I veckans blogg ställer sig Magnus Persson, utvecklingsdirektör i Region Kalmar, frågan: Hur vet vi att de e-hälsolösningar som lanseras verkligen skapar nytta och är säkra? Magnus menar att om vi ska bli bäst i världen på e-hälsa måste denna fråga besvaras. Det handlar om att vårdens professioner ska våga rekommendera eller skriva ut apparna till patienterna och att patienterna ska ha tillit till att de säkra och innehåller korrekt fakta. Det finns flera exempel runt om i världen hur detta har hanterats och nedan finns ett.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Appar kan förbättra hälsa och ekonomi – men vilka gör det?
Magnus Persson
Enligt Vision e-hälsa 2025 skall Sverige år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Syftet är att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Flera viktiga steg har tagits på vägen för att uppnå visionens mål. Det senaste kom när välfärdskommissionen presenterade en avsiktsförklaring mellan regeringen och SKR om ökad digitalisering och minskat IT-krångel. Något av det man pekar på i avsiktsförklaringen är gemensamma standarder, ta tillvara användarnas erfarenheter samt utgå från behov. Alla är viktiga delar för att komma framåt och skapa nytta med digitaliseringen.
Men digitaliseringen skall ske i en sektor med starka professioner som är skolade i att arbeta efter forskning och beprövad erfarenhet. Som värnar om god medicinsk behandling och omvårdnad för patienten och som är vana vid kliniska prövningar och publikationer för evidens innan man skriver ut ett läkemedel. Hur vet vi att de e-hälsolösningar som lanseras verkligen skapar nytta och är säkra? Och hur vet invånaren att en app som kan laddas ned är av god kvalitet och innehåller korrekt fakta samt hanterar data på ett säkert sätt?
Detta är viktiga frågor eftersom ungefär 6% av patienterna har använt appar som kostar inom e-hälsa, samtidigt som cirka 60% säger att de skulle använda en sådan app om deras läkare skrev ut den till dem och kostnaden täcktes.
Skall vi bli bäst i världen på att använda e-hälsans möjligheter måste vi hitta lösningar på dessa Vi kan snegla på Tyskland där parlamentet i november 2019 beslutade om en Digital Healthcare Act (DVG) med start i januari 2020.
Fram till januari 2020 har appar eller andra e-hälsolösningar endast kunnat få ersättning från fall till fall eller enligt särskilda avtal. Båda var komplexa processer och avtalen var tidsbegränsade utan möjlighet till större marknadstäckning för lösningen. Den nya Digital Healthcare Act öppnade upp för digitala hälsoapplikationer att kunna få ersättning via försäkringar.
DVG innebär att alla hälsoappar, som kan hjälpa patienter att hantera ett diagnosticerat medicinskt tillstånd, kan bli ordinerade av läkare och ersättas via de försäkringar som 73 miljoner personer i Tyskland är anslutna till. För ett marknadsgodkännande måste appen genomgå en bedömning av datasäkerhet och funktionalitet via Federal Institute for Drugs and Medical Devices (BfArM). Den lagstadgade ersättningen via försäkringssystemet sträcker sig sedan över tolv månader. För att kvalificera sig för fortsatt kostnadsersättning måste leverantören av appen under dessa tolv månader ta fram evidens för att appen ger positiva effekter. Denna process kallas ”Fast Track” och effekterna kan relatera till medicinska resultat eller till processförbättringar. Leverantörer som redan har evidens på sådana effekter kan istället ansöka direkt om att bli godkända och få ersättning. Cirka elva månader efter införandet av DVG har nu två appar klarat sig igenom testproceduren från BfArM. De två apparna är Kalmeda, som har som mål att hjälpa vid tinnitus, och Velibra, ett terapiprogram vid ångest.
Evidensbaserade och kvalitetssäkrade appar till stöd för behandling kan minska kostnaderna för vården och samtidigt förbättra för patienten.
Skall vi bli bäst i världen på e-hälsa behövs ett system för att kvalitetssäkra applikationer inom e-hälsa på samma sätt som vi kräver kliniska prövningar innan vi skriver ut läkemedel.
Redan 2017 presenterades en undersökning i USA där man hade frågat 2000 patienter med kronisk sjukdom. 66 % sa att de skulle hämta ut ett recept på läkemedel som deras läkare hade skrivit ut. När de fick frågan om de skulle hämta ut en app som deras läkare skrivit ut svarade istället 90% att de skulle göra det. Frågan är bara vilka appar som är lämpliga att skriva ut.
Magnus Persson
Magnus Persson är läkare och utvecklingsdirektör i Region Kalmar län. Magnus Persson blev vald till Framtidens ledare 2015 av Sjukvårdens ledarskapsakademi.