kl 10:00-13:00
Lokal: CityLife, Sveavägen 63, Stockholm
För medlemmar och nätverk – Fysiskt och digitalt
I samband med årsstämman genomfördes ett seminarium med anledning av Vårdansvarskommitténs betänkande om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (dir. 2023:73) som redovisas dagen innan. Medverkande:
- Johan Hultberg (M), riksdagsledamot, ledamot socialutskottet och Vårdansvarskommittén
- Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot, vice ordförande socialutskott och ledamot Vårdansvarskommittén.
- Rachel De Basso (S), regionstyrelsens ordförande Region Jönköpings län, ledamot i hälso- och sjukvårdsberedningen SKR samt ledamot i Vårdansvarskommittén.
- Elisabeth Lann (KD), kommunalråd Göteborgs stad och ledamot i Vårdansvarskommittén.
- Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet, expert Vårdansvarskommittén.
- Peter Graf, ordförande Forum för Health Policy
- Moderator: Helena Conning, Forum för Health Policy
Sammanfattning: Seminarium om vårdens framtida styrning
Den 4 juni arrangerade Forum för Health Policy ett seminarium med fokus på Vårdansvarskommitténs betänkande om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (dir. 2023:73) som redovisades den 3 juni.
Bakgrund: Vårdansvarskommitténs utredning
Utredningen är en av de mest omfattande inom svensk hälso- och sjukvård och syftar till att analysera:
- Hur huvudmannaskapet (dvs. ansvarsfördelningen mellan stat, regioner och kommuner) påverkar vårdens kvalitet, jämlikhet och effektivitet.
- Tre alternativa scenarier: nuvarande system, helt statligt huvudmannaskap och ett delvis statligt ansvar.
Kommittén föreslår dock inga direkta förändringar av huvudmannaskapet. Istället konstaterar man att många av vårdens problem inte kan härledas direkt till huvudmannaskapsfrågan, utan snarare till bristande styrning och ansvarstagande.
Vad partierna är överens om
Trots olika ideologiska utgångspunkter har samtliga åtta riksdagspartier och ledamöter i kommittén enats kring flera gemensamma förslag:
- Staten måste ta ett tydligare ansvar för att styra vården – inte nödvändigtvis mer, men bättre.
- Sex områden där staten bör ta ett utökat ansvar:
- Vaccinationer
- Screeningprogram
- Kompetensförsörjning
- Läkemedelsfinansiering och introduktion
- Rättspsykiatri
- Sjuktransporter
Här föreslås nya utredningar med expertgrupper för att ta frågorna vidare. Det råder även bred enighet om att statens styrsignaler till regionerna behöver bli färre, tydligare och mer långsiktiga.
Vad partierna tycker olika om
Där partierna skiljer sig åt är främst synen på huvudmannaskapsförändringar:
- Flera partier (bl.a. Socialdemokraterna och Moderaterna) menar att ett helt statligt huvudmannaskap inte kan visas leda till vare sig ökad jämlikhet, bättre arbetsmiljö eller mer effektiv resursanvändning. En sådan reform skulle dessutom kräva omfattande omställning av både organisation och resurser, vilket riskerar att försämra vården på kort sikt.
- Andra partier (bl.a. Kristdemokraterna) ser fördelar i ett ökat statligt ansvar. De pekar på att dagens system med 21 regioner skapar stora utmaningar i styrning, finansiering och jämlikhet, särskilt gällande tillgång till läkemedel och behandlingar. De argumenterar för att om regionerna får mindre inflytande, bör man ifrågasätta varför de ska vara kvar i sin nuvarande form.
Det finns också viss kritik mot att kommittén inte analyserat digitalisering i större utsträckning, trots att det lyfts fram som en nyckelfråga för framtidens vård. Orsaken är att andra pågående utredningar redan hanterar digitalisering.
Patient- och funktionsrättsperspektivet
Patient- och funktionsrättsrepresentanter har deltagit aktivt i utredningen. De betonar behovet av att:
- Rehabilitering och hjälpmedel får en mer likvärdig tillgång oavsett bostadsort.
- Patienters rättigheter tydliggörs och stärks – idag känner många inte till sina möjligheter till vård i annan region.
- Kommunerna inkluderas i framtida analyser – de har hittills varit utanför utredningens ramar, vilket försvårar helhetsbedömningen.
Frågor och inspel från seminariet
Under frågestunden lyftes bland annat:
- Jämlik vård är inte tydligt definierat i betänkandet, men ses som likvärdig vård oavsett geografi, socioekonomisk bakgrund eller funktionsvariation.
- Delvis statligt huvudmannaskap har avfärdats av alla partier som en ineffektiv mellanlösning, med risk för otydligt ansvarstagande.
- Digitalisering anses avgörande för framtiden, men fick begränsat utrymme i denna utredning.
- Styrningskomplexitet: Flera partier är självkritiska till dagens statliga styrning, särskilt vad gäller riktade statsbidrag och dubbla styrsignaler från olika myndigheter.
Avslutande reflektion
Utredningen lägger inte fram en färdig reform, men pekar ut en tydlig riktning för framtidens styrning av vården – där staten tar ett tydligare ansvar inom utpekade områden, och där en stegvis förändring kan utvärderas över tid. Nästa steg blir att gå vidare med fördjupade utredningar, särskilt i de sex prioriterade områdena.
Läs Forum för Health Policys rapport om huvudmannaskapet ur ett patient- och närståendeperspektiv (2023) här:
