”Valrörelsens debatt missar vårdens problem”

Det finns viktiga åtgärder som skulle kunna göra sjukvården mer effektiv. Men detta diskuteras inte när sjukvården kommer upp i debatterna. Istället är fokus riktat på andra frågor, som är betydligt mer avgränsade. Det skriver Peter Graf och Catharina Barkman, från tankesmedjan Forum för Health Policy.

Sjukvårdens problem kommer sannolikt att kvarstå oförminskade även vid nästa val om fyra år, trots att frågan enligt flera opinionsundersökningar prioriteras högst av svenska väljare. Orsaken är ett alltför stort glapp mellan å ena sidan sjukvårdsinsatser sompolitiken och medier diskuterar och å andra sidan åtgärder som faktiskt fungerar enligt evidens och framgångsexempel.

Det är slutsatsen av en ny rapport från Forum för Health Policy: ”En sjukvårdspolitik för verklig förändring”. https://healthpolicy.se/2018/07/02/en-sjukvardspolitik-for-verklig-forandring/

En effektiv sjukvårdspolitik kan handla om att staten ska ta över ansvaret för hälso- och sjukvården. Det kan handla om kritik mot nätläkare, trots att onlinebesök endast utgör 1,6 procent av det totala antalet primärvårdsbesök. Eller så går debatten het kring byggnader eller bemanningspersonal.

En effektiv sjukvård handlar däremot om att sätta fokus på de verkliga utmaningarna:

Vården av kroniker och multisjuka brister.

Enligt utredningen ”Effektiv vård” går en majoritet av sjukvårdens resurser till personer med flera parallella sjukdomar och/eller kroniska sjukdomar. En effektiv vård är en smidig och väl koordinerad vård för den gruppen.

Många kroniskt sjuka beskriver hur de, trots allvarliga kroniska sjukdomar, lyckas ägna mer tid åt sin hälsa än åt sin sjukdom. När väl vården kommer in, bör den anpassas efter dessa personers liv – inte tvärtom. I rapporten ”Vägen mot världsklass – Så får vi en bättre vård för personer med långvariga sjukdomar” (2018) framhåller ett antal patientföreningar att ”det finns mycket att göra, mycket att förbättra men det behöver inte vara svårt eller dyrt och det kräver inte nödvändigtvis nya lagar eller pengar.”

Det talas ofta om att organisera och leda vården utifrån patienternas behov men hur många sjukvårdspolitiker har gjort det till sin hjärtefråga?

Teknikutvecklingen tas inte till vara.

Det pågår en omvandling av svensk vård vid sidan om den politiska styrningen. Den tekniska utvecklingen går med stormsteg och diagnosstöd baserade på artificiell intelligens har ofta bättre träffsäkerhet än läkarna själva. Många av de stora framsteg som görs när det t.ex. gäller minskad dödlighet har sin grund i bättre diagnostik och behandling – nya metoder och nya läkemedel.

Det finns också allt fler exempel på hur ny teknik i hemmen hjälper patienter med egenvård av kroniska sjukdomar och skapar såväl högre livskvalitet som besparingar i form av färre inläggningar. Digitala vårdmöten kan ge patientsäkerhet både genom ökad tillgänglighet och förbättrad delaktighet.

Det är därför svårt att förstå varför ny teknik i vården blir så mycket politik när till exempel helautomatiserad handläggning på Försäkringskassan inte blir det. Våra sjukvårdspolitiker behöver bygga opinion och bana väg för den nya tekniken, underlätta och skapa förutsättningar.

Bristande tillgänglighet.

Vårdköer så långa att de kräver människoliv är lyckligtvis sällsynta, men tragiska exempel finns. Även om konsekvenserna inte blir så ödesdigra, så vet vi att sjukdom ofta kan förhindras om varningstecken identifieras tidigt.Upptäckt av förstadier till diabetes gör till exempel att insjuknandet i en allvarlig kronisk sjukdom kan undvikas. Vardagen för personer med kroniska sjukdomar underlättas betydligt med rätt tillgänglig vård.

Tillgängligheten till primärvården måste förbättras. Om primärvården ska vara basen i sjukvårdssystemet måste man som patient kunna få en besökstid inom några få dygn. Dagens ofta långa väntetider innebär att patienterna istället söker sig till sjukhusens akutmottagningar, med längre köer och minskat förtroende för sjukvården som följd.

Inom cancervården visar siffror från SKL på långa väntetider för flera svåra cancerformer. Endast 22 procent av patienter med matstrupe- eller magsäckscancer får vård inom utsatt tid. För urinblåscancer är siffran knappt 20 procent och för prostatacancer knappt 4 procent. Fokus måste ligga på hur styrsystemen kan utformas för att förbättra tillgänglighet och vad som fungerar i praktiken.

Pengarna räcker inte.

Pengarna kommer inte att räcka för att ta hand om det ökande behovet av vård och omsorg. Samtidigt visar flera studier att förbättringar av svensk vård och omsorg inte nödvändigtvis kräver mer resurser. Stora variationer vad avser kvalitet och kostnader, både mellan och inom kommuner och landsting/regioner, tyder på en förbättringspotential som alltför sällan lyfts fram. En förbättringspotential som mer handlar om styrning och ledning – inte minst genom ökad samverkan mellan kommuner och landsting/regioner – snarare än resurstillskott. Ett annat exempel är antalet läkare där bara ett fåtal länder har fler läkare än Sverige. Problemet är att svenska läkare tvingas lägga alltför mycket tid på administration och krånglande IT-system och därför träffar betydligt färre patienter än läkare i andra länder.

Politiken har i stor utsträckning fått konkurrens i förarsätet av en snabb teknisk utveckling. Om inte politikernas förslag i valrörelsen tar mer fasta på de stora problemen och hur de kan lösas, finns stora risker för parallella utvecklingar i vården som leder till bristande jämlikhet, sämre kvalitet och bristande effektivitet.

 Peter Graf
Ordförande Forum för Health Policy,
leg. läkare, docent och vd för vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje

Catharina Barkman
Projektledare Forum för Health Policy,
fd innovationsdirektör i Stockholms läns landsting

Till artikeln här >>>