Hur ser den etiska beredskapen ut i Sverige? Lotta Eriksson, huvudsekreterare SMER belyser i veckans blogg de viktiga frågorna kring etiska överväganden och behovet av en ökad kunskap om hur etisk analys kan användas vid beslutsfattande. 

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

En bättre etisk beredskap i Sverige?

Lotta Eriksson, huvudsekreterare Statens medicin-etiska råd (SMER)

Covid-19-pandemin har ställt samhället inför svåra etiska utmaningar. Vilka värden ska värnas och vilka principer bör vägleda vårt beslutsfattande?  De val som görs får konsekvenser för hur sårbara grupper skyddas, hur många som dör och hur mänskliga fri- och rättigheter påverkas.

De etiska frågorna har varit synliga och diskuterats brett i samhället. Frågorna har till exempel gällt de svåra prioriteringarna inom intensivvården. Vem ska få tillgång till en respirator om det inte finns plats för alla? Vem bör erbjudas vaccin först, och varför? De tidigare besöksförbuden på äldreboenden och inom vården satte fokus på ”att värdet av avsked vid livets slutskede” kan komma i konflikt med intresset av att begränsa smittspridning.

En annan fråga som har diskuterats framför allt i utlandet handlar om huruvida befolkningen bör övervakas och smitt-spåras digitalt eller inte? Vilka värden står då på spel och hur ska de hanteras? Finns det en risk att vi tar allt för snabba steg mot ett övervakningssamhälle och tvingande åtgärder, utan att tänka över konsekvenserna på sikt?

Bör åtgärder för att minska spridningen vara frivilliga eller obligatoriska? Här har vi sett olika tillvägagångssätt i både Europa och världen. Länder har fattat beslut utifrån olika förutsättningar, betonat olika värden, vilket påverkat ländernas beslut och rekommendationer. Debatten har varit intensiv kring vilken övergripande strategi som är och har varit bäst i kampen mot viruset. Vilka åtgärder bör vidtas? Bör samhället stänga ner helt, mer eller mindre, och vilka är konsekvenserna på kort och lång sikt av respektive strategi?

Alla dessa frågor har etiska dimensioner, och bakom varje beslut vilar ett genomtänkt eller ogenomtänkt etiskt ställningstagande.

En fråga som Statens medicinsk-etiska råd lyfte redan i början av pandemin är om det funnits någon etisk beredskap i Sverige för en kris såsom pandemin? Svaret är nog både ja och nej. 

Att ha etisk beredskap innebär ett tillstånd där samhället är redo, inte bara att praktiskt och effektivt hantera en pandemi, utan också att göra det på ett sätt som är etiskt godtagbart, motiverat och tillfullo berättigat. 

För att uppnå etisk beredskap krävs att det finns etisk kompetens – till att identifiera, förstå och utvärdera de etiska frågor som väcks i olika situationer i relation till nuvarande regelverk och riktlinjer. 

Rådet identifierade tidigt under pandemin att vi i Sverige saknar ett nationellt etiskt ramverk för beslut under en kris såsom en pandemi. Vi har sett att beslutsfattare i högst varierande grad varit tydliga med på vilka etiska värden och grunder beslut har fattats.

Fredagen den 25 februari 2022 lade Coronakommissionen fram sitt slutbetänkande. De har haft i uppdrag att utvärdera hanteringen av virusutbrottet och dess effekter i Sverige, och därmed göra en samlad bedömning av den svenska strategin, dess effekter och lämna förslag på åtgärder. Kommissionen behandlar dock inte de etiska frågeställningarna, vägvalen och den etiska beredskapen i sin analys.

Varför är etiken och den etiska analysen viktig för beslutsfattande vid en kris såsom en pandemi?  Beslutsfattande grundas inte enbart på fakta och vetenskapligt underlag.  Vid val mellan olika handlingsalternativ måste man också ta ställning till värden och värdekonflikter. Den etiska analysen innebär att vi kan tydliggöra värde- och intressekonflikter och därefter visa på möjliga handlingsalternativ och deras olika konsekvenser för viktiga etiska och sociala värden. Etisk analys är därmed ett användbart redskap inför beslutsfattande på olika nivåer inom hälso- och sjukvården och i samhället. När beslut fattas är det angeläget att beslutsfattare är öppna och transparenta med de grunder på vilka beslut har fattats och vilka etiska avvägningar som gjorts.

I början av pandemin publicerade rådet rapporten Etiska vägval vid en pandemi 2020: 3, som ger en översikt av de centrala värden och problem som kan aktualiseras vid en pandemi. Syftet med rapporten var att bidra till en djupare förståelse för covid-19 krisens etiska dimensioner och ge kunskap om hur etisk analys kan användas vid beslutsfattande.

Ett huvudbudskap i rapporten är att Sverige behöver vara bättre förberett inför framtida kriser – det vill säga ha en bättre etisk beredskap. Sveriges beredskapsplaner rymmer visserligen etiska värden och principer, men Sverige saknar i dag ett särskilt nationellt etiskt ramverk, på ett sätt som vissa andra länder har. Smer betonar i rapporten ett antal principer och värden som rådet anser är särskilt viktiga att beakta vid beslutsfattande inför och under en pandemi och som bör utgöra grunden i ett nationellt etiskt ramverk.

______________________

• Rådet har återkommande lyft vikten av att kunskaper om etik och mänskliga rättigheter bör stärkas bland beslutsfattare, chefer och personal inom vård och omsorg. Den 27 oktober kommer rådet arrangera en konferens tillsammans med Erica Falkenström, mottagare av Smers etikpris 2021, på temat Etik i hälso- och sjukvårdens styrning – dilemman och möjligheter, som syftar till att lyfta dessa frågor till diskussion.
  Vilka etiska frågor väcks i din verksamhet? Hur hanteras de? Finns det utrymme för reflektion och beredskap att hantera nya dilemman?
• Just nu arbetarrådet med en antologi på temat en bättre etisk beredskap. Antologin kommer att publiceras senare i år.

_____________________

Statens medicinsk-etiska råd, är ett rådgivande organ främst till regeringen och riksdagen. Rådet har funnits sedan 1985. Sverige var det andra landet i världen som tillsatte ett bioetiskt råd, nu finns det nationella etikråd likande Smer i de flesta länder.

Smer har ett brett uppdrag, och har främst till uppgift att bevaka forskningsfronten för att i ett tidigt skede uppmärksamma bioetiska frågor som väckts i relation till ny biomedicinsk teknik, men har även att bereda etiska frågor som är aktuella i hälso- och sjukvården idag.

Rådet ska enligt sitt uppdrag belysa etiska frågor utifrån ett övergripande samhällsperspektiv – och särskilt bevaka frågor som kan inverka på den personliga integriteten och människovärdet.

Följ gärna rådets verksamhet via Smers nyhetsbrev.