”För att leva upp till kraven på uppföljning av omställningen, som preciseras i propositionen om inriktningen för en nära och tillgänglig vård, behöver kvaliteten och tillgängligheten till relevant statistik om kommunal primärvård förbättras. Utan relevant och tillförlitlig statistik riskerar beslut om hur hälso- och sjukvården ska organiseras och bedrivas fattas på felaktiga grunder.” skriver veckans bloggförfattare, Theresa Larsen, analytiker Göteborgsregionen FoU Väst, som arbetat med att ta fram en rapport om nyckeltal för kommunal primärvård.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Bristfällig statistik kan leda till att fel beslut fattas om hur Sveriges hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas
Theresa Larsen, Analytiker, Göteborgsregionen, FoU i Väst
Just nu pågår en av de största reformerna av svensk hälso- och sjukvård – omställningen till god och nära vård. Det handlar om att skapa en vård som bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. Målet är en personcentrerad, sammanhållen, samskapad samt hälsofrämjande vård med primärvården som nav. Men omställningen handlar samtidigt om att klara välfärdens utmaningar med en ökande andel äldre samtidig som personer i arbetsför ålder minskar.
I propositionen 2019/20:164 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård framhålls att ”… det är centralt för omställningen … att utvecklingen kan följas upp. Det är viktigt för att på sikt kunna se effekterna av omställningen för patienterna, för tillgängligheten, delaktigheten, kontinuiteten och hälso- och sjukvårdens resursanvändning.”
Idag saknas dock relevant och kvalitetssäkrad data för att kunna följa upp effekterna av omställningen i kommunal primärvård på ett tillfredsställande sätt. Mycket av det som kommunerna vill veta saknas det idag nationell statistik om. Till exempel görs ingen rikstäckande uppföljning av patienters upplevelse av kommunal primärvård och det går inte att följa den kommunala primärvårdens kostnader på kommunnivå. FoU i Väst, som är en forsknings- och utvecklingsenhet inom Göteborgsregionen, har därför på uppdrag av sina medlemskommuner utvecklat ett 30-tal indikatorer och nyckeltal som syftar till att följa omställningen ur ett kommunalt perspektiv. Indikatorerna och nyckeltalen utgår från de fokusområden som lyfts som centrala i omställningen: personcentrering, samverkan samt hälsofrämjande och förebyggande insatser. Dessutom belyses den kommunala primärvårdens kvalitet och säkerhet, personalens kompetens, organisatoriska förutsättningar samt kostnader.
För att kunna följa upp effekterna av omställningen är det grundläggande att känna till hur många patienter som får vård i vilken vårdform och vilka insatser de får. Uppgifter avseende den kommunala primärvården sammanställs i Socialstyrelsens register över insatser inom kommunal hälso- och sjukvård. När vi granskade statistiken för Göteborgsregionens kommuner upptäckte vi att det finns brister i de inrapporterade uppgifterna. 2021 saknas nästan 2 800 patienter i Socialstyrelsens register för Göteborgsregionens kommuner, vilket innebär en underrapportering på cirka 10 procent. Data för en eller flera månader eller verksamhetsområden i några kommuner har inte rapporterats in. Det finns en risk att detta inte är unikt för just kommuner i Göteborgsregionen vilket kan innebära att uppemot 40 000 patienter saknas i Socialstyrelsens register.
Enligt data från kommunerna som deltog i utvecklingsarbetet utförs en majoritet av alla hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal primärvård av undersköterskor och annan icke-legitimerad personal efter delegering eller ordination från sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut. En undersökning i Göteborgsregionens kommuner visar att 23 procent av de som utförde vård- och omsorgsuppgifter inom äldreomsorgen 2022 saknar undersköterskeutbildning och att andelen har ökat med fyra procentenheter inom särskilda boenden och sex procentenheter inom hemtjänsten sedan förra mätningen 2019.
Det finns heller ingen nationell statistik över hur många och vilka insatser som delegeras. Därmed är det svårt att veta i vilken utsträckning som omställningen leder till att mer vård ges i öppna vårdformer eller att stödet till egenvård ökar. Några av Göteborgsregionens kommuner har verksamhetssystem som gör det möjligt att till viss del följa upp delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Statistik från dessa kommuner visar att patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård år 2022 i genomsnitt har fyra delegerade eller ordinerade insatser per dygn, vilket tyder på att patienterna har ett omfattande vårdbehov. Av statistiken framgår även att mellan 8 och 38 procent av alla ordinerade rehabiliteringsinsatser inte signerades. Det kan betyda att insatsen inte utförts men det kan också vara så att den utförts men inte signerats. Här finns ett förbättringsarbete att göra för att uppnå en hälsofrämjande och patientsäker vård.
Personcentrering och delaktighet är centrala aspekter av omställningen. I Göteborgsregionen såg vi ett behov av att göra en sådan uppföljning med hjälp av ett verktyg som möjliggör jämförelse över tid och mellan kommuner. Det visade sig dock att validerade instrument på svenska saknas för att mäta hur personcentrerad personerna upplever att vård som ges i hemmet är. Vi översatte och utvärderade därför det i Storbritannien utvecklade instrumentet PERCCI. Instrumentet visade sig fungera väl även i en svensk kontext och vi använde det som en del i en enkät hösten 2022 till närmare 2 500 patienter inskrivna i kommunal primärvård. Resultatet visade att patienterna generellt sett är nöjda och att många uppfattar den kommunala primärvården som personcentrerad. Exempelvis tycker närmare 90 procent att personalen alltid eller ofta tar det som de säger på allvar och att deras åsikter om sin vård respekteras. Nästan 80 procent anser att alltid eller ofta får hjälp med det som är viktigast för dem. Det finns dock skillnader mellan kommunerna vilket tyder på en förbättringspotential för att uppnå en mer jämlik vård.
I Göteborgsregionen har vi tagit fram en gemensam modell för att räkna ut kostnaderna för kommunal primärvård. Modellen möjliggör jämförelse såväl över tid som mellan kommuner. År 2021 var den genomsnittliga kostnaden per patient som mottog kommunal primärvård 105 000 kronor. Kostnaden skiljde sig markant åt mellan de kommuner som deltog i undersökningen, från 97 000 kronor till 134 000 kronor per patient år 2021. Vi fann ett signifikant samband mellan kostnad per patient och hur personcentrerad patienterna upplever att den kommunala primärvården är. De kommuner som har högre kostnad per patient tenderar att ha högre poäng på instrumentet PERCCI som mäter personcentrering och vice versa.
För att leva upp till kraven på uppföljning av omställningen, som preciseras i propositionen om inriktningen för en nära och tillgänglig vård, behöver kvaliteten och tillgängligheten till relevant statistik om kommunal primärvård förbättras. Utan relevant och tillförlitlig statistik riskerar beslut om hur hälso- och sjukvården ska organiseras och bedrivas fattas på felaktiga grunder. Vår erfarenhet i Göteborgsregionen är att det går att få fram sådan statistik genom nära samarbete med de verksamheter som i sin vardag arbetar med att omsätta visionerna om god och nära vård till handling och hoppas att det utvecklingsarbete vi gjort kan inspirera andra
Länk till rapport: Nyckeltal god och nära kommunal primärvård i Göteborgsregionen 2022