Patienterna är nöjda och medarbetarna får hjälp att undvika onödiga och oförutsedda besök när digital kontakt prövas för kronisk sjukdom. Magnus Röjvall beskriver i veckans blogg arbetet med att införa fyra digitala verktyg för att ställa om till proaktiv, digital ingång på vårdcentralen.

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Digifysisk nära vård

Magnus Röjvall, regional medicinsk chef, Capio Närsjukvård

Ibland kan jag tycka att det är väldigt mycket prat om nära vårdomställning, om digifysisk vård och om kunskapsstyrning. Bortom orden tycks dock många stå handfallna över hur vi ska få ihop helheten. Hur går vi från prat till verkstad, och vad är egentligen en vettig verkstad? Teknikfantaster med bländande visioner i ena ringhörnan och en ”motsträvig” vårdprofession i den andra – är det så det måste vara?

Det börjar bli dags att få ihop det.

Jag vill gärna dela med mig om hur vi har använt ny teknik för att utveckla verksamheten och samtidigt bevara centrala kärnvärden i det vi gör.

Under 2022 genomförde Capio Närsjukvård ett omställningsprojekt med stöd av Region Stockholm. Med hjälp av 4 digitala verktyg var målet att ställa om till proaktiv, digital ingång för personer med kronisk sjukdom. Det är långt ifrån enkelt att ändra arbetssätt när det gäller väldigt stora patientgrupper. Det kräver stor professionalitet av medarbetare och ledare när de gör det mitt i verkligheten och utan att skapa undanträngningseffekter.

Visste du att:

  • halva Sveriges befolkning redan har minst en kronisk sjukdom?
  • svenska patienter betydligt mer sällan har fast läkare/sjuksköterska än i våra grannländer?
  • vi hittills tvingats samarbeta reaktivt med de flesta patienterna (”ring innan receptet tar slut”), eller med manuella kallelser utifrån ofta årsgammal information?

Hur går det till?

De med kronisk sjukdom erbjuds digital kontakt med vårdcentralen i god tid innan recepten tar slut i stället för att behöva ringa. I en digital plattform får patienten ett antal frågor om sin sjukdom, hur patienten mår och vad patienten önskar. Sedan kommer patienten överens med sin fasta läkare/vårdkontakt om en gemensam plan. Ofta är patienten känd sedan tidigare och vi har löpande hjälp av ett integrerat beslutsstöd baserat på kunskapsstyrningens riktlinjer. Patienten kanske mår fint, mätvärden och eventuella provsvar är oförändrade och patienten tar helst inte ledigt och åker till vårdcentralen i onödan. Då finns inte heller någon anledning till ett fysiskt besök. När patienten däremot utifrån sjukdom eller symtom behöver fysisk undersökning på plats eller själv vill komma finns det tillgängliga besökstider. Självklart egentligen, men det är först nu vi har tillräckligt bra verktyg för att göra denna individualisering på bred front och med bevarad medicinsk kvalitet. 

Vilka verktyg behövs?

  • En digital kommunikationsplattform för digitala utskick där vårdgivaren kontinuerligt är tillgänglig för medicinsk bedömning (via chatt + medicinska formulär, med möjlighet till bild/video/besöksbokning)
  • Förenklad överföring av information till rätt plats i journalen
  • Ett integrerat beslutsstöd i journalen baserat på kunskapsstyrningens riktlinjer
  • Ett kvalitetsverktyg som hjälper oss att systematiskt lägga fokus där behoven är som störst

Målet är en fullt tillgänglig och jämlik vård via struktur, helhetssyn och individualisering. Med tillräckligt bra system på plats kan medarbetare ägna sig mer åt det vi är utbildade till: professionella bedömningar, behandlingar och prioriteringar – oavsett kontakttyp. Med hjälp av beslutsstödet har vi alltid tillgång till de senaste riktlinjerna direkt kopplat till patientens egen journalinformation. Med kvalitetsverktyget kan vi även uppmärksamma de patienter vi inte haft kontakt med trots kronisk sjukdom, eller där vi inte nått överenskommelsen om individuella mål.

Hur har det gått?

Under året genomfördes 308 100 digitala ärenden i plattformen på Capios primärvårdsenheter i Stockholm och patienterna fick kontakt efter i genomsnitt 15 minuter. 51 065 digitala utskick var initierade från vårdens sida, resterande ärenden startades av patienterna själva.

Vad tycker patienterna?

  1. 93 % kunde rekommendera tjänsten till andra
  2. 94 % upplevde att de blivit bemötta med medkänsla
  3. 91% upplevde att de fått tillräcklig information

Vi djupintervjuade patienter med kronisk sjukdom i åldern 22 – 80 år. De allra flesta tyckte att digital kontakt för kronisk sjukdom fungerade bra och var smidigt. Flera betonade att digital och fysisk kontakt kompletterar varandra väl under kontakten med vårdcentralen. Förbättringsförslag inkluderade bland annat att minska antalet frågor i de medicinska formulären.

”Allt som kan skötas digitalt vill jag ska vara digitalt, för att det förenklar min vardag.”

Vad tycker medarbetare som ställer om?

  • 85 % av de svarande rekommenderade arbetssättet
  • 75 % av dem som använt minst 50 digitala utskick svarade att det ofta hjälper dem att undvika onödiga/oförberedda besök
  • 88 % kunde rekommendera den automatiserade dataöverföringen

Hur kan omställningen lyckas?

Arbetet har bara börjat, men det är roligt att se att det nu äntligen går att växla över till en proaktiv, digifysisk vård för kronisk sjukdom. Det behöver göras med kontinuitet i ordinarie vård, inom ordinarie budget och utan de undanträngningseffekter som lätt uppstår av separata spår av digital vård.

Omställningen till nära vård kräver modiga omprioriteringar av politiker. Dessutom krävs att vi utvecklar och använder ny teknik, byter ut tidsödande manuella processer och skapar bättre samverkan. All heder till alla framsynta kollegor och patienter som snabbt och klokt bidrar i detta arbete.

Hur vill Du att det ska fungera när Du lever med kronisk sjukdom? 

Här kan du läsa hela rapporten: Digifysisk Nära Vård Capio