I början av denna månad samlades ett 150-tal personer på Münchenbryggeriet i Stockholm för att diskutera framtidens sjukhus under den årliga konferensen ”Hospitals Forum”. Ett genomgående tema för dagen var hur patientupplevelsen kan bli bättre, med ny teknik, genom bättre processer och genom ökad förståelse mellan olika professioner och grupper, såsom arkitekter, läkare och patienter. I dagens blogginlägg skriver Micha Kämpfer, som föreläste vid konferensen, om vikten av att design- och byggprocesser sker parallellt med organisationsutveckling.
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna här eller i sociala medier.
Trevlig läsning!
Att bygga nya sjukhus: inte utan kulturskifte!
Micha Kämpfer
Att bygga ett sjukhus ställer krav på att definiera en organisations identitet och utmaningar. Det är en omvälvande händelse som också är ett tillfälle till stora förbättringar; möjligheterna till ökad effektivitet och mer nöjda patienter och medarbetare är enorma.
Men om vi inte samtidigt får ett kulturskifte riskerar de positiva effekterna av nya lokaler att utebli. Resultatet blir missnöje, ineffektivitet och hög driftkostnad. Organisationsutvecklingen ligger ofta långt efter design- och byggprocessen. Byggprocessen är mycket strukturerad från ett tidigt skede med många deadlines i hög takt. Förseningar blir dyra för samhället. Lyckad organisationsutveckling följer en annan logik med fokus på inkludering, konsensus och hänsynstagande, men den processen sker ofta alldeles för sent i relation till byggprocessen. Med tiden ökar pressen; spänningar mellan organisations- och byggutvecklingen uppstår.
Förändring är svåraccepterad när den kommer utifrån. Skiftet i maktbalansen från vårdpersonal till patienter är prioriterad i svensk hälso- och sjukvård. SKL beskriver framtidens vård som personcentrerad, baserad på dialog, samordning och delat beslutsfattande. Men när det kommer till utformningen av framtidens sätt att arbeta, glöms dessa ideal bort. Vårdpersonalen konfronteras med förändringar av den arbetsmiljö där de arbetar under många år men ingen talar om att det också är nödvändigt att förändra själva arbetssättet. Vi glömmer ofta bort att läkare är ungefär lika bra på att förstå en arkitektritning som arkitekter är på röntgenbilder.
Vi läser mycket om “form follows function”. Det fungerar endast om vi är överens om funktionerna tidigt. Vård ges allt mer digitalt och närmare hemmet. Fler aktörer måste koordinera sitt arbete utifrån patientens behov. Vi kan inte skjuta upp vad dessa förändringar betyder för sjukhusbyggnader. Patienter och vårdpersonal är antagligen högst kvalificerade att definiera vad som behövs i den nya byggnaden. Mål och principer behöver sättas upp och prioriteras över professions- och organisationsgränserna för att utforma framtidens patient- och medarbetarupplevelser. Moderna innovationstekniker, såsom användarcentrerad design, hjälper till att samordna alla aktörers behov.
Startskottet för ett respektfullt partnerskap är att förstå dagens förhållanden. Att bygga för framtiden betyder att förstå dagens sätt att arbeta. “Go see, ask why and show respect” är en viktig metod.
Det är nyttigt för alla involverade i byggprocessen att spendera tid på vårdgolvet tillsammans med vårdpersonal och patienter för att se hur infrastruktur och IT underlättar eller försvårar deras dagliga rutiner.
Patienter och medarbetare måste involveras mer och tidigare. Med hjälp av tjänstedesign och fullskaliga modeller kan de formulera och testa nya arbetssätt och tillsammans med bygg- drift- och IKT-experter utforma framtidens patientflöde.
Källa: Universitetssjukhus Graz, Österrike.
Sådana exemplariska projekt har börjat dyka upp i Europa och Skandinavien: Odense Universitetshospital utformade framtidens patientrum i intensivt samarbete med medarbetare, patienter och anhöriga.
Framtida patientflöden på Oslos nya akutmottagning prototypiserades och testades på 600 m2 innan den konceptuella designen var klar. Kärnidéer för framtidens arbetssätt kan testas i den gamla byggnaden, flera år innan bandet klipps vid invigningsceremonin.
Enbart SLL investerar 28 miljarder kronor i ny- och ombyggnationer på sjukhus mellan 2013 och 2023. Driftskostnaden i en byggnad är ungefär 200 gånger högre än kostnaden för byggnadens design och konstruktion. Små beslut i början av designprocessen multipliceras och ger stor effekt i det långa loppet. Med så stora investeringar i omlopp är det avgörande att rätt beslut har fattats för att anpassa arbetssätt, arkitektur och teknologi efter patienter och medarbetare. Det är väl värt både tid, energi och pengar.
Micha Kämpfer är ekonom och statsvetare, specialiserad på att ledsaga sjukhusbyggen genom att säkerställa patient- och medarbetarperspektivet under projektets gång. Han har lång erfarenhet av förändringsledning i hälso- och sjukvården och driver det skandinaviska kontoret av konsultföretaget walkerproject, som grundades 1992 och har huvudkontor i Zürich.