I veckans blogg lyfter Louise Skalin, Apoteket AB, hur det ser i Sverige och EU. Hon beskriver vad en apoteksfarmaceut skulle kunna bidra med kopplat till läkemedel, hälsa och välmående – ett utvidgat uppdrag där apoteken skulle kunna komplettera vården mer och bidra till en ökad folkhälsa.
Trevlig läsning!Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Apotek i Sverige och i EU
Louise Skalin, chefsfarmaceut Apoteket AB
Apotek och dess detaljhandel med läkemedel och egenvårdsprodukter utvecklas ständigt i Sverige. Efter den svenska omregleringen av apoteksmarknaden har produkt- och tjänstesortimentet till konsumenter breddats, rena e-handelsapotek etablerats och nya samarbeten med vårdgivare vuxit fram. Att sköta sina kontakter med apoteket digitalt har blivit allt vanligare för invånare i alla åldersgrupper. Sverige har länge legat långt fram i EU när det kommer till digital överföring av receptinformation och gemensamt receptregister. Det finns inga gemensamma EU-regler om nätförsäljning av receptbelagda läkemedel. I vissa länder som Sverige är näthandel med läkemedel tillåtet och väl utbyggt medan det i andra länder fortfarande inte är tillåtet eller ses på med skepsis.
Apoteksverksamhet regleras i Sverige till stor del av nationell lagstiftning. Bland EU-regleringar med direkt bäring på apotek finns implementeringen av Falsified Medicines Directive – direktivet som reglerar hur äktheten hos unika läkemedelsförpackningar ska verifieras i legala försörjningskedjan innan läkemedlet lämnas ut till slutkund. Den kommande europeiska läkemedelslagstiftningen berör delvis apoteksbranschen. I branschen ses positivt på förslagen om ökad och jämlik tillgång till läkemedel och förslagen att minimera läkemedels miljöpåverkan. En patientnära förändring är också diskussionen om att ersätta pappers-bipacksedlar med elektroniska sådana. I kommande EHDS (European Health Data Space) pekas utlämnande av läkemedel och e-recept ut som prioriterade kategorier av hälsodata för primär datadelning. Det kan öka möjligheten att ha effektiva system för e-recept och utbyte av uppgifter mellan vård och apotek.
I övrigt så påverkas apoteksbolagen av generell lagstiftning där kommande direktiv och förordningar kopplade till hållbarhet och IT-säkerhet just nu dominerar.
Apotekens roll utöver dagens grunduppdrag kan vidgas om vi inspireras av övriga EU-länder
I Sverige är det helt centralt för alla apotek att genomföra och utveckla det lagreglerade grunduppdraget. Det består i att tillhandahålla förordnade läkemedel, ge anpassad information och rådgivning om läkemedel och genomföra det generiska utbytet av läkemedel. Grunduppdraget är under ständig utveckling i apoteksbranschen. Nya förenklade sätt att beställa sina läkemedel utvecklas, tillgängligheten är en viktig konkurrensfråga och att ge relevanta råd som kunden kan ta emot och tillgodogöra sig är viktigt för att vara relevant för kunderna.
Att vidga apoteksfarmaceuternas roll utanför nuvarande grunduppdrag i Sverige har aktualiserats. Farmaceutiska rådgivningstjänster för att motivera människor att hämta ut och använda sina mediciner rätt är under utveckling, inspirerat från EU-länder som Danmark, Tyskland och UK. Även ett farmaceutsortiment införs nu i Sverige – en kategori receptfria läkemedel som ska säljas på apotek efter bedömning och rådgivning av farmaceut. Det här är vanligt i övriga EU sedan lång tid tillbaka. Farmaceuter som jobbar i andra EU-länder är också vana att kunna förnya utgångna recept och både förskriva, byta och ändra läkemedelsordinationer under ordnade former.
Vi ser också att man i flera EU-länder nära oss går ännu längre i vad ett apotek kan bidra med i sjukvårdsystemet. Att farmaceuter på apotek vaccinerar befolkningen mot Covid och influensa förekommer i många länder och i UK har NHS infört vad som går under begreppet Pharmacy First. Det innebär att allmänheten i första hand hänvisas till ett apotek för att undersöka och behandla flertalet åkommor som tidigare behandlades av sjukvården. Genom Pharmacy First ordinerar farmaceuter idag läkemedel för bältros, okomplicerad urinvägsinfektion hos kvinnor, halsfluss, bihåleinflammation med mera. Även om det finns nackdelar och risker med detta så har nettoeffekter bedömts positiva. Eventuell antibiotikaförskrivning görs strikt efter reglerade beslutsträd och checklistor och bedöms inte öka. Allt detta för att minska trycket på en tungt lastad primärvård och beräkningar säger att 15 miljoner vårdbesök ska kunna undvikas på detta sätt.
Hur långt kan vi utveckla farmaceuternas och öppenvårdsapotekens roll i Sverige? Det återstår att se. Utvecklingen behöver sannolikt ske gradvis steg för steg utanför dagens grunduppdrag. Liksom i vården är kompetensförsörjning en utmaning i svenska apotek. Regleringar gör gällande att farmaceut behöver finnas fysiskt närvarande varje enskild tidpunkt för att ett apotek ska hålla öppet. En önskad utveckling hos flera aktörer i Sverige är därför att nyttja vår långt utvecklade digitala förmåga och under reglerade former driva apotek med farmaceuter tidvis uppkopplade på distans. Varför ska till exempel en kirurg kunna operera med stöd av telemedicin medan en farmaceut inte ens får expediera ett recept med stöd av modern lättillgänglig videoteknik?
En hypotes är att om portföljen med vad en apoteksfarmaceut kan bidra med kopplat till läkemedel, hälsa och välmående kan vidgas så kan apoteken komplettera vården mer och bidra till en ökad folkhälsa. Vi kan också få ut mer av den långa utbildning som farmaceuter genomfört, 3–5 år på universitet. Då allt fler farmaceuter har vana från att jobba i EU-länder där farmaceutyrket inrymmer mer är det lätt att känna sig begränsad och underutnyttjad i sin yrkesutövning i Sverige som det ser ut idag.