I veckans blogg skriver forskarna Linda Beckman och Lisa Hellström om psykisk ohälsa hos unga. Utifrån två forskningsrapporter lyfter de olika insatser som skulle kunna göra skillnad för hur unga mår med minskat lidande och vinster för samhället som följd.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Unga saknar strategier för att hantera motgångar
Linda Beckman och Lisa Hellström
Behovet att alltid prestera på topp är en stor källa till stress och ohälsa bland svenska ungdomar. Samtidigt saknar unga kunskap om vad som skiljer psykisk ohälsa från normala känsloyttringar och strategier för att hantera känslor kopplade till misslyckande. Många av landets barn och unga saknar också kunskap om var man kan vända sig om man mår dåligt. Det visar två nya forskningsrapporter av forskare vid Malmö universitet och Karlstads universitet.
Inom forskningsprojektet ”Att skapa goda livsfärdigheter bland unga” har två forskningsrapporter tagits fram. Den första rapporten, Att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar,* är en kartläggning över initiativ och insatser i Sverige och en rad andra länder. Utifrån kartläggningen listas även rekommendationer för att främja barn och ungas psykiska hälsa. Det handlar både om att främja den psykiska hälsan och att lära sig skilja mellan normala variationer i den psykiska hälsan och mer allvarliga tillstånd. Med kunskap om vad som är normala tillstånd, det vill säga som bara är normala svar på olika livssituationer, kan ungas motståndskraft rustas och chansen öka att en person som upplever psykisk ohälsa söker hjälp. Insatser som innehåller element där hela samhället involveras, utbildas och tränas i att möta psykisk ohälsa och därmed minska stigma kan bidra till att ungdomars omgivning, indirekta faktorer, förstärks som skyddsfaktorer. Kartläggningen visar att det är svårt att påvisa effekten av alla de insatser som görs. I rapporten framgår att det finns insatser som verkar mer lovande (exempelvis olika typer av kunskapshöjande insatser och KBT-grundade insatser) och här finns möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för hur unga mår. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbetslivet.
Den andra rapporten, Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa, bygger på samtal med unga vuxna (ålder 16-25) och personer som jobbar med barn och unga inom olika verksamheter. I samtalen med ungdomar beskriver de situationer i skolan där man jämför sig med sina klasskompisar eller att presentationer och redovisningar kan framkalla ångest. Skolrelaterad stress handlar om krav som att prestera bra i skolan men också om att skapa och upprätthålla goda relationer. I intervjuerna bekräftar de vuxna att många unga har höga prestationskrav men också att det finns en förväntan om att livet alltid ska vara på topp. Det innebär också att fallet blir högt när de unga möter motgångar.
Känslor som uppstår i situationer där man upplever misslyckande och motgång blir någonting som den unga vill snabbt ska försvinna och unga upplevs sakna strategier för att kunna hantera dessa obekväma känslor på ett adekvat sätt. Det handlar om att rusta sin egen motståndskraft men också ett behov av mer närvarande vuxna och kunskap om vart man kan vända sig för att få hjälp.
Av forskningsrapporten framgår det att en anledning till den ökade andelen unga som rapporterar psykisk ohälsa kan bero på att tröskeln för att må dåligt har blivit lägre men också att stigman till viss del har minskat. Med en föreställning om att livet alltid ska vara på topp är det lätt att varje “negativ” känsla tolkas som psykisk ohälsa som de unga till varje pris vill ska försvinna. Unga idag inkluderar också mer i begreppet psykisk ohälsa. Det handlar om allt från svårigheter att gå till skolan till obehagliga känslor kopplat till prestationer och relationer i skolan. Rapporten visar att det finns ett behov att öka kunskapen om psykisk ohälsa både bland unga och vuxna. För de vuxna handlar det om att utveckla kunskap om hur man kan möta ungas oro på ett bra och respektfullt sätt.
Stigma kopplat till psykisk ohälsa kan leda till att många unga inte berättar om de mår dåligt eller att de undviker att söka hjälp. Här kan man fundera kring möjligheter för yrkesverksamma vuxna att genomföra fler uppsökande eller obligatoriska insatser på gruppnivå som är mindre utpekande för individen. Samtidigt behöver unga kunskap om vad som skiljer psykisk ohälsa från normala känsloyttringar och förstå att det är okej att känna ilska, obehag och sorg.
Linda Beckman är docent i folkhälsovetenskap. Linda arbetar vid Karlstads universitet, avdelningen för Folkhälsovetenskap, sedan 2013. Lindas forskning handlar framförallt om mobbning och psykisk hälsa bland unga.
Lisa Hellström är docent i utbildningsvetenskap med inritning barn och unga hälsa och doktor i folkhälsovetenskap. Lisa arbetar sedan 2015 vid institutionen för Skolutveckling och Ledarskap vid Malmö universitet. Lisas forskning berör framförallt mobbning, psykisk hälsa, barn i behov av stöd samt skolans hälsofrämjande arbete.
- Rapport 1 är ett samarbete mellan Länsförsäkringar, Malmö Universitet, Karlstads universitet och organisationen Mind och kan ses som en fortsättning på rapporten som togs fram 2018, Unga mår allt sämre – eller? som också var ett samarbete med Mind.
- Rapport 2 är ett samarbete mellan Malmö Universitet, Karlstads Universitet och Länsförsäkringar
Resultat och slutsatser från de två forskningsrapporterna kan läsas i sin helhet här:
- Länk ”Att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar: En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser” http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1508507/FULLTEXT01.pdf
- Länk, ”Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa”: Samtal om ungas behov och livsfärdigheter” http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1543512/FULLTEXT01.pdf