Sofia Ernestam, reumatolog och verksamhetschef på Akademiskt specialistcentrum i Stockholm, ställer i veckans blogg frågan om det är dags att skrota de årliga fysiska besöken och se över hur vi bäst följer upp och möter patienters behov. Det finns mycket att vinna på mer digifysisk vård och nya automatiska sätt för kvalitetsuppföljning men då kan de årliga kontrollerna behöva fasas ut, menar Sofia.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
De fysiska årliga kontrollbesöken – vem är de till för?
Sofia Ernestam, reumatolog/verksamhetschef på Akademiskt specialistcentrum i Stockholms län
”Jag går hos husläkaren. Jag tar medicinerna. Jag mår bättre. Jag har varit i solen utomlands. Jag tränar. Och jag jobbar fullt. Men tack för att ni tänkt på mig.”
Så skrev en patient som kommentar till den avbokning hen gjort via 1177. Hen var kallad till ett årligt fysiskt kontrollbesök för sin kroniska sjukdom till en av enheterna vid Akademiskt specialistcentrum några månader innan pandemin.
Cirka 20% av patienterna med diabetes avbokar sitt årliga kontrollbesök, många uteblir. Eftersom diabetes är en folksjukdom som ca 5% av alla svenskar har motsvarar dessa besök ungefär 100 000 besök årligen i Sverige. För många andra sjukdomar är det sannolikt liknande siffror så det är lätt miljontals besökstider. Ibland hinner någon annan patient ringas in, men ofta uppstår luckor som såklart fylls med annat arbete, men likväl sitter ofta en medarbetare i ett bokat rum. Och uteblir någon så sätts den upp på väntelista för att bli kallad till ett nytt besök.
Kallelse är ett ord som leder tankarna galet, det låter som en militärorder. Egentligen är det en inbjudan. Patienten kommer frivilligt och kan tacka ja eller tacka nej. Tackar nej kanske för att det inte är läge just nu, svårt ta ledigt från jobb och andra saker i livet går före. Kanske skulle ett videobesök sen eftermiddag fungera bättre.
Senaste åren har frågorna från patienter ökat väldigt mycket på telefon, video, 1177 och allt mer också via Alltid öppets chat, eller via andra appar/vårdgivare. De hör av sig för att de behöver stöd och rådgivning emellan besöken. För det är något personen med kronisk sjukdom behöver hjälp med idag. Inte om 10 månader när riktlinjer och vårdprogram bestämt att det är lagom med en kontroll och ett fysiskt besök.
En kontroll som dessutom många patienter med diabetes redan gör 24/7 med kontinuerliga blodsockermätare. Vad tillför då ett årskontrollbesök? För många säkert en hel del, men för andra har det ett begränsat värde.
Det är dags att vi börjar dra i den här tråden, att börja utmana årskontrollerna, många av dem styrda av vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregistren. Kanske först glesa ut och på sikt se hur den kontinuerliga uppföljningen i hemmet kan ersätta och ge än bättre underlag för forskning och kvalitetsutveckling. Inte sluta tvärt, mer ha en riktning som ger grönt ljus att avstå från årskontroller. Rikta mer tid och energi åt att ge svar på patienternas frågor, undringar och oro. Möta de som vill komma för ett besök. Och lyssna på vad det är de behöver hjälp med. Först när patienten fått hjälp med sitt problem tror jag de kan tänka sig att svara på frågor.
Kvalitetsuppföljningen borde i högre grad göras automatiskt. För att göra den i samband med ett fysiskt besök tror jag inte kommer upplevas meningsfullt efter pandemin. Vi behöver ta fram nya arbetssätt för kvalitetsuppföljningen till kvalitetsregistren.
Är hälso- och sjukvården redo att på allvar förändra arbetssätt för ett effektivare digitalt eller digifysisk stöd? Är vi redo på att lita på andra sätt att följa upp sjukdomar på distans? Jag tror det.
För vi kan inte både ge mer stöd när och på det sätt patienterna önskar och samtidigt fortsätta med, ofta onödiga, årliga fysiska kontrollbesök. Uppföljningar av olika slag behövs men kanske utan ett fysiskt årskontrollbesök för alla patienter med kronisk sjukdom.
Sofia Ernestam har jobbat som reumatolog i drygt 20 år och är idag verksamhetschef på Akademiskt specialistcentrum i Stockholms län.
”Jag är specialist i reumatologi sedan 2003 och har haft förmånen att följa patienter med reumatisk led- och ryggsjukdom under de senaste 20 årens behandlingsrevolution. Det har medfört att fokus i det jag har ägnat mig åt har varit att förbättra för den enskilde patienten och att skapa bättre system för uppföljning så att patienten och hälso- och sjukvården kan visa på resultat och sätta nya mål utifrån de resultat som uppnåtts.”