Fungerar uppföljningen av vård och omsorg i kommunal regi?
I veckans blogg skriver Theresa Larsen, analytiker på Göteborgsregionen, FoU i Väst om behovet av gedigna metoder för uppföljning.

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Nya metoder nödvändiga för uppföljning av personcentrerad vård

Theresa Larsen, analytiker på Göteborgsregionen, FoU i Väst

Idag undersöker kommuner inte systematiskt i vilken utsträckning den vård och omsorg som ges faktiskt är personcentrerad. Ett skäl till detta är att det saknas modeller för sådan uppföljning av vård och omsorg som ges i hemmet. Till exempel görs inga nationella undersökningar av patienters upplevelser av hemsjukvård eller personalens förutsättningar att arbeta personcentrerat. Ett annat skäl är att majoriteten av de instrument som används för att mäta personcentrering är utformade för patienter och personal inom slutenvård eller olika former av institutionsboenden. Målet med omställningen till en mer nära vård i Sverige är att det i möjligaste mån ska ske en förflyttning från en reaktiv, sjukhuscentrerad och organisationsfokuserad vård till en proaktiv, relationsbaserad och personcentrerad vård i öppna former och i hemmet[1]. Här är kommunerna en viktig aktör. För att veta om de förändringar som görs faktiskt leder till de resultat som eftersträvas behövs uppföljning. Det finns därför behov av att ta fram och utvärdera metoder för uppföljning av vård och omsorg som ges i ordinärt boende, vilket är den vanligaste platsen där insatser i kommunal hälso- och sjukvård ges[2].

Göteborgsregionen (GR)[3] har sedan 2019 haft i uppdrag att stödja de 13 medlemskommunerna i omställningen till god och nära vård och omsorg, bland annat genom att stärka det kommunala perspektivet i omställningen och analysera de kommunala konsekvenserna av införandet. Inom ramen för detta uppdrag har FoU i Väst, GR:s forsknings- och utvecklingsenhet, undersökt hur personcentrerad den kommunala hälso- och sjukvården är ur patienters och sjuksköterskors perspektiv och parallellt med detta utvecklat instrument på svenska för att genomföra sådana mätningar[4].

Under våren 2021 skickade vi ut en enkät till drygt 1 800 patienter som var inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården i elva kommuner i Göteborgsregionen. Enkäten bestod av fyra delar, varav en utgjordes av en svensk översättning av det på engelska validerade mätinstrumentet PERCCI[5]. Instrumentet består av tolv påståenden och syftar till att mäta i vilken utsträckning som äldre personer upplever att vården och omsorgen som de får i sitt hem är personcentrerad.

Studien visar att drygt 83 procent av de 411 patienter som besvarade enkäten var mycket eller ganska nöjda med hemsjukvården. Vidare visar de dimensioner som mäts genom instrumentet PERCCI att de flesta upplever vården som personcentrerad.

Studien visade inga samband mellan faktorerna ålder, kön, utbildningsnivå, födelseland eller vem som fyllde i enkäten och hur personcentrerad patienterna upplevde att den kommunala hälso- och sjukvården var. Däremot såg vi att patienter som är sammanboende i ordinärt boende tenderar att uppleva vården som mer personcentrerad än de som bor ensamma. Om man däremot går från att bo i ordinärt boende till att flytta till ett vård- och omsorgsboende så upplever man vården som mindre personcentrerad.

Studien visade också samband mellan upplevd grad av personcentrering och upplevt allmänt hälsotillstånd i relation till om man besväras av ängslan, oro eller ångest. Med stöd i tidigare forskning tyder våra analyser på att ju bättre patienterna skattar att deras hälsa är, desto mer personcentrerad upplever man vården. Sammantaget tyder studien på att det finns många fler faktorer än vårdens utformning och genomförande i sig som påverkar hur personcentrerad den upplevs vara.

Under hösten 2021 skickade vi ut en enkät till samtliga sjuksköterskor anställda i nio kommuner i Göteborgsregionen för att undersöka hur personcentrerat de upplever att de arbetar. Enkäten innehöll bland annat det validerade instrumentet mP-CAT[6]. mP-CAT består av 13 påståenden om vårdens utformning, arbetsmiljö och organisation. Enkätresultaten visade att en majoritet av sjuksköterskorna upplevde att de arbetar tämligen personcentrerat baserat på de dimensioner som mäts i mP-CAT, men att tiden inte alltid räcker till för att ge en personcentrerad vård. Studien visade också på en rad faktorer som påverkar hur personcentrerat sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård upplever att de arbetar. Det finns signifikanta samband mellan ålder, år sedan examen, om sjuksköterskan har en specialistutbildning eller inte och om de arbetar med patienter i en eller flera boendeformer och hur personcentrerat respondenterna upplevde att de arbetar. Däremot sågs inget samband mellan kön eller anställningstid i kommunal hälso- och sjukvård och hur personcentrerat respondenterna upplevde att de arbetar.

Vi fann inte heller något samband mellan resultaten av PERCCI och mP-CAT på kommunnivå. Med andra ord såg vi ingen koppling mellan patienters och personals upplevelse av hur personcentrerad vården är i enskilda kommuner. Resultatet kan tyda på att patienter och personal gör olika tolkningar av vad som utmärker personcentrerad vård. Nya och fördjupade studier behövs dock för att kunna dra sådana slutsatser.

Under hösten 2022 kommer Göteborgsregionen att skicka ut modifierade versioner av mätinstrumenten PERCCI och mP-CAT till patienter och personal i kommunal hälso- och sjukvård i Göteborgsregionens medlemskommuner. Målsättningen är att göra denna typ av mätningar årligen för att ta reda på om den kommunala hälso- och sjukvården utvecklas mot att bli mer personcentrerad.

Att alla vårdaktörer har goda förutsättningar att följa upp sin vård är naturligtvis viktigt för att veta att man gör rätt saker. Men om samverkan brister finns ingen garanti för att den vård och omsorg som individen får är personcentrerad även om varje vårdaktör arbetar personcentrerat. Därför räcker det inte att varje vårdaktör följer upp den vård som de själva ger. Om målet om en proaktiv, relationsbaserad och personcentrerad vård i öppna former ska uppnås måste arbetssätt och upplevelser följas upp och kvalitetssäkras gemensamt över organisationsnivåerna.

Här kan du läsa hela rapporten >>>

[1] SOU 2020:19

[2] Socialstyrelsen (2020) Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, 2020.

[3] https://goteborgsregionen.se

[4] Se till exempel:

Larsen och Lydahl (2022) Hur personcentrerad är kommunal hälso- och sjukvård? Patienters och sjuksköterskors upplevelser. Göteborgsregionen, FoU i Väst
Larsen och Lydahl (2021) Personcentrering i en kommunal kontext. Analys av en enkät till patienter med hemsjukvård.

[5] Wilberforce et al. (2018). The preliminary measurement properties of the person-centred community care inventory (PERCCI).Quality of Life Research. 27(10):2745–2756.

[6] Selan et al. (2017). The Swedish P-CAT: modification and exploration of psychometric properties of two different versions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(3):527–535.