Cecilia Dahlgren och Sofia Sveréus, hälsoekonomer vid CHIS, skriver i veckans blogg utifrån två rapporter som kartlagt utvecklingen av digitala och fysiska besök inom primärvården i Region Stockholm före och under covid-19-pandemin. De ger underlag i den pågående processen mot en ökande och mer integrerat digifysisk vård.

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Digitala besök i pandemi – vad lär vi oss bortom pandemisituationen?

Cecilia Dahlgren och Sofia Sveréus, hälsoekonomer vid CHIS

Diskussionen om hur framtiden för vårdkontakter genom digitala kanaler ska utformas i svensk primärvård är en kärnfråga inom hälso- och sjukvården idag. Vi på enheten för hälsoekonomi vid Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) har nyligen publicerat två delrapporter [1,2] som tillsammans kartlägger utvecklingen av digitala och fysiska besök inom primärvården i Region Stockholm före och under covid-19-pandemin. I rapporterna visar vi på flera intressanta mönster i fråga om utvecklingen av digitala besök över tid som ger kunskap både om pandemins effekter på användningen av digitala besök, och som också hintar framåt kring vad vi kan förvänta oss bortom pandemisituationen.

För det första: användningen av digitala besök expanderade kraftigt inom svensk primärvård redan innan covid-19-pandemin. Det gällde i synnerhet de digitala utomlänsbesöken som producerades av aktörer som Kry och Min Doktor. I och med pandemin blev ökningen än kraftigare och i fråga om de digitala besök som sker hos vårdgivare med verksamhet i Region Stockholm (vi kallar dem digitala inomlänsbesök, i motsats till digitala utomlänsbesök) var ökningen närmast explosionsartad några veckor efter pandemins intåg i Sverige.

För det andra: användningen av digitala besök sjönk sedan inte tillbaka i paritet med den minskade smittspridningen framåt sommaren 2020. Med andra ord verkar de digitala arbetssätten, med nya arbetssätt och vårdsökarbeteenden hos vårdgivare respektive patienter, i och med pandemin ha konsoliderat sig på en högre nivå än tidigare.

För det tredje: även om användningen av digitala besök ökade i alla befolkningsgrupper under 2020 stack vissa grupper väldigt tydligt ut med en hög användning av digitala besök – särskilt digitala utomlänsbesök. Alltmedan stora besöksminskningar i fysiska primärvård gjorde att äldre kraftigt minskade sitt totala antal besök under 2020, gjorde unga vuxna – på grund av sin höga användning av digitala utomlänsbesök – tvärtom fler besök 2020 än 2018. Särskilt tydligt var detta för kvinnor i åldern 19–25 år, som 2020 konsumerade majoriteten av sina läkarbesök i primärvården som digitala utomlänsbesök. 

För det fjärde: vissa typer av diagnoser är tydligt mer förekommande bland digitala besök, och det är också besök för dessa diagnoser som minskat minst – eller till och med ökat – under 2020. Det gäller till exempel hudsjukdomar och infektionssjukdomar. Samtidigt har besök med diagnoser som är vanliga i primärvården som helhet, men mer ovanliga bland digitala utomlänsbesök, till exempel diagnoser kopplade till cirkulationsorganens sjukdomar, minskat kraftigt under 2020. Det är svårt att helt särskilja mekanismerna – minskar besök för cirkulationsorganens sjukdomar mest för att de i så stor utsträckning hanteras i fysisk vård, eller för att de i hög utsträckning gäller äldre individer? En delförklaring hittar vi när vi tittar på diagnospanoramat i stort och ser att äldre minskat sitt antal besök i exakt alla diagnosgrupper under 2020.

För det femte: i tillägg till låg ålder har hög inkomst och lång utbildning, samt att vara född i Sverige, tidigare visat sig vara mycket tydligt förknippat med att använda digital vård [3]. Dessa mönster finns kvar även under 2020, men är inte lika tydliga som förr. Om dessa förändringar är en start på en ihållande trend är det troligtvis att betrakta som positivt ur jämlikhetssynpunkt. Den fördelning av besök som finns i den fysiska primärvården – där lågutbildade och låginkomsttagare i genomsnitt gör fler besök än andra – speglar i genomsnitt bättre vad vi vet om ohälsa och sjuklighet i olika grupper. Samtidigt måste vi i diskussionen om jämlikhet också ta hänsyn till diagnospanorama, och säkerställa att alla typer av diagnoser får en ändamålsenlig vård.

Sammanfattningsvis ger våra nya rapporter intressanta underlag i den pågående processen mot en ökande digital, eller mer integrerat digifysisk, vård även bortom covid-19-pandemin. Utmaningarna framåt är bland annat att navigera sig vidare kring vilka individer och vilka typer av besök som behandlas digitalt och varför, vilka av 2020 års förändringar som kommer att kvarstå, samt vad den samlade effekten framåt blir på vårdens tillgänglighet och ändamålsenlighet för grupper med olika förutsättningar och behov.

Om CHIS:
Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) är en självständig FoUU-enhet inom Region Stockholm, och rapporterna är framtagna på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm. Rapporterna baserar sig på länkade registerutdrag från Region Stockholm, Region Jönköping, Region Sörmland, Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen. Studiepopulationen består av alla invånare folkbokförda i Region Stockholm.

Referenser

1. Dahlgren C, Goude F, Hagman M, Sveréus S. Konsumtionsvolymer och diagnospanorama för digitala och fysiska besök i primärvården under covid-19-pandemin. Covid-19-pandemin och digitalt vårdutnyttjande – Delrapport 1. Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning, Region Stockholm; 2021. Rapport 2021:1. Konsumtionsvolymer och diagnospanorama för digitala och fysiska besök i primärvården under covid-19-pandemin
   
2. Sveréus S, Dahlgren C, Goude F, Hagman M. Konsumtion av digitala och fysiska besök i primärvården för olika grupper i befolkningen under covid-19-pandemin. Covid-19-pandemin och digitalt vårdutnyttjande – Delrapport 2. Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning, Region Stockholm; 2021. Rapport 2021:2. Konsumtion av digitala och fysiska besök i primärvården för olika grupper i befolkningen under covid-19-pandemin
3. Dahlgren C, Dackehag M, Wändell P, Rehnberg C. Determinants for use of direct-to-consumer telemedicine consultations in primary healthcare-a registry based total population study from Stockholm, Sweden. BMC Fam Pract. 2021;22(1):133.