I detta blogginlägg spanar Marie Ohrlander, Policy & Kommunikationsdirektör på MSD. Hon skriver att det i en pågående kris är svårt att se de positiva effekterna och lärdomarna men att vi har en skyldighet att lära oss av denna pandemi. Vi behöver analysera och försöka förutspå framtiden för att stå bättre rustade nästa gång en kris uppstår. Hon förutspår att vi behöver mer av samverkan och partnerskap mellan traditionell forskning och nya teknologier. Hon lyfter också 11 insatser som hon ser som avgörande för framtiden.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
En framtidsspaning i farvattnet av covid-19
Marie Ohrlander
Denna vår har inte varit någon annan lik, inte under vår livstid i alla fall. Alla nivåer i samhället har satts på prov och inte minst vårt hälso- och sjukvårdssystem. Utöver de medicinska konsekvenserna på individuell och folkhälsonivå har den ekonomiska kris som sprungit ur pandemin jämförts med den stora depressionen på 1930-talet, och den mentala hälsan hos framförallt våra yngre och äldre har kraftigt påverkats pga. ofrivillig ensamhet. Vi har byggt upp en enorm vårdskuld med inställda operationer och försenade diagnoser som i värsta fall är för sent att behandla när de väl upptäcks. Vi har en fantastisk hälso- och sjukvårdspersonal som arbetat dygnet runt och som kommer behöva lång tid att återhämta sig från den omänskliga stress många av dem utsatts för. Utmaningarna är stora.
I en pågående kris är det svårt att se de positiva effekterna och lärdomarna. De överskuggas av den vanmakt, det lidande och de akuta insatserna som pågår. Men vi har en skyldighet att lära oss av denna pandemi, analysera och försöka förutspå framtiden för att stå bättre rustade nästa gång en kris uppstår.
Ett konkret exempel på positiva effekter av covid-19 är hur olika yrkesgrupper kraftsamlat och samarbetat på ett sätt vi inte tidigare sett eller trott vara möjligt. Det finns över 1000 kliniska läkemedelsprövningar med behandlingsindikation covid-19.Målet är att några av dessa kandidater ska leda fram till godkända, effektiva och säkra vaccin och antiviraler. Forskning och utveckling av nya läkemedel är oerhört komplicerat, tidskrävande och resurskrävande och i vår iver att snabbt hitta en universell lösning på problemet måste vi också samtidigt ha tålamodet och ”is i magen” att låta forskningen ta sin tid. Ingen vinner på framhastade lösningar.
Pandemin har fått politiker och beslutsfattare att bättre förstå vikten av innovation men något som sällan belyses är vad innovation betyder för samhället i stort. Ett exempel på värdet av läkemedelsinnovation är framstegen med en ökad förväntad livslängd. Friska samhällsmedborgare som har möjlighet till arbete och utbildning utvecklas och bidrar till att bygga samhället och en stark BNP och detta är en grundförutsättning för en välmående och konkurrenskraftig nation, något vi alltför ofta tar för givet. Förhoppningen är att politiker skall förstå värdet av att investera i innovation och därmed framtiden. ”If you think research is expensive – try disease!” Mary Woodard Lasker
I en framtidsspaning har vi identifierat nödvändiga förändringar för att upprätthålla en hälso -och sjukvård i världsklass. Vi står idag i ett vägskäl där traditionell forskning måste gifta sig med nya teknologier och digitaliseringens möjligheter så att de otroliga medicinska framsteg de senaste decennierna kan återupprepas och utvecklas. En grundförutsättning för att lyckas är nära samverkan och partnerskap! Andra insatser som behövs är bland annat följande;
- Ökade preventiva insatser inom ramen för en stärkt nära och god primärvård. Vi har inte råd att vänta tills våra medborgare blir sjuka när vissa tillstånd går att förebygga. Enligt WHO orsakar t.ex. ohälsosam livsstil 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av all cancer globalt.
- FNs 2030 Agenda (SDG3) skall tydligare vägleda nationella hälso- och sjukvårdsprioriteringar. Ett exempel är eliminering av den smittsamma sjukdomen Hepatit C.
- Kraftfullare stimulansåtgärder för innovation och uppdaterad lagstiftning som tar hänsyn till dagens digitala möjligheter. Det är positivt med den pågående översynen av personuppgiftshantering (Dir2019:27) Men det behövs en översyn av patientdatalagen från 2008 för att anpassa den för en digital tidsålder och underlätta införandet av e-hälsa och välfärdsteknologi.
- Samordnad regional och kommunal implementering av den Nationella LifeScience strategin. Nyttiggörande av hälso, – och vårddata för forskning och innovation måste accelereras och det innefattar även utvecklandet av existerande kvalitetsregister som behöver bli mer patientutfallsfokuserade.
- Behålla och värna värdebaserad prissättning för att säkerställa bättre tillgång till innovationer i Sverige. Det är ett konkurrensverktyg för att säkerställa tillgång till läkemedel i Sverige. Sverige är en liten marknad och kan aldrig konkurrera i volym jämfört med de stora marknaderna.
- Ett starkt patentskydd är nödvändigt som en garanti för framtida innovation, detta har blivit ännu tydligare under coronapandemin. Starka immateriella rättigheter är grundläggande för att attrahera FoU-investeringar och som krävs för att säkra Europas globala attraktivitet och konkurrenskraft.
- Framtagande av nya innovativa betalningsmodeller. Ett exempel är Folkhälsomyndighetens antibiotikapilot, den första i sitt slag i världen. Syftet är att garantera att Sverige har tillgång till specifika livsnödvändiga antibiotika.Folkhälsomyndigheten garanterar en fördefinierad årlig ersättning för tillgången, dvs. en ny betalningsmodell där staten betalar för tillgänglighet utöver användning.
- Effektiv kunskapsstyrning och tydliga resultatmål för sjukvårds, – och hälsoinsatserna på samhällsnivå, t.ex. i form av QoL (livskvalitet) effektmått.
- Mer personcentrerad och sammanhållen vård och mindre vård som styrs av etablerad infrastruktur där patientens behov och vård jongleras runt mellan vårdgivare med avsaknad av en helhetsbild. Personcentrerad vård ökar inflytandet över behandlingen och ansvarstagande för egenvård. För samhället innebär detta minskade kostnader på grund av färre besök i vården.
- Tydlig infrastruktur för användande av RWD (Real World Data), mer automatisk inmatning av data, och större nyttjande av RWD för beslut, inte minst för rätt individuell behandling. Sverige kan inte annars leverera en hållbar hälso, – och sjukvård eller uppnå en hållbar kostnadsutveckling med en växande och äldre befolkning.
- Mer resurser till klinisk forskning och möjliggörande av fler forskande sjuksköterskor i såväl specialist- som primärvård. Sverige halkar efter i klinisk forskning och de som drabbas är patienterna och sjukvården. Attraktiva arbetsgivare bör kunna erbjuda sina sjuksköterskor forskande tjänster, något som idag är ovanligt såvida man inte vill jobba utanför arbetstid.
Det råder stor konsensus. Nu är det upp till bevis för våra politiker och beslutsfattare att ta nästa steg för implementering. Tillsammans kan vi göra skillnad!
Marie Ohrlander är Policy & Kommunikationsdirektör på MSD. Hon har arbetat med hälso – och sjukvårdsfrågor i olika befattningar inom läkemedelsindustrin i 20 år såväl nationellt som nordiskt och internationellt. Marie sitter också i Forum for Healthpolicys valberedning.
Läs mer:
Forum for Healthpolicy genomförde den 28 januari 2020 ett rundabordssamtal med fokus på den nationella strategin för life science. Du hittar strategin och Forum for Healthpolicys kommentarer till den här >>>