och specialistläkare internmedicin & diabetolog
Inspelning av seminarium
Sammanfattning av seminarium
Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett växande tillgänglighetsproblem. Många patienter får inte vård i tid, primärvården pressas av kapacitetsbrist och kompetensbrist, och hälso- och sjukvårdens struktur är inte anpassad för dagens stora kronikergrupper. Trots statliga satsningar på primärvården har effekten uteblivit – problemen bedöms numera främst vara systemiska och organisatoriska.
Digital specialiserad vård lyfts fram som en del av lösningen
En central slutsats är att digital specialiserad vård kan avlasta primärvården och möjliggöra att fler patienter får rätt vård snabbare. Digitala arbetssätt anses:
- öka resurseffektiviteten
- frigöra tid för vårdpersonal
- förbättra följsamheten
- ge tidigare upptäckt av sjukdom och bättre kontinuitet
- möjliggöra individualiserad behandling i hemmet
Internationella exempel lyftes, bl.a. beslut i England om att den vård som kan ges digitalt ska ges digitalt.
En ny vårdform kräver nya ersättningsmodeller
Dagens ersättningssystem är utformat efter fysisk mottagningslogik. Resultatet blir att digitala aktörer hamnar utanför vårdens helhetssystem, vilket hämmar innovation och hindrar att digital vård används där den är mest effektiv.
En bred samsyn finns om att Sverige behöver:
- nationella ersättningsmodeller
- tydliga inklusionskriterier
- episod- och resultatbaserad ersättning
- strukturerade sätt att föra information tillbaka till primärvården
Arbete pågår mellan branschorganisationer och SKR för att ta fram gemensamma ramar, men processen går långsamt och viss osäkerhet kvarstår kring regional och nationell styrning.
Patientperspektivet: digitalt uppskattas – men måste kombineras med trygghet och kontinuitet
Patientorganisationer ser stora vinster med digitalisering, framför allt:
- ökad frihet
- bättre tillgänglighet
- möjlighet till egenvård och egenmonitorering
- lättare att få kontinuerligt stöd
Samtidigt finns viktiga begränsningar. Patienter med komplexa behov behöver fortfarande fysisk specialistvård och digitala lösningar fungerar inte för alla. Det måste därför alltid finnas valmöjlighet mellan digitala och fysiska besök.
Digitala lösningar möjliggör prevention och tidig upptäckt
Digital vård lyfts som ett sätt att förbättra prevention, t.ex. genom att identifiera patienter med risk för komplikationer betydligt tidigare än idag. Bristen på tid och resurser i primärvården gör att tidig upptäckt ofta uteblir. Digital samverkan mellan primärvård och specialiserade digitala team bedöms kunna ge stora långsiktiga besparingar och bättre medicinska resultat.
Erfarenheter från pandemin – digital vård som beredskap
En viktig poäng är att digital vård inte bara är en effektiviseringsfråga utan också en del av Sveriges krisberedskap. Under pandemin bidrog digitala vårdgivare till att upprätthålla vårdkapacitet. Därför bör digital vård ses som en del av det civila försvaret och inkluderas i beredskapsplaneringen.
Övergripande slutsatser
- Ett gemensamt ramverk är avgörande för att digital vård ska kunna bidra fullt ut till en modern, hållbar och jämlik hälso- och sjukvård.
- Digital vård har visat sig vara effektiv, uppskattad och kapacitetshöjande.
- Systemen runt digital vård – ersättning, reglering och organisering – hänger inte med.
- Det finns en växande samsyn om att nationella modeller och krav behövs för att integrera digitala aktörer i vårdsystemet på ett stabilt och långsiktigt sätt.
- Digitala lösningar kan avlasta primärvården, stärka preventionen och förbättra patienternas möjlighet till kontinuitet.
