I veckans blogg gör vi ett nedslag i verkligheten på Carlanderska sjukhuset. Ann Söderström, sjukhuschef, Karin Möller, kvalitetschef och Vanja Fredholm, vårdavdelningschef berättar om deras arbete med ständiga förbättringar.

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Bättre och bättre dag för dag

Ann Söderström, sjukhuschef, 
Karin Möller, kvalitetschef, (ej med på bild),
Vanja Fredholm, vårdavdelningschef Carlanderska sjukhuset

Litet på utsidan men stort på insidan

Carlanderska sjukhuset är en stiftelse med Göteborgs Stad som huvudman. På Carlanderska arbetar drygt 300 medarbetare och tillsammans med samarbetspartners är vi ungefär dubbelt så många. Både primärvård och öppenvård och slutenvård ingår i Carlanderska. Vårdcentralen har 16 400 listade. På Carlanderska utförs cirka 7100 operationer om året, till exempel galloperationer, ljumskbråck, höftproteser och knäproteser. Stiftelsens egna verksamheter har 23 slutenvårdsplatser och utför drygt 3800 vårddygn, närmare 25 000 röntgenundersökningar och över 80 000 öppenvårdsbesök på ett år.

Låt oss ge några inspel om hur vi arbetar med ständiga förbättringar.

Målet är att vara att vara bland de bästa

Carlanderskas övergripande mål är att vara bland topp 10 i relevanta kvalitetsregister, det vill säga att vi skall vara bland de bästa på det vi gör. Utfall i kvalitetsregister för 2021 visar en mycket hög kvalitet där vi i delar redan uppnår målet. Målet är tydligt för alla medarbetare. Samtidigt arbetar vi med att på ett enkelt och transparent sätt presentera resultaten.  

Det är viktigt att hälso- och sjukvården alltid utgår från vem vi är till för när vi ska leverera en god och säker vård. En viktig fråga som en organisation behöver svar på är ”hur vet vi hur bra vi är?”. Det handlar om patientens upplevelse såsom nöjdhet, bemötande, delaktighet och kliniska resultat.  Vi följer upp patienternas upplevelser genom enkäter som visar på hög nöjdhet med vården, i genomsnitt 9,5 på en skala till 10  De kliniska resultaten följs upp genom deltagande  i nationella kvalitetsregister. Den oönskade variationen inom hälso- och sjukvården i Sverige har nationellt och regionalt inte minskat i den omfattning som krävs för en jämlik vård*, trots över 10 år med öppna jämförelser och många väl utbyggda nationella kvalitetsregister.

Vi jämför ofta med genomsnittet i riket, men är det en bra jämförelse när vi vet att variationen kan vara stor? Eller borde vi eftersträva att vara så bra som det går att vara, se på de bästa och vara nyfikna på vad vi kan lära av varandra?

Korta beslutsvägar och medarbetare som driver förbättringar

Att stolt vårda en traditionsrik verksamhet och miljö och samtidigt kontinuerligt förändra för att förbättra kräver både en tillåtande kultur, ett genuint fokus på vem vi är till för och kunskap om hur man rent praktiskt gör för att förbättra lite varje dag. Hur skapar vi dessa förutsättningar i en organisation?

När sjukhuset byggdes ut 2017 var medarbetarna engagerade och planeringen utgick från att med begränsad yta få till bra flöden inom sjukhuset. Att allas kunskap tas till vara och att få vara med och påverka sin arbetsplats skapar en vi-känsla. Beslutsvägarna är korta och som verksamhetschef finns ett mandat och förtroende att själv besluta om förbättringsarbeten när behovet har identifierats.

Små förbättringar i vardagen ger stora effekter

När man vill förändra något handlar det ibland bara om att bestämma sig och att ta reda på grundorsaken till problemet.Att bestämma sig för att eliminera även mindre, men återkommande hinder och ”gnissel” i vardagen. Genom många små förbättringar kan man se stora effekter i det dagliga arbetet.

Nåra exempel ur verksamheten

En återkommande frustration var försenad operationsstart på morgonen, vilket kunde resultera i ett försenat operationsprogram med risk för strykningar eller övertidsarbete till följd. För att komma underfund med varför gjordes riktade mätningar upprepade gånger. På den preoperativa enheten noterades när första patienten på varje sal var klar och vad anledningen till eventuell försening var, samma sak gjordes på operationssalarna. Orsakerna till förseningarna analyserades. Utifrån dessa togs förslag på åtgärder fram, vilka kunde vara allt från förbättrad preoperativ patientinformation till provtagningsrutiner och ensade mottagningsrutiner. Idag fungerar det så väl att vi inte ens pratar om problematiken längre. 

Ett annat område vi uppmärksammat är om vi kan minska antalet omläggningar postoperativt, vilket är en fördel för patienten samtidigt som det minskar resursåtgång och förbättrar flödet på vårdavdelningen. Genom en enkel mätning togs ett genomsnitt fram på andel omläggningar och variationen mellan operatörer. Genom dialog om resultat och variation har andelen omläggningar kunnat minskas med 50%. Upprepade mätningar har gjorts för att validera resultatet.  

En nyckel i förbättringsarbetet har varit att hela tiden våga jämföra och att ha en god dialog för att tillsammans nå ännu bättre resultat för patienten. 

Gör det enkelt och tillsammans

Det är viktigt att verksamheten har ett tydligt syfte, för att skapa ett engagemang i verksamheten. För att få förbättringsarbetet att fungera i det dagliga arbetet handlar det om enkelhet och att involvera medarbetarna. Återkoppling av resultat och justeringar efterhand gör att vi når framgång i förbättringsarbetena.

En annan sak  av betydelse är ett nära samarbete över avdelnings- och vårdgivargränserna.

Nyligen initierade en av våra ortopeder ett förbättringsarbete om att ta bort generell urinkatetrisering av patienter som skall opereras med höft- eller knäprotes. Projektet förbereddes gemensamt och krävde förändrade rutiner på både mottagning, preop, operation, postop och vårdavdelning. Startdatum sattes och de första veckorna gjordes postoperativa mätningar på hur stor andel patienter som klarar sig helt utan tappning eller KAD och visade sig vara 70%.  Att vi gjorde en enkel mätning på hur det gick den första tiden underlättade processen och motiverade medarbetarna.

Flera gemensamma projekt mellan enheterna pågår. Just nu är det en grupp med narkossjuksköterskor från operation och sjuksköterskor från uppvakningsavdelningen som analyserar hur vi kan minska exempelvis illamående, smärta och urinretention efter operation.

Att jobba tvärprofessionellt och från olika enheter gemensamt skapar en teamkänsla och förståelse för varandras arbete, vilket är nödvändigt då våra förändringar ofta påverkar varandra.  

*Referenser

Vårdanalys – Myndigheten för vårdanalys (2019).  Med örat mot marken- förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Del 1.

Carlanderska sjukhuset är en stiftelse som bedriver hälso- och sjukvård sedan 1927, som en del av sjukvårdsutbudet i Västra Götaland i nära samverkan med den offentliga vården, försäkringsbolag, enskilda företag och privatpersoner. På Carlanderska finns både stiftelsens egna verksamheter (Medicinkliniken, Forskningsenhet, Kirurg- och ortopedkliniken, Operation, Vårdavdelning, Vaccinationsmottagningen, Röntgen, Vårdcentral, BVC och Rehab) och ett flertal samarbetspartners.