Denna vecka publicerar vi två blogginlägg med temat personcentrerad vård. Först ut är Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot Cancer, som skriver om behovet av ett personcentrerat arbetssätt, ökad kunskap i primärvården och mer fokus på prevention och hälsa, inte minst för de som lever med kronisk cancer.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna här eller i sociala medier.
Vad är viktigt för dig?
Margareta Haag
Det är den viktigaste frågan en läkare eller kontaktsköterska kan ställa till en patient. Det som är viktigt förändras över tid för patienten och/eller dess närstående, därför bör denna fråga ställas med jämna mellanrum. Utan att fråga, lyssna på och analysera svaret, antar vården många gånger felaktigt vad som är bäst för patienten.
Genom att införa ett personcentrerade arbetssätt i vården vet vi i dag att vårdkedjan blir mer effektiv och kan bli en positiv upplevelse för patienten.
Bemötande och uppträdande i vården behöver förbättras. Genom att patienten blir sedd som medskapare i sin egen vård blir patientinflytandet i den svenska vården större och patienternas livskvalitet i hälsa såväl som sjukdom ökar. HÄLSA ska införas även för den som är sjuk och hälsa ska kunna mätas av patienten. Positiva förändringar kan mätas och blir ett viktigt verktyg för patienten.
Idag finns det KOL- och astma-certifierad primärvård i Region Skåne. På motsvarande sätt bör cancercertifierade vårdcentraler införas för att bättre kunna upptäcka cancer på ett tidigt stadium och förbättra situationen för cancerpatienter under och efter behandling, vid kronisk cancer, vid rehabilitering och i livets slutskede. Prevention genom att föregå med gott exempel för hälsosamma levnadsvanor i förskola, skola, företag, primärvård och kommunal omsorg är fortfarande en utopi. Primärvården bör ägna sig åt HÄLSA, inte bara sjukdom.
Bara 9 procent av allmänheten instämmer helt i att vi har en jämlik vård i Sverige (Forska!Sverige 2018). En rapport beställd av Cancerfonden (2018) visar bland annat att patienter med låg utbildning dör i betydligt högre grad än patienter med låg utbildning. Detta motsvarar 2900 liv per år. Det finns också studier som visar på ojämlikhet i mötet med patienterna. Vårdanalys (2018) konstaterar t.ex. att patienter som har personkontinuitet är nöjdare. Dessutom är patienter positiva till att dela hälsodata för forskning och hälsofrämjande syften vilket utgör en bra grund för att förbättra vården och öka patientdelaktigheten.
Cancerpatienter inkluderas i forskningsprojekt och i projektgrupper för utveckling av vården. Vi ser att svåra diagnoser har utvecklats till diagnoser som man kan leva med och i bästa fall botas från. Det ger oss hopp och patienterna tid för liv.
- ett nationellt ansvar för cancervården med ett jämlikt införande av nya läkemedel, med en rättvis behandling utan åtskillnad av folkbokföringsort, kön och religion.
- en ny patienträttighetslag skulle ge patienten både rättigheter men även skyldigheter/ansvar, och staten skyldighet och ansvar för vården.
- att digital vård och digitala resurser stärks för att effektivisera uppföljning och utvärdering av diagnostik, behandling, rehabilitering, bemötande och omhändertagande.
