I veckans blogg har Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på försäkringsbolaget If, på uppdrag av Forum för Health Policy, intervjuat Mai-Lis Hellenius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och Sveriges enda livsstilsprofessor. Mai-Lis Hellenius menar att det idag finns mycket kunskap och forskning kring livsstilens betydelse för hälsan men att det görs för lite på området och att prevention måste få en mer framträdande roll i hälso- och sjukvården.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Det finns fungerande preventiva lösningar men det går för långsamt
Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på försäkringsbolaget If, intervjuar Mai-Lis Hellenius, Professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet
Sverige har hög kvalitet i vården men brottas med långa väntetider och brister i samordning och kontinuitet. Vårdsystemet står inför utmaningar med en ökad försörjningsbörda, fler behandlingsmöjligheter som är resurskrävande och enligt prognoser allt fler med livsstilsrelaterade sjukdomar, som även det ökar finansieringsbehovet.
Blott några ynka procent av sjukvårdsbudgeten läggs på prevention – trots att det är framtiden
Visst finns det utmaningar i vården. Men det är inte fler äldre som är den stora utmaningen utan att vi inte jobbar mer med prevention, som vi vet kan minska behovet av vård på kort och lång sikt. Det är litet motsägelsefullt. Å ena sidan är behovet av prevention stort. Å andra sidan har många preventiva hälsoinsatser lagts ner trots att de fungerar väl och uppmärksammats positivt. Orsaker är ofta att när det uppstår problem i vården, till exempel ett akut behov av sjukhussängar får insatser som prevention, vars effekter kommer på längre sikt, stå tillbaka för de akuta resursbehoven. Långsiktiga insatser kring livsstilsförändringar och forskning anses jättebra, men samtidigt meddelas att inga resurser finns.
Självklart ska vi ha så hög kvalitet som möjligt på att bota och lindra i Sverige. Men vi måste också satsa mer på prevention, just för att slippa få vårdköer. Tyvärr går det för långsamt med de preventiva hälsoinsatserna. Jämför med gröna investeringar, där satsas miljarder kronor från olika aktörer för att få till en långsiktigt hållbar utveckling.
Det har ju skett en enorm kunskapsutveckling kring livsstilens betydelse för hälsan, till exempel genom fysisk aktivitet eller kosten. Ny forskning visar att 45 procent av alla demenssjukdomar kan förebyggas och 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom. Det är samma livsstilsfaktorer som ligger bakom våra folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, Parkinson, Alzheimer, 30 procent av cancersjukdomar, inflammatoriska sjukdomar och depressioner. Det finns många studier, men i Miia Kivipeltos bok ”Hjärnhälsa på dina fem fingrar” finns mycket bra och sammanfattande information.
Framgångsexempel måste spridas i större utsträckning
Trots att det finns många framgångsexempel i olika regioner, sprids de sällan mellan regionerna. Sverige var till exempel tidig med fysisk aktivitet på recept (FaR) och Sollentuna var bland de första i Sverige med att driva det i stor skala. Det finns evidens på att det fungerar. Och ändå är det idag inte helt utbrett! Förklaringar till det är attityden att ”det är inte vår uppgift” eller bristande kunskap om effekterna. Bristen på ett gemensamt journalsystem och digitalt stöd är också viktiga faktorer.
Ett annat gott exempel är Jämtland Härjedalen där varje ST-läkare inom alla specialiteter utbildat sig om livsstilens betydelse. Det står med i kursplanen och upplevs ofta som ett uppvaknande hos läkarna. Och läkare lyssnar på läkare. Denna region är föregångare. Sörmland är ett annan.
Det har visat sig i utvärderingar att framgångsfaktorer till hälsosammare levnadsvanor bland annat är individanpassade samtal, tillit genom att få träffa proffs, uppföljning med dialog och att man får komma tillbaka för uppföljning när det behövs.
Det finns fungerande hälsovårdslösningar!
Västerbottenexemplet har tillämpats i 35 år och går i grunden ut på att distriktssköterskor för hälsodialoger med invånarna. Det görs en hälsoundersökning på alla, tas prover för bland annat blodsocker, görs helt individualiserade hälsosamtal med specialutbildad sjuksköterska kring mående och livssituation. Läkarna gick även till de lokala matbutikerna, pratade med personalen och kom med tips på nyttiga goda matvaror att placera på rätt ställe för att locka kund att välja dessa framför andra mindre nyttiga varor.
Generation Pep är ett annat exempel där man lyckats mobilisera stora företag att göra skillnad genom att stötta olika hälsoinsatser (offentlig-privat samverkan). Det är en bred palett av lösningar och kan handla om att glasögon kan delas ut till barn som behöver och vars föräldrar inte har ekonomiska förutsättningar. En frisk generation – som en del av paraplyorganisationen Generation Pep – främjar barns och ungas hälsa, primärt i socioekonomiskt utsatta områden genom att arrangera fysisk aktivitet och näringsrika måltider med barnen där alltid en förälder är med och det är återkommande aktiviteter under hela året.
Hemligheten bakom dåliga levnadsvanor är inte bara brist på kunskap
Många vet nog egentligen vad de behöver göra för att förbättra hälsan och att de till exempel behöver röra mer på sig. En förklaring till att inte sker kan vara att många behöver en stöttande omgivning också, till exempel att partnern deltar vid hälsosamtalen. Man lämnas ofta ensam med kampen. Hälsoundersökningen är bara inträdesbiljetten. Det är uppföljningen och coachningen under ”resan” som är det viktiga.
En luring kring hållbar hälsa är att du kan vara smal och tro att det är hälsosamt. Men man kan ha höga blodfetter ändå, dvs. ligga i riskzonen för sjukdom. Utseende-/viktfokus leder oss fel ibland.
I den senaste nordiska undersökningen av folkets matvanor kommer Sverige sämst ut. Det beror delvis på att vi satsar för litet på prevention. Det finns evidens för att det fungerar. Forskning och till och med metastudier visar att kost, motion, mental återhämtning osv gör skillnad för att minska sjukdomsrisker.
Hälsans return on investment (ROI)
Tänk dig en person med olika riskmarkörer på grund av osunda levnadsvanor. Hen kanske får FaR (fysisk aktivitet på recept). Det kostar 25 tkr extra för regionen att hjälpa den individen. I slutändan får man tillbaka 35 tkr och individen får ett förbättrat hälsotillstånd. Utmaningen är att pengarna inte kommer tillbaka i morgon utan på sikt. Denna satsning skulle kunna förbättra för hälso- och sjukvården. Digitaliseringen skulle kunna användas betydligt mer. Varför har FaR inte kommit längre, inte heller har något nationellt register byggts upp. Vi delar inte tillräckligt med oss av insikt och lärdomar kring arbetssättet. Det finns en brist på uppföljning och effektmätning. Detta behöver få en digital process för uppföljning av data.
Även den mentala hälsan främjas av ett sunt leverne
Mental hälsa är kopplad till livsstil – även här kan hälsan förbättras. 2020 gjordes en meta-analys av studier rörande kopplingen mellan stillasittande och depression. Utifrån 12 stora undersökningar där man följt totalt 128 553 personer i flera år fann man en tydlig koppling mellan stillasittande och depression. Tydligast var sambanden mellan mentalt passivt sittande och depression.
Andra studier har visat att 10 minuters rörelse påverkar halterna av tusentals olika proteiner i kroppen positivt. Det är proteiner som påverkar immunsystem, humör, blodfetter, känsla av hunger och mättnad och mycket mer. Vi förstår idag mycket bättre hur fysisk aktivitet påverkar vår hälsa och även den mentala hälsan. Ett exempel på studie som bevisar effekten av interventioner för att förhindra livsstilsrelaterad sjukdom är ”Lifestyle intervention to prevent diabetes in men and women with impaired glucose tolerance is cost-effective”, International Journal of Technology Assessment in Health Care, 23:3 (2007).
Det är bra och viktigt att kunna omsätta denna ganska komplicerade forskning till lättförståeliga kunskapsunderlag. Världshälsoorganisationen (WHO) har varnat för mental ohälsa, att det kommer att vara vår största sjukdomsdiagnos framöver. Det är viktigt att lära sig att läsa av signaler, både egna och andras. Det går till exempel att jobba mycket och hårt – om man får utrymme för mental återhämtning.
Vidareutbildning om livsstilens betydelse behövs både för profession och för politiker
Det behövs mer vidareutbildning om livsstilens betydelse för den medicinska professionen (sjukvårdspersonal) och även för politiker (sjukvårdshuvudmän) så att prevention får högre status. Man vill ju att det man prövar är faktaunderbyggt och att det finns evidens för att prevention är kostnadseffektivt.
Det behövs även generell kunskapsspridning som är evidensbaserad. Pandemin har tyvärr gjort att vidareutbildning blivit ännu mer eftersatt. Den behöver få högre prioritet och fler regioner bör lära av varandra. Utbildning om livsstilens betydelse borde egentligen in redan i grundutbildningen.
Det går att hitta miljarderna om man vill
Tillgänglighetsfrågan behöver få en lösning och det finns olika tankar kring hur vårdköerna kan kortas. Det gick att hitta miljarder när det behövdes till vård efter pandemin.
Vi är på väg åt rätt håll! Riktade hälsoundersökningar och hälsodialoger finns nu i hälften av landets regioner. Men det betyder ju samtidigt att hälsoundersökningar är non-existing i hälften av regionerna. Hälsa finns inte med i sjukvårdsdebatten. Tillgängligheten till vården skulle förbättras om fler fick hälsoundersökning och coachning. Vi måste också bli bättre på att kroka arm i olika samarbeten där olika världar, till exempel olika forskare möts, eller när andra aktörer som akademi, näringsliv, patienter och organisationer möts.