Det går inte att nog understryka vikten av förebyggande hälsoinsatser för främjande av hälsa och tidiga vårdande insatser vid skada eller ohälsa. I veckans blogg skriver Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If, om en ny nordisk rapport om människors upplevda hälsa.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Ny hälsorapport visar oroande stressnivåer
Kristina Ström Olsson, Nordisk hälsostrateg If Insurance
Människors upplevda trygghet och hälsa är viktiga delar för en socialt hållbar utveckling men också behov, attityder och beteenden. För att undersöka saken närmare har If tagit fram en Nordisk hälsorapport if-nordic-health-report-2023.pdf med insikter om människors upplevda hälsa och ekonomiska trygghet i de Nordiska länderna Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultaten i rapporten bygger på en stor nordisk Kantar Sifo undersökning[1].
Resultaten i rapporten visar att väldigt många nordbor känner sig stressade. 84 procent upplever negativ stress[2] i varierande grad, varav 4 av 10 varit drabbade i mer än 6 månader. 4 av 10 upplever också psykisk ohälsa som påverkat arbetsförmågan negativt. 23 procent är oroliga för att bli sjuka och sjukskrivna under en längre period. Merparten av respondenterna ser svårigheten med balans mellan privatliv och arbetsliv som en trigger för stress. Det finns intressanta skillnader mellan länderna men på en övergripande nivå målas samma bild upp.
Efter att även ha granskat Försäkringskassans senaste sjukskrivningsstatistik framkommer att antalet stressrelaterade sjukskrivningar i Sverige femdubblats sedan början av 2010-talet. I december 2022 var antal sjukskrivna på grund av stress högre än på över 17 år. Andelen sjukskrivna med stressrelaterad orsak uppgår till cirka 20 procent av antalet sjukskrivna.[3]
Med så många som upplever negativ stress finns en stor risk för en sjuknärvarobubbla. Utan tid och möjlighet till återhämtning riskerar stressen till slut att leda till sjukskrivning. Det vi ser i sjukskrivningsstatistiken kan med andra ord vara toppen på isberget. En individ kan gå länge och känna negativ stress utan att ge sig själv tillräcklig återhämtning, tills batteriet en dag ”plötsligt” är urladdat. Det positiva är att det går att göra något åt negativ stress, den går att förebygga.
Hur kan vi minska hälsoriskerna och stressen?
Några utgångspunkter kan vara att:
- vi som enskilda individer stannar upp, reflekterar över vår livssituation och läser av kroppens signaler emellanåt, för de finns där om vi bara tar oss tid att se dem och våga agera. Vi har ett ansvar för vår egen hälsa.
Kantar-undersökningen visar att de vanligaste varningssignalerna är sömnproblem, oro/ångest, irritation och koncentrationssvårigheter.
Bland friskfaktorerna återfinns vardagsmotionen, nutrition, sömn, återhämtning och ett socialt sammanhang och mening. Vi mår bra av struktur och tid att stilla sinnet.
- arbetsgivare ta sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar. Arbetsgivare har ett stort och långtgående ansvar för den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det innebär bland annat att planera, leda och följa upp verksamheten så att den minimerar risk för ohälsa och olycksfall. Det gäller oavsett antal anställda. Mångaledare upplever att de saknar kompetens att hantera ohälsa hos anställda. Här finns oberoende expertstöd att ta hjälp av såväl i form av samtalsstöd och psykolog, som hjälp med organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete.
- hälso- och sjukvården främjar både prevention och rätt vård i rätt tid. Låt oss lära av de arbetssätt och trygghetslösningar som finns i försäkringsbranschen och hos andra aktörer. Invånarnas behov måste stå i centrum. Sjukvården behöver möta samhällets behov och utmaningar. Människor ställer allt högre krav på tillgänglighet, kvalitet och delaktighet i vården. Antingen måste systemen anpassa sig efter behoven och den tid vi lever i, eller så kommer människor och företag att hitta kompletterande lösningar för att fylla glappen – det som upplevs som brister. Det finns gott om exempel på innovativa arbetssätt runt hörnet som möjliggör tidiga, effektiva och koordinerade insatser. Inte minst kan vi lära av våra grannländer.
Möjligheterna att leva långa och hälsosamma liv är bättre än någonsin tidigare. För att lösa systemutmaningarna krävs samarbete och att styrkorna hos olika aktörer och delar av samhället tas tillvara. Låt oss lösa utmaningarna tillsammans!
[1] Ifs Nordiska hälsorapport 2023 baseras på en Kantar Sifo undersökning utförd 13-24 Oktober 2022 bland allmänheten 18 år och uppåt, med 4 032 respondenter i Norge (n = 1 016), Sverige (n = 1 005),
Danmark (n = 1 005) och Finland (n = 1 006). Urvalet är representativt utifrån kön, ålder, bostadsort.
[2] Till negativ stress räknas stress som upplevs påverka livskvalitet och/eller arbetsförmåga negativt.
[3] https://www.if.se/om-if/nyhetsrummet?id=stressrelaterade-sjukskrivningar-okar-kraftigt-i-hela-landet