Peter Lindgren, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och VD Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, skriver denna vecka om vikten av hälsoekonomiska beräkningar och hur de kan göras på vaccin för att ge kunskapsunderlag inför framtida beslut.

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Vad är ett vaccin mot covid-19 egentligen värt?

Peter Lindgren

Även under normala omständigheter skiljer sig vaccin på flera sätt från läkemedel och annan medicinteknologi som rutinmässigt utvärderas med hälsoekonomiska metoder. Till skillnad från dessa behandlingar som påverkar den sjuke och möjligen de närmast anhöriga har vaccination mot smittsamma sjukdomar bredare samhällseffekter till exempel i form av flockimmunitet och det är därför nödvändigt att ta en bredare ansats. I en intressant rapport från mina kollegor Ulf Persson, Sara Olofsson och Rikard Althin (den finns här) listas en lång rad konsekvenser som kan inkluderas utifrån såväl ett sjukvårds- som ett samhällsperspektiv. Här finns till exempel faktorer som sjukvårdskostnader för att de som insjuknar, undanträngning av annan vård och dess långsiktigt konsekvenser, produktionsbortfall, makroekonomiska konsekvenser och förstås värdet av förlorad hälsa.

Det råder ingen exakt konsensus om vilka faktorer som anses relevanta att ta hänsyn till i beslutsfattandet kring införandet av ett nytt vaccin under normala omständigheter, men när det gäller att hejda en pandemi som den nuvarande med så omfattande konsekvenser är det rimligt att fokusera på de stora posterna. Även vad gäller dessa är det dock svårt att vara exakt: För att vara det måste vi kunna bedöma pandemins utveckling över tid, och är det något som blivit tydligt är att det varit väldigt svårt att modellera covid-19. Det finns också osäkerheter kring vaccinen: Vi vet inte hur länge skyddseffekten varar och hur väl de kommer skydda mot eventuella framtida mutationer av viruset. Men låt oss ändå försöka göra ett överslag!

Låt oss försiktigt anta att vaccineringen förhindrar en ”våg” och att denna våg skulle vara i ungefär tre månader (lite kortare än den första vågen). Riksbanken skattade i slutet av 2020 kostnaden för de offentliga finanserna till följd av pandemin till mellan 10 och 30 miljarder per månad – om vi undviker en tre-månaders våg skulle det alltså motsvara kostnader på mellan 30 och 90 miljarder om vi antar att samhället kan fungera tillbaka direkt efter detta. Redan här tycks ju en vaccinkostnad på 1 – 2 miljarder vara ett bra värde, men låt oss också väga in hälsoeffekterna.

Under första halvåret 2020 förlorades 30 000 så kallade kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) på grund av överdödlighet i covid (1). Dessutom förlorades mellan 28 000 och 41 000 QALYs per månad i befolkningen i allmänhet (2) – det innebär en vinst på mellan 14 och 21 miljarder kronor per månad och ytterligare 15 miljarder för den undvikta dödligheten om vi värderar en QALY till 500 000 kronor vilket är i det lägre intervallet för hur TLV brukar värdera hälsovinster. Det är svindlande belopp, även med denna försiktiga beräkning. Värdet av vaccinerna har alltså vida överstigit kostnaden. Värdet av framtida ”booster shots” är säkert lägre eftersom ett visst skydd finns kvar och samhällskonsekvenserna av nya utbrott därför inte alls blir lika stora – här bör man i sedvanlig ordning analysera hur de bäst används.

(1) Persson U, Olofsson S, Keel G. Disease burden associated with Covid-19 in Sweden – QALYs lost due to excess mortality IHE Report 2020:8, Lund: IHE, Sweden, 2020

(2) Persson U, Olofsson S, Gu N Y, Gong C L, Jiao X och Hay J Quality-of-Life in the Swedish general population during Covid-19 – based on measurement pre- and post pandemic outbreak IHE Report 2020:7, Lund: IHE, Sweden, 2020

Peter Lingren är VD förInstitutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi. Han har mer än 20 års erfarenhet av svenska och internationella hälsoekonomiska studier inom flera olika områden, publicerade i närmare 100 vetenskapliga artiklar. Han har varit verksam i ledande roller inom såväl konsult- som FoU-verksamhet. Peter är också professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet.